Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ram, nr 155, † - Ramel, nr 24, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAM—RAMEL. 131
s. å. i dec.; deltog i kriget mot Ryssland och kallas
1608 fältvaktmästare under ett finskt reg.
krigsfolk; i slottsloven på Åbo slott 1609; förordnad
till underståthållare därst. 1615 26/8; fick 1614 26/4
av konung Gustaf Adolf räntan av två byar i
Rimito sn och tretton hemman i Ulvsby sn på
livstid samt 1616 8/4 k. brev på frihet för sitt säteri
Penäs och för tre hemman i Varila by i Tyrvis sn
samt Aatila säteri i Rimito sn; adlad 1619 21/7
med frälse för sina arvgods: Järksala och Ylistaro
i Sagu sn, Kirjala och Bjursäng i Pargas sn samt
Penäs i Björneborgs landsförsaml.; fick genom k.
brev 1629 6/5 rätt att behålla sina förläningsgods,
ehuru han då var så gammal att han »härefter ingen
tjänst förmår att göra »; skulle enligt k. brev av 1630
5/5 återfå de gods, som hans föräldrar skänkt till
kronan; levde ännu 1631 i jan.; † omkr. 1632. —
G. m. Rakel Mårtensdotter, † 1640 på Penäs, dotter
av kyrkoherden i Björneborg, herr Mårten. Hon fick
såsom änka 1635 20/8 konfirm. på mannens gods.
Barn:
Carl Ram, till Bjursäng; ägde även efter sin fader
ett hus i Åbo stad; var 1628 kapten för ett kompani
av Tavastehus infanterireg.; introd. å ättens vägnar
1627 under nr 136, vilket sedan ändrades till 155;
ogift halshuggen 1636 6/7 i Åbo »för sal.
stadsskrivaren Nils Bengtsson, som han skamligen och
försåtligen ihjälstack i dobbel och kortspel för
penningars skull»; för honom ringdes s. å. 6/7 och 9/7
med alla klockor i Åbo domkyrka. Brodern Hans
Ram sålde 1638 Bjursäng till Melker von Falken-
Hans Ram; major; † omkr. 1664. Se Tab. 2.
Mäårta Ram, levde änka 1652. G. m. amiralen
Matts Sigfridsson, adlad Delphin, nr 191, † 1651.
Brita Ram. G. m. Herman Meyer, i Raumo by.
Tab. 2.1
Hans Ram (son av Hans Ragvaldsson Ram,
adlad Ram, Tab. 1), till Penäs i Björneborgs
landsförsaml. samt Hemböle i Sagu sn, som han 1631
sålde till Arvid Forbus, och Järksala by i Karuna
sn, som han 1638 18/8 sålde till Claes Galle; var
1645 kapten vid Tavastehus infanterireg. och 1652
major därst.; efter honom förrättades arvskifte
1664. — G. 1:o m. N. N.; 2:o m. Catharina
Falkenklou, som levde ännu 1682, dotter av licentmästaren
i Ingermanland Daniel Simonsson Falk och syster
till Daniel och Anton Falk, adlade Falkenklou 1648,
men ej introd. Hon sålde 1671 3/4 Penäs säteri till
assessorn Johan Lagermarck.
Dotter:
2. Christina Ram eller Örneram, som levde änka
1683, då hon fick livstidsfrälse på Tyrvis by. Hon
beviljades konfirm. på faderns gods i Tyrvis sn,
»efter hon den endaste är igen av den släkten, efter
alla andras dödliga frånfälle». G. efter 1661 m.
Hans Rosensabel, som levde vid arvskiftet 1664,
men var † före 1683.
berg. 1 Rf. 2 Al.
Adliga ätten RAMEL, nr 24, †.
Natural. 1664, introd. s. å. i dåvarande riddareklassen; de sista manliga medlemmarna upphöjda i friherrlig
värdighet 1771.
Ätten Ramel är en av Pommerns äldsta adelsätter och antages hava inflyttat dit från Brandenburg. Den
ürst kände av namnet var Herbertus Romole till Lassan, vars änka Gerburg 1256 bytte gods med
klostret Grobe, sedermera Pudagla, på ön Usedom. Från riddaren Johannes Ramel (1265—1304), fogde
på Lassan i Barnim I:s av Pommern tjänst, äro släktleden kända. Hans söner voro Arnt (1306) och
Egbert (1281—1313) till Namitz. Arnt blev fader till Oldemar och Beticke (Bertram), som båda omtalas
1322. Oldemars söner voro Beticke d. y. (1373), stamfader för Schlawe-Bulgrin linjen, som utdog 1795
och Arnt d. y., stamfader för Klaptow-Lübbischow linjen, utdöd 1768 och för Reinfeld linjen, utdöd
1836. Ovannämnda Egbert Ramels ättlingar, Weisenhagen linjen, fortlevde på svärdssidan till 1839. —
Beticke Ramel d. ä. till Wusterwitz och Kösternitz (1322) blev stamfader för nu levande medlemmar
av ätten. Från honom härstammade nedanstående Henrik Ramel till Wusterwitz, vars sonsonsson med
samma namn överflyttade till Danmark, varifrån ätten med Skåne kom till Sverige. I Danmark
utslocknade ätten 1685.
Litteratur: Uradel. Taschenbuch 1915, Danmarks Adels Aarbog 1925.
von Massow, dotter av Tomas Rüdigersson von
Massow, till Wolbelentz, och Adelheid Klyffer.
Son:
Henrik, till Wusterwitz samt Bäckaskog i Kiaby
sn (Krist.), som han tillbytte sig mot gods på
Tab. 1.
Henrik Ramel, till
Wusterwitz i amtet, numera kretsen
Schlawe i Hinterpommern, varå
= / 5 . f 550. & i Padua 1568;
A. han erhöll stadfästelsebrev Rügen; f. omkr. 1550 5 Stadent e. 2 lur U
: N b 65 - . ° 22 m; 15 o ar at v g
h à 1487; var 1503 hauptman på först i tjänst hos konung e i n sur
3387 78 3 Neustettin. — G. m. Anna von och därefter två år i sultanens kansli [a
2 Glasenapp nopel; assessor i Speyer och kansler hos hertig
Jo-Son han Fredrik av Pommern; inkallades till Danmark
av konung Fredrik II 1581 och blev dennes tyske
m. Sofia von Below, som i vap- kansler s. å. 1/12; hovjunkare 1582; chef för latinska
net förde tre ansikten. och tyska kansliet 1583; hovmästare hos prins
Son; Christian s. å.; natural. dansk adelsman 1584 8/1
Gert, till Wusterwitz ; hertigens av Pommern och fick s. d. ärftlig förläning av Bäckaskog; sänder
stallmästare ; levde ännu 1581. — G. m. Margareta bud till England 1586; avgick som hovmästare
Povel, till Wusterwitz. — G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
