Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Prinzencreutz, nr 2282 - Prytz, nr 702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VON PRINZENCREUTZ—PRYTZ. 63
Ludvig Ehrenstråle, nr 1961, och Ada Ingeborg
Angerstein.
Barn:
Carl Vilhelm, f. 1902; löjtnant. Se Tab. 4.
Eva Vilhelmina, f. 1904 18/5 i Gävle.
Bertil Gustaf, f. 1911 8/11 i Gävle.
Tab. 4.
Carl Vilhelm (son av Ludvig Georg Vilhelm,
Tab. 3), f. 1902 5/11 i Gävle; studentexam. 1921
25/5; officersaspirant vid Upplands artillerireg. 1922
1/2; transp. till Norrlands artillerireg. 1923 1/9;
officersexam. 1924 18/12; fänrik vid sistn. reg. s. å.
31/12; underlöjtnant därst. 1926 30/12; löjtnant i reg:t
1929 6/12; genomgick artilleri- och
ingenjörhögskolans allm. artillerikurs 1926 12/10—1928 10/7; elev
vid krigshögskolan 1929 12/10; löjtnant vid reg:t 1930
12/9. — G. 1926 26/6 i Gustav Adolfs kyrka i
Stockholm m. Agnes Christina Anna-Cajsa Georgsdotter
Sylvan, f. 1902 25/9 i Kristianstad, dotter av
översten Johan Georg Sylvan och Clara Marta Johanna
Maria Löfqvist.
Dotter:
Inga Anna-Cajsa, f. 1927 27/9 i Stockholm.
Adliga ätten PRYTZ, nr 702.
Den äldre grenen adlad 1661 7/9, introd. 1664; utdöd 1852 8/9; den yngre grenen adlad och adopt. 1799 16/11,
introd. 1800. Ätten immatrikulerades på riddarhuset i Finland 1818 5/2 under nr 57 bland adelsmän.
’Släkten Prytz skall vara allra först kommen från Tyskland, varest ännu skall finnas personer av det namnet,
som hållas för god adel. Den var redan före och under konung Gustaf I:s tid bofast i Sverige. En Stefan
Prytz var 1522 borgmästare i Söderköping; Göran Prytz, bysseskytt, 1533 slottsloven på Kalmar, och Lars
Prytz, 1538 slottsloven i Stockholm.
I Claes Hansson Prytz, Tab. 2.
II Peter Claesson Prytz, Johan Claesson Prytz,
Tab. 3. Tab. 4.
III Claes Petersson Prytz, Claes, Johan,
adlad Prytz, nr 1269. Tab. 5. Tab. 12.
IV Johan, Claes, Gustaf Adolf,
Tab. 6. Tab. 8. Tab. 9.
V Carl Gustaf, Carl Crispin, Gustaf Otto,
Tab. 7. Tab. 10. Tab. 11.
Tab. 1. Söner:
Claes Prytz; krigsöverste i
Sverige under Sturarnas tid;
ligger jämte sin fru begr. i
Sköllersta kyrka (Ör.), där på
likstenen deras bilder funnos
uthuggna: han i full
beväpning och hon, som förmenas
varit av Laxmannätten, i adlig
skrud. ’Han var härkommen
av en gammal adl. stam och
hade hans förfäder gjort vacker
krigstjänst så i Sverige som
utrikes; hade många gods i Västmanland (vid
Arboga) och i Närke, där han i Sköllersta sn hade
sin sätesgård, men miste dem vid begynnelsen av
konung Gustaf I:s regering och reformationen,
emedan han, som då var inemot 100 år, satte sig
mycket emot lutherska lärans antagande.
Son:
Hans Claesson Prytz, f. 1460; munk i Riseberga
kloster i Närke 1504; antog lutherska läran men
fick dock ej åter faderns gods. Han blev på sitt
femte år blind, men genom Guds försyn fick han
vid 40 års ålder synen åter, då han efter några
års flitig läsning gick, Gud till tacksamhet, i kloster.
— G. 1523 m. Anna, som var ofrälse.
Son:
Claes Hansson Prytz, f. vid år 1524;
stadsskrivare i Örebro 1550; † 1554. — G. m. Carin
Bengtsdotter, † 1558.
Johannes Nicolai eller Hans Claesson Prytz,
f. 1550; prost och kyrkoherde; † 1637. Se Tab. 2.
Håkan Claesson Pryss, f. 1555; hövidsman;
† 1585. Se Tab. 13.
Tab. 2.
Johannes Nicolai eller Hans Claesson Prytz
(son av Claes Hansson Prytz, Tab. 1), f. 1550 24/6
i Örebro; student i Uppsala 1572; kollega vid
katedralskolan därst. 15731; prästvigd 1580 på
grevinnan Ebba Leijonhufvuds kallelse;
skolmästare (rektor) i Arboga 1581; hovpredikant och
biktfader hos konung Johan III 1589; kyrkoherde
i Söderköping 1591; 27/10 prost 15981; † 1637 7/11
och begr. s. å. 26/11 i Söderköpings kyrka. ’Han
uppvaktade vid hovet med predikande, särdeles hos
drottning Gunilla Bielke, hos vilken han stod i
mycken gunst; bevistade 1593 Uppsala möte och
underskrev dess beslut; var en verksam, vakande
och nitisk herde och ägde, oaktat sin höga ålder,
den styrka, att han kort före sin död predikade med
mycken munterhet.’ — G. 1:o 1584 i Arboga m.
Margareta Pedersdotter i hennes 2:a gifte (g. 1:o
m. kyrkoherden i Fors pastorat av Strängnäs stift
Olaus Petri), † 1597 2/1 i Söderköping, dotter av
kyrkoherden Petrus i Näshulta pastorat av
Strängnäs stift; 2:o 1598 3/8 m. Elisabet Mattsdotter
(Upplänning), † 1637 11/8, dotter av kyrkoherden
i V. Husby pastorat av Linköpings stift Mattias
Petri och Anna Danielsdotter Grubbe samt syster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
