Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Natt och Dag, nr 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATT OCH DAG. 405
samt i 1:a och 4:e blå fältet tvänne korslagda gyllene
svärd och i det 2:a och 3:e, vilkas färg var röd,
en uppstående enhörning av silver, ävensom på
skölden trenne hjälmar, varav den mellersta bar
ättens hjälmprydnad eller sex påfågelsfjädrar mellan
två blå och gula standar samt den högra tvänne i
kors ställda gyllene svärd och den vänstra en
uppstigande enhörning av silver, varande lövverket
blått, guld, rött och silver. Han förlovade sig 1536
med Margareta Leijonhufvud, som sedermera blev
konung Gustaf I:s andra gemål; överraskades en
gång av konungen, stående på knä för henne, då
hon föregav, att han begärde hennes syster Märta
till äkta, vilket också sedan måste gå i fullbordan.
Han ägde omkr. år 1562 i Uppland 78 gårdar och
torp, i Södermanland 217, i Västmanland 29, i
Närke 11, i Värmland och Dal 7, i Östergötland 128,
i Småland 124, i Västergötland 66 samt hus och
tomter i de flesta städer i riket. — G. 1538 3/3 på
Nyköpings slott m. Märta Eriksdotter, som kallades
kung Märta, f. 1520 24/12 posthuma på Ekeberg i
Lillkyrka sn (Ör.), † 1584 15/1 på Stegeholm och
begr. i mannens grav i Uppsala domkyrka, dotter av
riksrådet och riksmarsken Erik Abrahamsson
(Leijonhufvud, nr 26) och Ebba Eriksdotter (Vasa).
Hon fick 1570 13/9 Västerviks stad och Stegeholms
slott för sin livstid och efter sin död till ärftligt
och mycket förbättrat grevskap för Sturesläkten.
Barn:
Sigrid Sture, f. 1538 13/12 på Hörningsholm,
† 1613 efter 16/5 och begr. s. å. 17/10. G. 1562 15/2
på Hörningsholm m. riksrådet och riddaren Ture
Pedersson Bielke (nr 8) i hans 2:a gifte, f. 1507,
† 1577.
Magdalena Sture, f. 1539 9/11 på Stegeborg, † 1610
och begr. 1614 22/5 i Stenbocks- eller Torpagraven
vid Länghems kyrka (Älvsb.), men hava sedermera
hennes och hennes mans stoft jämte fleras av
släkten blivit, i anseende till kistornas förruttnelse och
för att lämna rum åt andra, nedgrävda i jorden
under samma grav. G., sedan hon blivit bortförd i
mars 1573 från Hörningsholm, 1574 17/1 på Torpa i
Länghems sn m. sin kusin, riksrådet Erik Gustafsson
(Stenbock, nr 12), friherre till Öresten och
Kronobäck, f. 1538, levde 1601. ’Över detta hennes
giftermål, varom finnes en romantisk och rörande
berättelse av en hennes systerdotter, blev mycket
buller, innan hon återfick sin stränga moders
gunst.
Anna Sture, f. 1541 29/1 på Stegeborg, † 1595 6/3
i Stockholm och ligger jämte sin man begr. under en
präktig gravvård i Ekebyborna kyrka(Ög.), varest
deras anors vapen ses. G. 1569 21/6 på
Hörningsholm m. sin svågers brorsson, riksrådet och
rikshovmästaren Hogenskild Bielke, (nr S) friherre till
Nynäs, f. 1538, halshuggen 1605.
Sten Sture, f. 1542 25/2 på Stegeborg, † s. å. 9
veckor gammal.
Nils Sture, friherre till Hörningsholm; f. där 1543
1/6; sänd 1561 till England att föredraga konung
Erik XIV:s frieri till drottning Elisabet; anförare
för livfanan 1563; var kammarjunkare 1564 3/10;
förordnades 1565 hertig Carl till hjälp vid arkliet
och 1566 Nils Boije till biträde vid Bohus’
belägring; skickades s. å. 1/7 till konungens legater i
Lothringen; ’insattes 1567 i fängelse på Uppsala
slott och blev där s. å. 21/5 först av konung Erik X IV
stucken i ena armen med en dart eller dolk, den
Sturen själv utdrog ur såret, avtorkade blodet,
xysste samt återlämnade till konungen; sedan, på
dennes befallning av konungens kammartjänare
Per Willjamsson ordentligen mördad. Dog ogift
och begr. s. å. 4/7 i Sturegraven i Uppsala domkyrka,
där hans sönderstuckna och blodiga kläder ännu
förvaras. Han blev efter den misslyckade
belägringen av Bohus häktad samt, med halmstövlar
och halmkrona på huvudet, förd baklänges på en
åkarhäst kring Stockholms gator och utropad för
riksförrädare; återfick sin ära och konungens nåd,
men blev ånyo häktad, dels för oförsiktiga utlåtelser
under välplägning vid avresan till Lothringen, dels
för det han hade blont hår, emedan konungen blivit
förutsagd, att en sådan person skulle störta honom
från tronen.’
Sten Sture, friherre till Hörningsholm; f. 1544 4/11
på Läckö i Otterstads sn (Skarab.); hövidsman
på örlogsskeppet Finska Svan 1565; ogift
dödsskjuten av ett blylod, som träffade honom mitt i
pannan, under sjöslaget mot danska flottan mellan
Bornholm och Rügen s. å. 7/7, och ligger begr. i
Stureska gravkoret i Uppsala domkyrka. Över
honom författade konung Erik XIV en lovskrift på
svensk vers.
Erik Sture, friherre till Tullgarn; f. 1546 18/5 på
Hörningsholm; fodermarsk hos hertig Johan40;
bevistade kriget mot Danmark och blev 1565
12/5 vid Älvsborg sårad i ena benet; fängslad
jämte fadern på Svartsjö 1567 och förd till
Uppsala slott, där han s. å. 24/5 på konung Erik XIV:s
befallning blev med trettiosju styng ogift mördad
samt begr. på samma gång som fadern och brodern
den 4 juli i Uppsala domkyrka, då på samma gång
deras oskuld offentligen utropades.
Margareta Sture, f. 1547 16/1 (enl. Sigrid Bielkes
anteckningar f. 1545 16/11, men omöjligt, om brodern
Eriks födelsedag är riktig) på Hörningsholm,
† 1617 8/12 och begr. 1618 15/2 i Mörkö kyrka. G.
1581 8/10 m. en sin svågers brorson och en annan
svågers broder, riksrådet och översteskattmästaren
Ture Bielke (nr 8), f. 1548, halshuggen 1600.
Gustaf Sture, f. 1548 20/12 på Hörningsholm, † där
barn.
Mauritz Sture, f. 1552; riksråd; † 1592. Se Tab. 79.
Carl Sture, greve och arvinge till Stegeholm och
Västervik, friherre till Tullgarn; f. 1555 13/12 i Åbo;
hovjunkare hos hertig Carl 1571; lagman i Närke
1579 10/11; åtföljde Pontus De la Gardie på tåget till
Nöteborg 1583; hertig Carls furstliga råd 1593;
ståthållare på Stockholms slott samt över dess
stad, malmar och underliggande län 1594 25/11;
lagman i Södermanland 1595 14/8; fältherre 1597
emot de finnar, som höllo konung Sigismunds
parti; † barnlös 1598 24/1 av brännesjukan i
Stockholm i Didrik Bökmans hus vid Järntorget
samt begr. i Hölö kyrka. Över hans död beklagade
sig högligen hertig Carl samt författade en
gravskrift över honom på svensk vers. — G. 1591 17/10
m. Carin Joensdotter, f. omkr. 1567, levde 1626 14/6,
men var † 162716/6, dotter av befallningsmannen på
Vadstena Joen Carlsson, till Mem och Sjösa, som
blev adlad 1554, då han fick i vapnet en blå falk
i gult fält, men vars släkt ej blivit introd., och
Agneta Arentsdotter (Örnflycht, nr 84).
Iliana Sture, † 1556 24/2 på Hörningsholm och
begr. i Trosa kyrka.
Hliana Sture, f. 1557 11/4 på Hörningsholm, † barn.
Christina Sture, f. 1559 2/12 på Hörningsholm,
† 1619 4/1 i Stockholm och ligger jämte sin man
begr. i Uppsala domkyrka. G. 1581 8/10 i Stockholm
i drottning Carins hus m. riksrådet och
hovmarskalken Gustaf Axelsson Banér (nr 22), f. 1547,
halshuggen 1600 i Linköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
