- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 6. Posse-von Scheven /
140

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ramsay, nr 215

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140 RAMSAY.

Adliga ätten RAMSAY, nr 215.
Natural. 1633, introd. 1634.

Urgammal skotsk ätt, vars först kände stamfader Simon de Ramsay, från Huntingdon i England, förekommer
i urkunderna 1107—1153. Han erhöll i förläning herresätet Dalhousie med det fasta slottet Brechin i grev.
skapet Midlothian i Skottland. Hans ättling John Ramsay of Dalhousie, f. omkr. 1580, † 1626, som vid den
s. k. Gowriesammansvärjningen mot konung Jakob 1600 räddade dennes liv, upphöjdes 1606 till viscount
Haddington och blev 1621 engelsk peer med titeln earl of Holderness. En annan ättling, William Ramsay,
† 1674, upphöjdes 1633 19/6 av konung Carl I till earl af Dalhousie, vilken titel ännu innehaves av huvudmanng
för ätten Ramsay, vars äldste son sedan 1831 bär namnet lord Panmure. — Ätten, av vilken olika grenar
skrivit sig till Russel, Colluthie, Balmain, Whitehill, Wauchtrum och Idingtoun, har spritt sig till England,
Frankrike, Sverige och Finland. Den svenska ätten Ramsay är enligt ett år 1623 för densamma utfärda;
bördsbrev av huset Dalhousie. En gren av densamma erhöll 1766 friherrlig värdighet, men tog icke intro.
duktion. Däremot har en gren av ätten i Finland, på vars riddarhus den immatrikulerades 1818 7/2 under
nr 17 bland adelsmän, efter att därstädes hava upphöjts i friherrligt stånd, introducerats på riddarhuset
i Finland under nr 40 bland friherrar.

Samtidigt med ättens svenska stamfader stodo andra medlemmar av ätten i svensk tjänst, bland vilka må

nämnas överstelöjtnanten Alexander Ramsay, befälhavare för den för svenska kronans räkning värvade

skottska trupp, vilken under marschen genom Norge (skottetåget) 1612 nedgjordes av norrmännen i Roms.

dalen, och generalmajoren James Ramsay, en nära släkting till ovannämnde John Ramsay, earl of Holdernes,

vilken 1631 inträtt i Gustaf II Adolfs tjänst och som guvernör i Hanau i Hessen under åren 1635—1638 med

utmärkt tapperhet försvarade denna stad mot de kejserliga. En son till honom, David Ramsay, var överste
i svensk tjänst 1653.

Litteratur: J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden.

Tab. 1.

Alexander Ramsay, till
Dalhousie. — G. m. Joneta
Guthrie, dotter av William

Guthrie av huset Hilletoun.

Son:

William Ramsay, den
föregåendes yngste son. — G. m.
Joneta Lindsay, dotter av sir
David Lindsay of Edyel.

Son:

Alexander Ramsay; var kapten och kommendant
i Skottland enligt bördsbrevet 1623; deltog vid
den unge konungen Jakob VI:s sida i
inbördeskriget i Skottland och utmärkte sig, enligt samma
bördsbrev, särdeles 1571 vid intagandet av det
fasta slottet Dumbarton i Lennoxshire, då han med
sin trupp först besteg slottsmuren; medföljde
påtagligen sedan den värvade skaran av 3,000
skottar, vilken på sommaren 1573 över Göteborg
anlände till Sverige och av vilken flertalet, efter
Charles de Mornay sammansvärjning i oktober
s. å. förflyttades till Livland över Finland; † före
1576 16/5 i Riga. — G. m. Matilda Anand, dotter
av översten för k. gardet i Skottland Andrew
Tomasson Anand, av huset Persie, och Helena
Robertsdotter Strachane af Brigtoun.

Son:

Hans (i bördsbrevet Joan) Ramsay, natural.
Ramsay; medtogs 1573 av sin fader till Sverige
och därifrån till Livland; kom 1577 till Finland;
var fänrik vid Skottefanan 1604; skrev sig till
Ihamäki i Somero sn, då han 1611 29/7 fick
skattefrihet för Vihmalo i S:t Bertils sn och 1613 19/7
för Ihamäki, där han uppförde säteri; erhöll 1613
19/7 konfirm. för evärdlig tid på sin svärfaders gods
Sylvänä hemman, Pitkäjärvi, Pajula och Kimala
byar i Somero sn samt Träskö torp i Kimito sn;
erhöll nytt förläningsbrev av fältherren Jakob De la
Gardie 1614 22/11 på Tattula i S:t Bertils sn, tre

mantal i Halikko härad, i Pöytis tre mantal och i
Rautsu två mantal; uppförde s. å. nytt säteri i
Pitkäjärvi by; fänrik vid Anders Paulis fana 1616;
löjtnant därst. 1618; ryttmästare 1620; deltog i
kriget i Livland; ryttmästare för adelsfanan i
Finland med fullm. 1633 18/7; tog för ålderdom avsked
1644 vid danska krigets utbrott; erhöll11 1640 18/4
konfirm. på besittningsrätten till Raukkala och
Sillilä byar i Lundo sn, vilka han erhållit 1630 15/4
genom sitt senare gifte; köpte 11 1642 23/7 av kronan
Ihamäki och Pajula byar som han dittills innehaft
i förläning; † 1649 i hög ålder på Ihamäki och begr.
i Somero kyrka, där hans vapen uppsattes. Han
rekommenderades medelst latinska, i riksarkivet
ännu förvarade brev, från konung Carl II i England
och svenska ministern Spens till konung Gustaf II
Adolf och rikskansleren Axel Oxenstierna; begärde
och erhöll från Skottland bevis om sin härkomst
och släktens urgamla adelskap, vilket bevis var
utgivet av biskop David i Brechin och daterat den

28 och 30 mars 1623 samt underskrivet av åtskillig

av ridderskapet i Skottland jämte åtta herrar

Ramsay; företedde den 18 juni 1633 en av ståt

hållaren på Åbo slott, friherre Gabr. Oxenstierna
den 20 jan. s. å. bevittnad avskrift därav, varpå
han vann naturalisation; gjorde 1636 den 2 maj

en vänlig överenskommelse med sin son Johan on

dennes mödernearv i löst och fast, som han
dittills haft i vård samt om arvet efter dennes fyra
avlidna samsyskon, som kommit till arvs, varjämte

han avstod till honom, förutom moderns
fastigheter och en tredjedel i det lösa, såsom gåva och

tillkommande fädernearv Pitkäjärvi med därtill
hörande hemman och lösören, samt utstaka-

de arvet för sina tre barn i senare giftet, vilket allt
Sääksmäki häradsrätt den 9 därpå följande jun
stadfästade.’ — G. 1:o m. Elin Andersdotleh
dotter av ståthållaren på Reval Anders Larsson»

till Botila, och Anna Wildeman (nr 89); 2:o om
1625 m. Elin Stålhandske, † före 1668 på Ihamåki,

dotter av ryttmästaren Joen Tyrilsson, adlad stål

handske (nr 98), och hans. 2:a fru Felissa Nilsdol

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 16:32:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/6/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free