Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grevliga ätten Oxenstierna af Södermöre, nr 4, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OXENSTIERNA AF SÖDERMÖRE. 607
till kurfurste av Mainz, vilket han dock s. å. 5/4
vedersakade, likasom han sedermera undanbad sig
den av drottning Christina erbjudna hertigtiteln;
kom 1646 i juli efter 10 års frånvaro och sedan han
ställt sakerna i Tyskland på en förmånlig fot, åter
till riket samt emottogs av ständerna med mycken
vördnadsbetygelse; bar ävenledes vid drottning
Christinas kröning år 1650 riksäpplet; förekom
genom sina föreställningar hos drottningen
verkställigneten av de tre ofrälse ståndens påstående
om reduktion av kronogodsen, varigenom han kom
i prästeståndets ogunst; avstyrkte högligen
drottningens föresats att till sin efterträdare utnämna
hertig Carl Gustaf, vilken det oaktat, då han blev
konung, yttrade mycket förtroende emot honom,
kallande honom sin fader, sin bästa vän och sin
förnämsta rådgivare; förebar opasslighet och var ej
tillstädes vid drottning Christinas avsägelse; har
givit ett i Mainz taget bibliotek till Västerås
gymnasium; hans arbeten uppräknas i von Stiernmans
Biblioth. Sviogoth., tom. 2, pag. 39.’ — G. 1608 5/6
på Fiholm m. Anna Åkesdotter (Bååt), f. 1579 i dec.;
uppvaktade först i hertig Carls första gemåls hov,
sedan i drottning Catharina Stenbocks; † 1649 23/6
i Stockholm och begr. s. å. 21/10 i mannens uppbyggda
grav i Jäders kyrka, dotter av hertig Carls råd Åke
Johansson (Bååt, nr 3) och Christina Trolle (nr 36).
Barn:
Gustaf, f. 1609 29/3; student i Uppsala1 1618 28/11;
kammarherre hos konung Gustaf II Adolf; † ogift
1629 i Preussen av pesten och begr. i Jäders kyrka.
Johan, f. 1610 17/6, † s. d. och begr. i Jäders
kyrka.
Johan, greve till Södermöre, friherre till Kimito
och Nynäs, herre till Fiholm, Hörningsholm,
Tullgarn, Ekebyhov, Söderbo och Tidö; f. 1611 24/6
i Stockholm; student i Uppsala 1621 i okt.1;
anträdde från Elbing 1631 i juni sina utrikes resor
och blev mag. vid universitetet i Oxford; överste
för det röda reg:t till fot 1632; legat 1634, först till
England och sedan till Nederländerna; var 1635 en
bland kommissarierna vid stilleståndstraktatens
avslutande på 26 år med polackerna i Stumsdorf;
kammarråd 1637 1/12; riksråd och kansliråd 1639
13/2; häradshövding i Ivangorods, Jama och Koporie
län 1641 27/9; utnämnd s. å. till Sveriges legat
vid den allmänna fredstraktaten i Tyskland;
lagman i Uppland 1653 6/8; riksmarskalk 1654;
kansler för Greifswalds universitet s. å. 23/7; e. o. legat
till Tyskland 1655; president i wismarska tribunalet
s. å.; † barnlös 1657 5/12 i Wismar. Hans lik
hemfördes, efter hållen utfärdspredikan, varvid
konung Carl X Gustaf var tillstädes, 1658 om
sommaren sjövägen till Stockholm, där det efter ny
likpredikan 1659 den 17 april med mycken ståt
nedsattes i Storkyrkan, varefter det förflyttades
till familjegraven i Jäders kyrka (Söd.), varest
hans vapen uppsattes. ’Han hade av misströstan
till sin skicklignet undanbett sig förtroendet att
avsluta freden i Tyskland, om ej fadern uppmuntrat
honom; förfogade sig innan fredsunderhandlingen
kom i gång till Pommern, där, efter sista hertigens
död mycken oordning uppkommit, vilken han
genom hovrätters, konsistoriers och andra
domstolars inrättande avhjälpte; lät i jan. 1642 alla
ledamöter i dessa rätter hylla drottningen av
Sverige; begav sig i början av år 1644 såsom caput
legationis tin Osnabrück, där han jämte sin
medlegat, riksrådet Johan Adler-Salvius, sedermera
arbetade på fredsverket, varunder de dock sällan
kommo överens, särdeles som Adler-Salvius efter
drottning Christinas hemliga instruktion ville
påskynda freden, och han åter, enligt sin faders
önskan, ej ville att man skulle förhasta sig, vadan ock
de uti ett drottningens brev, som likväl endast
syftade på honom, fingo starka förebråelser, dem
han dock med styrka och anständighet besvarade;
avslöt äntligen å Sveriges vägnar den 24 okt. 1648
den ryktbara westfaliska freden, men
kvarstannade i Osnabrück för utväxlingens skull till året
därpå; uppträdde särdeles på sina ambassader
med mycken prakt och ståt och av W. H.
Bougeant omtalas han i dennes historia över
fredsverket (1741) såsom envis och högdragen; var av en
svag hälsa, besöktes i Wismar på sin sotsäng av
konung Carl Gustaf och dog i sina bästa år.’ — G.
1:o 1636 24/6 i Stockholm m. grevinnan Anna
Margareta Sture, till Hörningsholm i Mörkö sn (Söd.),
f. där 1615 13/2, † 1646 26/7 i Osnabrück samt begr. i
Sturegravkoret i Uppsala domkyrka, där hennes
man lät, kort före sin död, över henne såsom den
sista av grevl. Stureätten samt över sin svärmoder,
vilken 1654 gjort honom till sin universalarvinge,
och båda hennes män upprätta en präktig
minnesvård med latinsk påskrift och verser, dotter av
hertig Johans av Östergötland råd och kansler,
greve Svante Mauritzson Sture (se Natt och Dag,
nr 13) och grevinnan Ebba Mauritzdotter
Leijonhufvud (Lewenhaupt, nr 2), i hennes 1:a gifte;
2:o 1648 13/8 i Wismar m. sin faders kusins änka,
grevinnan Margareta Brahe i hennes 2:a gifte,
f. 1603 28/6; hovmästarinna hos drottning Christina
1644 26/2; † barnlös 1669 15/83, dotter av riksrådet,
greve Abraham Brahe (nr 1) och friherrinnan Elsa
Gyllenstierna af Lundholm, nr 3, samt änka efter
riksrådet och riksskattmästaren, friherre Bengt
Oxenstierna, Resare-Bengt kallad, och g. 3:e gången
1661 12/5 m. lantgreven Fredrik av
Hessen-Homburg, furste till Hirschfeld samt greve till
Katzenellenbogen och Dietz m. m., i hans 1:a gifte,
’vilken var 30 år yngre än hon själv och gick på
träben och oaktat hon förlovat sig med den gamle
furst Ludvig Henrik av Nassau-Dillenburg, som
lät trycka ett manifest mot henne under titel: Die
unträue Margaretha Brahe, Gräfinn von
Wisingsburg. Genom detta hennes giftermål förlorade
Oxenstiernska familjen, förutom några tunnor guld
i penningar, även många angelägna skrifter och
familjehandlingar.’
Christina, f. 1612 och dp s. å. 29/6 i Stockholm,
† 1631 8/8 i Stettin i pesten. G. 1628 22/7 i Stockholm
(Nik.) m. riksmarsken och generalfältherren Gustaf
Carlsson Horn af Kanckas, friherre och greve Horn
af Björneborg, nr 9, i hans 1:a gifte, f. 1592,
† 1657.
Catharina, f. 1612, † kort före 1661 29/6 och begr.
s. å. 7/7 i Storkyrkan i Stockholm. G. 1640 17/3 i
Nyköping m. kammarrådet Johan Cruus af Edeby,
nr 69, † 1644.
Beata, f. 1613 22/11, † 1617 15/1.
Barbro, f. 1615 12/2, † 1617 21/6.
Åke, f. 1616 i mars, † 1617 och begr. i Nikolai
kyrka i Stockholm.
Ett barn, dp 1617 10/8 i Stockholm.
Maria, f. 1618 i aug., † s. d. hon föddes och begr.
i nyssn. kyrka.
Gabriel, f. 1620 i mars, † s. d. han föddes och begr.
i samma kyrka.
Jakob, dp 1621 30/7 i Stockholm.
Erik, f. 1624; riksråd och generalguvernör;
† 1656. Se Tab. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
