Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenbröijer, nr 404 - Rosencrantz, nr 1967
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSENBRÖIJER—ROSENCRANTZ. 463
Tab. 32.2 karlen Johan Henrik Niss, f. 1842 19/9, † 1892 i
Helsingfors.
Mikkeli Bröijer (son av Erik Johan Bröijer, Tab. Aurora, f. 1853 8/1; flyttade 1875 till Helsingfors.
29), f. 1846 23/9 i Asikkala sn; flyttade 1893 till Johan, f. 1856; drängfogde. Se Tab. 34
Helsingfors. — G. 1879 4/11 m. Edla Gustafsdotter, Alvina Henrika, f. 1859 14/2. G. m. snickaren i
f. 1851 25/3. Petersburg Johan Tikkanen.
Döttrar: l Carl Gustaf, f. 1867 16/11, † 1878 11/11.
Maria Paulina, f. 1877 25/1 i Asikkala sn, liksom
systern.
Vilhelmina, f. 1880 29/3. Tab. 34.2
Johan Bröijer (son av Carl Gustaf Bröijer, Tab.
33), f. 1856 29/6 i Asikkala sn; var en tid drängfogde
Tag. 33.2 vid Asikkala prästgård. — G. 1879 17/8 m. Hilma
Sofia . 1858 29/ rinhy -
Carl Gustaf Bröijer (son av Gustaf Adolf Bröijer, So/1 8 av inhysesman
Tab. 28), f. 1820 24/4 i Asikkala sn; inhysesman i Barn:
nämnda sn; † där 1895 14/6. — G. 1842 m. Lovisa Johan Gustaf, f. 1880 6/4.
Henrika Johansdotter, f. 1821 7/9, † 1898 29/4, Hugo Oskar. f. 1883 2/
dotter av rusthållaren Johan Pikkola. Alvina, f. 1885 3/7.
Barn: Toivo Israel, f. 1887 23/12.
Johan Gustaf, f. 1844 16/6 i Asikkala sn, liksom
syskonen. i där 1846 12/ 9
Carl Christian, f. 1847 16/2, † 1853 5/4. 5 g Arv rosen. 3 1bel1tz
Edla Maria, f. 1850 4/4. G. 1870 10/4 m. arbets- å mars 1691 (medd. av hofrättsauskultanten
Adliga ätten ROSENCRANTZ, nr 1967.
Natural. 1752 25/5, introd. 1756; den adopterade grenen adlad 1805, introd. 1807.
Åtten Rosenkrantz är en av Danmarks mest lysande adelsätter. Den härstammar från Jylland och har med
säkerhet gemensamt ursprung med den danska ätten Friis från Haraldslejær, som förde samma vapen,
som ätten Rosenkrantz ursprungligen förde, nämligen en av en schackrutad tvärbjälke delad sköld i blått
och rött. Dess stamgods var Hevringsholm på Jylland. Släktnamnet upptogs i början av 1500-talet efter den
krans av rosor, som fördes på hjälmen omkring två vesselhorn, det ena fördelat i blått och schackrutor, det
andra i schackrutor och rött och båda besatta med tre eller fyra påfågelsfjädrar. Vid samma tid förbättrades
även vapnet till en fyrdelad sköld med schackrutsbjälken över 1:a och 4:e fälten och Ebersteinska ättens
krönta silverlejon i 2:a och 3:e fälten. Anledningen till denna vapenförändring har påståtts varit den, att ätten
— dock utan att detta kunnat bevisas — härstammade från de tyska grevarne Eberstein. På 1500-talet levde
ättens märkligaste medlemmar, bröderna Erik Rosenkrantz, Norges mäktigaste jorddrott på sin tid samt
Holger och Jörgen Rosenkrantz, bekanta som riksråd och hovämbetsmän, och under följande århundraden
ökades släktens glans och rikedomar genom förbindelser med de mäktigaste ätterna i Danmark och Norge.
I Danmark erhöllo tre medlemmar friherrlig värdighet, nämligen generalkrigskommissarien Ludvig den
14 januari 1678, majoren Holger den 2 februari 1748 och kammarherren Verner den 7 mars 1757; endast den
sistnämndes ättlingar fortleva. Den adliga ätten är numera i Danmark utdöd. — I Sverige naturaliserades.
ätten med namnet Rosencrantz.
Litteratur: Danska Adelns Aarbog 1910.
Tab. 1. Margareta å ena sidan och de mecklenburgska
hertigarna å den andra; beseglade konung Olafs
Niels Iverssen; riddare; † före handfästningar 1376 och 1377. — G. m. Marga-
1355 7/9. — G. m. Susanne Niels- reta Timmesdotter (Hvitkop).
dotter, som efterlevde, dotter av Son:
riddaren Niels Erikssen (Gyllen- Niels Jenssen, till Hevringsholm och Tange, vilket
stierna af Svaneholm, nr 29) och han tillöste sig 1391; var då riddare; beseglade
för-Edel Saltensee. likningen i Kolding 1405; levde 1424. — G. 1:o.
Son: m. Anne Ottosdotter Skinkel; 2:o m. Birgitte
Lim-Jens Nielssen, till Hevrings- bek; 3:o m. N. N. Rantzau.
holm; var närvarande vid förlik- Son:
ningen mellan konung Valde- 1. Timme Nielssen, till Ängelsholm och Stens-
ballegaard i Danmark; beseglade ett gåvebrev 1433,
akten ang. konung Eriks avsättning 1439 och det
greve Adolf givna förläningsbrevet på
Sönderjylland 1440; var riddare 1447 och hövidsman på
Koldingshus 1453; var † 1457. — G. 1:o 1437 m.
mar och konung Magnus 1341;
var riddare 1355; beseglade recessen i
Kalundborg 1360; deltog i upproret mot konung Valdemar
1368; var närvarande vid förlikningen i
Köpenhamn 1376 mellan konung Olof och drottning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
