- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 5. Lind af Hageby-von Porten /
777

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polhem, nr 1514, † - Pollet, nr 2073, †

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POLHEM—POLLET.

präst ett latinskt och svenskt lexikon, det han
begynte lära sig utantill, samt av en annan, emot det
att han åt honom förfärdigade ett ur, läxor i
latinska grammatiken att också utantill lära sig, och
äntligen av kyrkoherden i Sorunda, mag. Erl.
Dryselius, som bodde 3/4 mil från den gård, där
Polhammar tjänade och vilken lärde man han varje
dag i sju månaders tid till fots besökte, så god
undervisning i språket, att han kunde begiva sig
till universitetet; reste efter någon tids förlopp un
Stockholm för att ingå vid lantmäterikontoret,
men sedan han läst den på väggen hängande listan
varefter han borde examineras, skrämdes han
tillbaka till Uppsala, där han fördubblade sin flit i
studierna; företog sig därunder att laga ett av en munk
i Vadstena förfärdigat, bakom altaret i Uppsala
domkyrka sedan hundra år tillbaka obrukbart stående
urverk, vilket ingen urmakare tilltrott sig lägga
handen vid och lyckades därmed så väl, att verket
ej blott blev iståndsatt utan även så förbättrat,
att det visade hela kalendarium och de årliga
högtiderna samt solens och månens gång, ny och
nedan m. m., och detta allt utan vidare hjälp av
människohänder, än att det skulle var sjätte vecka
uppdragas, varefter uret gjorde tjänst ända till dess
det i Uppsala brand år 1702 förstördes; gjorde sedan
och uppvisade på anmodan inför bergskollegium en
modell till en konstig uppfordringsmaskin, som
vann stort bifall och av konung Carl XI belönades,
varefter han vid Falu och andra gruvor i Sverige
inrättade åtskilliga uppfordringsverk; anträdde år
1694 en utrikes resa, därunder han i Paris erbjöd
att lägga hand vid ett ur, lika konstigt om icke
konstigare än det i Uppsala, emedan det skulle visa
och slå de turkiska, judiska, babyloniska, italienska
och allmänna europeiska timmarna samt gjorde
efter hemkomsten modell till ett sådant, vilket också
sedan förfärdigades i Paris utan att den utlovade
belöningen honom tillställdes och skänktes av
franska hovet till turkiska sultanen; kallades 1707 med
konung Carl X II:s tillstånd av kurfursten av
Hannover, sedan konung Georg I i Storbritannien, till
förstnämnda land för att förbättra bergsmaskinerna
vid Harz; inventerade dessutom såningsmaskin,
tuvplog, mullbråka, stenåka, hackelse- och
tröskmaskiner, tegelbråka, dyrkfria lås samt förbättrade
vattenkvarnar; blev 1716 anförtrodd Trollhätte
slussbyggnad, som han åtog sig att inom fem år
fullborda emot en vedergällning av 150,000 daler
kopparmynt, vilket dock ej då gick i verkställighet,
samt 1742 uppsikten vid Söderströms slussbyggnad
i Stockholm; författade desslikes flera grundliga
skrifter i mekanik, naturkunnighet,
hantverkerier samt allmänna och enskilda hushållningen,
av vilka några äro införda i
Vetenskapsakademiens handlingar, men största delen endast
tillfinnandes i handskrift. Av de tryckta må särskilt
nämnas: Dædalus hyperboreus, D. 1—6 (1716, 17),

Betänkande om ekonomien och commercien samt

T

öfver segelfarters inrättande emellan Stockholm och
Götheborg, tryckta 1721, Allmänna
hushållsförslager, tryckta 1726, Samtal emellan en
svärmoder och en sonhustru om allehanda
hushållsförrättningar, tryckt 1745 och ånyo 1750, Patriotiskt
testamente eller underrättelse om järn, stål,
koppar, tenn och bly för dem, som vilja begynna
manufakturer i dessa ämnen, tryckt 1761. VA
har låtit över honom prägla en minnespenning.’
— G. 1691 28/12 på Riksten3 i Botkyrka sn (Sth.)
m. Maria Hoffman, f. 1671 24/8 i Bremen, † 1735 14/10
i Stockholm.

Barn:

Christoffer, f. 1692 8/10 i Stockholm; student i
Uppsala 1705 3/35; bergstipendiat; † 1708 29/9 i
Leipzig.

Henrik, f. 1694 19/4, † 1695 5/7.

Elisabet, f. 1695 15/6, † 1701 18/5.

Henrik, f. 1697 8/4, † 1701 26/4.

Maria, f. 1698 10/10, † 1754 27/4. G. 1718 11/11 m.
krigsrådet Martin Ludvig Manderström, friherre
Manderström, nr 246, f. 1691, † 1780.

Gabriel, f. 1700 11/2 i Falun; student i Uppsala
1713; stipendiat i mekaniken 1716 23/6; auskultant
i bergskollegium 1738 21/7; LVA 1739 1/9; hovjunkare
1743 9/11; direktör i mekaniken 1752 21,7;
kammarherre 1755 7/3; föreståndare för laboratorium
mechanicum 1756 129/6; † ogift 1772 1/8 i Stockholm,
slutande ätten samt begr. s. å. 5/8 därst., varvid vapnet
krossades av lagmannen Gust. Plaan [Ab].
’Kammarherren Polhem var liksom fadern en utmärkt
mekanikus; bevistade under sin faders inseende
flera statens byggnadsföretag såsom
docksbyggnaden i Karlskrona, byggnaden av Carls grav vid
Trollhättan m. m.; skickades 1733 av konung
Fredrik I till Hessen-Kassel, där han uppbyggde ett
myntverk av ny konstruktion; blev 1756 av
sekreta utskottet förelagd att för sin innehavande lön
hålla i mekaniken föreläsning på modellkammaren;
har slutligen vid presidii nedläggande i VA hållit
ett sedermera tryckt Tal om mathematiska
vetenskapernas nytta uti byggnaders varaktiga
sammansättande samt 1760 Om de här i landet
befinteliga byggningsämnen.’

Emerentia, f. 1703 25/6, † 1760 28/1. Hon var känd
för sina tid efter annan utgivna svenska rim. G.
1723 23/2 på Stjärnsund i Husby sn (Kopp). m.
hovrättsrådet Reinhold Rücker, adlad Rückersköld,
nr 1937, i hans 2:a gifte, f. 1690, † 1759.

Hedvig, f. 1705 12/6 på Stjärnsund, † 1769 20/4
i Stockholm. G. 1724 16/8 m. kammarherren och
överjägmästaren Carl Gripenstierna, nr 820, i hans
2:a gifte, f. 1668, † 1746.

Elisabet, f. 1707 1/12, † 1787 1/11 i Stockholm, den
sista av namnet. G. 1735 21/8 i nämnda stad m.
kammarrådet Nils Stuwe, adlad Sandelhielm, nr
1709, i hans 2:a gifte, f. 1684, † 1760.

1 Um. 2 Ab. 3 At (P.).

Adliga ätten POLLET, nr 2073, †.

Adlad 1771 24/7, introd. 1776; utdöd 1830 1/2.

’Denna ätt härstammade från Flandern, varest redan år 1389 en Simon Pollet var bekant, men han förde
i vapnet en gyllne sparre och tre gyllne hundar i svart fält. En François Pollet, född i Douay 1517, död 154 7,
var en mycket lärd man. En Jacques Pollet, parlamentsråd i nämnda stad, avled utan bröstarvingar. En Jean,
Pollet, juris doktor i Lille, som härstammade på mödernet av den äldre Polletska släkten, blev 1600 adlad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 11:29:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/5/0793.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free