Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribben, nr 2086, † - Ribbing, nr 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REVENTLOW— RIBBING.
† 1827 30/35 i Stockholm, dotter av
kontraktsprosten och kyrkoherden i Rångedala pastorat
av Skara stift Christian Arnold Cadovius och
Maria Juliana Wallander samt brorsdotter till
lagmannen Carl Johan Cadovius, adlad Dahlesköld, nr
2166.
Son:
2. Charles Alexander, f. 1808 28/5, † 1809 16/5 på
Marieberg.
Tab. 2.
Evald Ribe, adlad Ribben (son av Evald Ribe, se
adl. ätten Riben, Tab. 3) till Ulvstorp i Sparlösa sn
(Skarab.); f. 1730 30/11 i Stockholm; student i
Uppsala1 1741 30/12; studerade i Berlin, Paris och
London; promov. med. doktor i Greifswald 1768
1/12; praktiserande läkare i Göteborg 1769; adlad
1772 13/9 jämte sin broder Carl och sin kusin
Mattias Ribe samt inbegripen i den senares adelskap
(introd. 1776 under nr 2086); † 1790 11/9 på
Ulvstorp utan att efterlämna söner och slöt sålede
själv på svärdssidan sin adl. ättegren. — G. 1781
i april i Göteborg m. Brita Sofia Sandberg, f. 1743
27/85, † 1806 18/1 på Ulvstorp, dotter av rådmannen
N
87
Henrik Posse af Säby, nr 57, i hans 2:a gifte, f. 1770
† 1824.
Margareta Elisabet, f. 1788 20/3; stiftsjungfru;
† 1841 7/7 i Stockholm. Hon vistades 1806 i
brödraförsamlingen i Ober-Lausitz. G. 1808 2/9 på
Ulvstorp m. hovmarskalken John Adolf Leijonmarck,
nr 1092, f. 1775, † 1853.
Två söner, vilka dogo barn före fadern.
’,
Tab. 3.
Carl Ribe, adlad Ribben (son av Evald Ribe, se
adl. ätten Riben, Tab. 3), f. 1734 23/6 i Stockholm;
student i Uppsala1 1753 14/11; promov. med.
doktor därst. 1765 20/6; artis obstetricæ adjunkt 1767,
uppehöll sig därefter i Paris, Strassburg, Wien
och Berlin till 1770; adlad 1772 13/9 jämte sin
broder Evald Ribe och sin kusin Mattias Ribe
samt inbegripen i den senares adelskap (introd.
1776 under nr 2086); assessor i collegium medicum
1776 10/12; medicus vid allmänna
koppympningshuset i Stockholm s. å.; intendent vid
Djurgårdens brunn 1777—1782; medicus vid fältlasarettet
i Göteborg Niklas Sandberg och Sara Barbro Ström. i Stockholm 1788 18/6; entledigad därifrån 1791
Barn: 29/9; † barnlös 1803 15/6 i nämnda stad och slöt
Sara Johanna, f. 1782 6/1; stiftsjungfru; † i barn- således själv sin adl. ättegren. — G. 1796 7/7 i
säng 1802 20/4 på Ulvstorp. G. där 1801 21/5 m. Björneborg i Finland m Eva Elisabet Sacklén, f.
majoren, friherre Carl Henrik Posse af Säby, nr 57, 1759 24/4, † 1807 9/5 i Stockholm, dotter av
komi hans 1:a gifte, f. 1770, † 1824. merserådet och borgmästaren i Björneborg Lars
Sofia Augusta, f. 1784 8/9 på Ulvstorp; stifts. Larsson Sacklén och Anna Maria Lagermark.
jungfru; † 1851 1/3 i Stockholm. G. 1805 3/11 på
Ulvstorp m. sin svåger, majoren, friherre Carl
1 Um.
Adliga ätten RIBBING, nr 15.
Gammal frälsesläkt; introd. 1625.
I en säkert Sammanhängande släktledning kan ätten Ribbing icke föras längre tillbaka än till mitten av
1400-talet, men tämligen säkert är, att den leder sitt ursprung från en gammal halländsk ätt med samma namn
och vapen, tre sjöblad, två och en ställda, vilket sköldemärke, ett av de äldsta inom den danska adeln. även
fördes av tre andra ätter, Kyrning, Porse och Poep, alla bosatta i Halland och Skåne. En Sigvid Knutsson,
som, då han 1295 sålde en sin gård i Halmstad, i sitt sigill förde de tre sjöbladen, och som kallas Sigvid
Ribbing, då konung Erik Menved 1302 fråndömde honom arvet efter hans broder Arved Ribbing, uppgives vara
fader till Sigvid Ribbing, som 1336 tillsammans med Peder Porse m. fl. avslutade en förlikning med staden
Lybeck och då kallas hövidsman i Halland. Denne Sigvid, som var gift (före 1341 29/3) med den heliga
Birgittas dotter Märta Ulfsdotter i hennes 1:a gifte, nämnes flera gånger i urkunderna, liksom hans söner Peder
och Arvid. Peder, som 1378 var svenskt riksråd, gjorde 1379 i Rom sitt testamente före en resa till den
heliga graven. Han nämnes ej senare levande; enligt en berättelse om den heliga Birgittas släkt,
nedskriven vid mitten av 1400-talet av Vadstenanunnan Margareta Klausdotter, skall han hava gött på
pilgrimsfärden. Före sin död synes han hava blivit riddare, enär han kallas så i ett brev av 1377. Nämnda
berättelse säger, att både Peder och Arvid dogo barnlösa och att Arvid drunknade i Uppland. Enligt en något
äldre berättelse, avgiven 1428 12/39, av Arvid Skeff, en släkten närstående person, skall däremot Arvid
Sigvidsson hava efterlämnat en son med namnet Arvid; denne säges hava drunknat i Uppland, men några
avkomlingar kan han ej hava ägt, då 1428 års vittnesbrev uppgiver, att han ärvdes av sin farbroder Peder- De
motsägande uppgifterna torde kunna förklaras så, att Vadstenanunnan i sin berättelse glömt ett mellanled
och endast fäst sig vid, att det var en i Uppland drunknad Arvid Ribbing, som dog barnlös; möjligen har hon
fått sin uppgift just från nämnda brev, vars innehåll hon missförstått. Säkert är, att arken Peders eller
Arvids släkter fortlevat. Detta framgår även därav, att fru Katarina Knutsdotter (lejon), herr Peder
Ribbings halvsyster, 1396 29/9 bekräftade1 hans änkas (fru Kristina Ulfsdotter [sparre], † 1389) gåva til
Vadstena kloster av Skällnora kvarn i Uppland, som var fru Katarinas rätta möderne, men olovligen,
utan hennes vetskap, blivit av Peder Ribbing såsom morgongåva givet till hans hustru. Katarina
Knutsdotter var således då den heliga Birgittas enda levande arvinge; hennes ännu i livet varande syster
ngegerd hade nämligen såsom nunna ej vidare arvs- eller bördsrätt. Fru Katarina, änka efter nors ge id
daren och riksrådet Ogmund Finsson (Hestbøätten), dog barnlös 1407 i Kalmar och sy stern ngogerc
Knutsdotter, Vadstena klosters abedissa, 1385—1403, dog 1412 11/9 i Vadstena. Hon var den sista av den
heliga Birgittas avkomlingar.
En annan Peder Ribbing (Petrus Assersson dictus Ribbing), vilken liksom fadern Asser Mogensen och Jonnes
broder Sigvid Mogensen förde de tre sjöbladen i sigillet, levde även i senare delen av 1300-talet. Han besegle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
