Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riddermarck, nr 1137, † - Ridderschantz, nr 1008, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIDDERMARCK—RIDDERSCHANTZ. 345
ner, varförutan han utgivit program, orationer
och några carmina samt almanackor för åren
1692—1706; var en skäligen lycklig svensk poet.
G. 1697 17/6 i Lund2 m. Anna Maria
Sackensköld i hennes 2:a gifte (g. 1:o 1688 23/10 i
nämnda stad m. assessorn, friherre Gustaf
Eldstierna, nr 95, f. 1663, † 1695), dp 1674 7/8 i Lund,
† 1723 28/12 i Halmstad och jordfäst 1724 4/1 därst.
samt begr. s. å. 5/6 i sin faders grav i Lunds
domkyrka, dotter av livmedikus Erasmus Sack. adlad
Sackensköld, nr 1139, och Elisabet Jakobsdotter
Richardi.
Son:
Erasmus, f. 1698 20/2 i Lund; student där 1704;
volontär vid livgardet 1713; avsked därifrån 1714;
rustmästare vid halländska infanterireg:t s. å.;
sergeant därst.; fänrik 1717 25/10; löjtnant 1718 21/10;
avsked 1720 21/12; † ogift i Holland på 1720-talet
och slöt ätten.
1 Lsn. 2 At (S).
Adliga ätten RIDDERSCHANTZ, nr 1008, †.
Adlad 1682 283/1, introd. s. å.; utdöd 1767 6/4.
Uppgifterna på riddarhusgenealogien om ättens äldsta släktled synas osäkra. Någon ryttmästare vid
Upplands ryttare med namnet Johan Halfast har icke funnits, men däremot innehades sådan charge av Anders
Halfastsson, som sålunda torde vara den, som åsyftats.
som andra gången var gift med Elisabet Jönsdotter.
Sannolikt har det varit han, och icke sonen,
Det är möjligt, att en major Anders Halfast funnits
vid Hälsinge reg., men troligare är, att stamfaderns son och fader till den adlade var kaptenen vid
Hälsinge fotreg. Johan Halfast, vilken deltog i Carl X Gustafs polska och danska krig 1656—1658.2
Den adlades äldste son blev tysk riksgreve med namnet Ulfeld-Ridderschantz.
Tab. 1.
Anders Halfastsson; var
löjtnant vid Upplands ryttare
1624; ryttmästare därst.
(livreg:t till häst) 1627 12/2;
stupade 1635 141/10 i striden vid
Wollin i Pommern. [1] Bekom
1628 20/7 tre gårdar i Kumla
och Frösthults sn (Vm.). —
G. 1:o m. N. N., dotter av
översten Anders Ralambius,
som var farbroder till
häradshövdingen Magnus Ralambius, adlad
Rålambstierna, nr 530; 2:o 1631 i febr. i Irsta sn (Vm.)
m. Elisabet Jönsdotter, i hennes 1:a gifte (g. 2:o
efter5 1642 5/9 m. kaptenen vid Upplands reg. Bengt
Tyresson Brass, stamfader för adl. ätten Brase, nr
998), levde änka 1691, dotter5 av kyrkoherden
Johannes Uhræus.
Son:
1. Anders (Johan?) Halfast; major (?kapten)
vid Helsinge reg. — G. m. Anna Catharina von
der Osten.
Son:
Johan Halfast, adlad Ridderschantz, till
Ovesholm (Åkesholm) i Träne sn (Krist.); f. 1645 i
Åkre i Delsbo sn (Gävleb.); musketerare vid
Hälsinge reg. 1670, gående alla underofficersgraderna
igenom; fänrik därst.; löjtnant vid änkedrottning
Hedvig Eleonoras livreg. till fot 1676 16/1; kapten
därst. 1677; avsked 1678; volontär vid svenska
armén i Skåne s. å.; ryttmästare vid överste
Ramsvärds reg. (södra skånska kavallerireg:t) s. å. 1/9;
adlad 1682 28/1 (introd. s. å. under nr 1008); major
vid sistn. reg. 1683 3/10; överstelöjtnant därst. 1701
/n; † 1702 9/7 i slaget vid Klissov av fjorton
blessyrer. ’Han bevistade 1677 den 14 juli slaget vid
Landskrona förutom åtskilliga andra träffningar,
som förut såväl i Skåne som på norska gränsen sig
tilldragit, enkannerligen den första blockaden av
Kristianstad samt Strömstads skans’ intagande,
och visade sig alltid såsom en oförskräckt soldat;
han befordrade ock med skicklighet värvningen för
reg:t och ihjälsköt 1678 på smålandsskogen
snapphanehuvudmannen. G. 1684 m. Sofia Maria
Ulfelt, f.4 1660 6/11, dotter av riksrådet Ebbe
Ulfeld, natural. Ulfelt, nr 19, och grevinnan Hedvig
av Slesvig-Holstein, som var dotter av konung
Christian IV i Danmark och hans 2:a, morganatiska,
gemål Christina Munck.
Barn:
Ebbe, romersk kejserlig riksgreve
Ulfeld-Ridderschantz, f. 1686 8/10 på Åkesholm; ryttare vid södra
skånska kavallerireg:t 1700; adjutant därst. 1701;
kornett 1702 10/1; sekundlöjtnant 1704 19/1;
premiärlöjtnant3 s. å. 2/12; livdrabant 1705 28/6; vice
korpral vid livdrabantkåren 1714 10/9; överste för
ett kejserligt kavallerireg.; generaladjutant hos
prins Eugen av Savoyen; romersk kejserlig
riksgreve; avsked ur kejserlig tjänst 1737; avsked ur
svensk tjänst 1752 13/3; generalmajors karaktär
1755 10/12; RSO 1757 28/4; † ogift 1767 6/4 på Araslöv
i Färlövs sn (Krist.) hos sin syster,
fältmarskalkinnan Staël von Holstein, i vars hus han i stillhet
tillbragte sina senare levnadsår, samt slöt adl. ätten
Ridderschantz på svärdssidan; begr. s. å. 17/4 i
Färlövs kyrka. ’Han gick med regementet 1702 till
Polen och bevistade s. å. slaget vid Klissov, där han
själv erövrade ett standar, men förlorade sin fader;
åtföljde såsom drabant konung Carl XII i hans
krigsförrättningar och blev därunder flera gånger
sårad, isynnerhet vid ett tillfälle, då han av ett
spjut blev stucken genom livet; var även med
i slaget vid Poltava och på tåget till Bender;
under kalabaliken den 1 febr. 1713 blesserades han
så svårt, att han vid konungens avresa till Sverige
måste kvarstanna i Kronstadt i Siebenbürgen,
varifrån han hämtades till Wien av sin släkting,
kejserlige fältmarskalken, greve Ulfeld; vann såsom
adjutant åt den store Eugen dennes fullkomliga
aktning och bevistade under honom fälttågen i
Italien, Tyskland och Ungern samt 1717
belägringen av och bataljen vid Belgrad; deltog i
polska tronföljdskriget, då han var med om
belägringen av Danzig 1734; återkom slutligen 1738,
efter 36 års frånvaro, till Sverige.’
Hedvig, f. 1688 1/2, † 1779 8/1 på N. Dingelvik i
Steneby sn (Älvsb.). G. 1712 21/10 på Araslöv m.
kaptenen Gustaf Reuter af Skälboö, nr 158, f. 1684,
† 1759.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
