Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga ätten Rosenhane, nr 29, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 ROSENHANE.
I Johan Jöransson Rosenhane, Tab. 2.
II Schering, Tab. 3. Johan, Tab. 11.
III Axel, Tab. 4. Johan, Tab. 7. Fredrik, Tab. 8.
IV Göran Gustaf, Tab. 5. Schering, Tab. 9.
V Axel Gustaf, Tab. 6. Fredrik Bengt, Tab. 10.
Barn: Gustaf Rosenhane, friherre Rosenhane, till
Carin Jöransdotter, † ung på Billsta och begr. i
Frösunda.1
Nils Jöransson, † ung och begr. i Husby kyrka.1
Johan Jöransson Rosenhane, f. 1571; ståthållare;
† 1624. Se Tab. 2.
Tab. 2.
Johan Jöransson Rosenhane (son av Jöran
Johansson, Tab. 1), till Torp och Haneberg; f. 1571
på Torp; utrikes resor 1588—1596 och studerade
därunder vid universiteten i Helmstadt, Rostock,
Leipzig, Wittenberg och Strassburg; anställdes
efter hemkomsten i hertig Carls kansli; »riksens
öfverste secretarius» 1599 17/8 och skulle som sådan
bl. a. hava uppsikten över riksarkivet; kallas råd och
sekreterare 1600 och rikssekreterare och kansler
1602; en av Sveriges kommissarier till
underhandlingarna med Danmark i Ulvsbäck 1602 i mars;
häradshövding i Oppunda och Jönåkers härader s. å.;
ståthållare på Nyköpings slott och län 1612;
änkedrottningens och hertig Carl Filips furstliga råd;
fick 1613 i okt. fullmakt att uppbära den beviljade
hjälpen till Älvsborgs lösen och 1619 att upptaga
landtågsgärden; † 1624 28/1 på Torp och begr. i
Husby-Oppunda kyrka, där hans vapen
uppsattes.15 Han brukades av hertig Carl, sedermera
konung Carl IX i diplomatiska beskickningar och
som underhandlare med allmogen, att granska
kammarens räkenskaper och förrätta mönstringar och
utskrivningar samt åtföljde hertigen på dennes
resor i landet; var en av bärarna av tronhimmeln
vid konungens begravning den 30 okt. 1611; hans
porträtt finnes i riksarkivet [1]. Han har författat
ett »Chronologiskt diarium om det som hänt i
Sverige till den 7 febr. 1597», vilket i handskrift
förvaras i riksarkivet. — G. 1:o före mars 16004 n.
Maria Jöransdotter (Stengafvel?); 2:o 1606 9/3
på Slädhammar (nu Stenhammar) i Flens sn
(Söd.) m. Carin Scheringsdotter, † 1654 13/11 och
begr. 1655 25/2 i Husby-Oppunda kyrka, dotter av
befallningsmannen över Värmland,
rikskammarrådet Schering Eriksson Arp, till Slädhammar och
Vik, och Anna Olofsdotter Stengafvel till
Slätteholmen och Brunnsholm.
Barn:
Schering Rosenhane, friherre Rosenhane, f. 1609;
riksråd och lagman; † 1663. Se Tab. 3.
Catharina Rosenhane, f. 1610 i febr., † 1668 22/1.
G. 1:o 1640 6/10 på Torp m. överstelöjtnanten Jakob
Silfverpatron, nr 239, f. 1607, † 1644; 2:o 1651 i
febr. på Ålghammar i Björnlunda sn (Söd.) m.
ryttmästaren Sivard Kruse af Elghammar, nr 43,
f. 1628, † 1664.
Johan Rosenhane, friherre Rosenhane, f. 1611;
riksråd; † 1661. Se Tab. 11.
Märta Rosenhane, f. 1614, † 1701 före 13/8. G.
1652 16/5 m. majoren Tuve Hökeflycht, nr 208,
† 1680, för vilken hon skulle fattat tycke, medan
han ännu var simpel ryttare.
Haneberg samt Bredsjö i Järlåsa sn (Upps.); f.
1619 19/5 på Torp; student i Uppsala 1628 4/12;
hovjunkare 1635; utrikes resor 1636 sept.—1640
juli; assessor i räkningekammaren 1642 12/7;
kammarråd 1647 2/6; vice president i Svea hovrätt
1650 10/12—1658; tillika häradshövding i Oppunda
och Villåttinge härader 1653 29/4; friherre till
Ikalaborg 1654 18/2 jämte sin broder Johan
(med honom och den före dem i
friherrestånd upphöjda brodern Schering introd. s. å.
under nr 29); »president i Preussen» 1658, men
tillträdde ej; erhöll vokation på en kanslirådstjänst
1660 27/12, men tjänsten indrogs; president i
Dorpats hovrätt 1661 6/4—1664 11/3 utan att tillträda
tjänsten; häradshövding i Färentuna, Vallentuna
m. fl. härader i Uppland 1672 2/5, men innehade
troligen ej länge denna befattning; † ogift 1684 26/3
i Stockholm och slöt således själv sin friherrliga
ättegren samt begr. s. å. 10/9 i Husby kyrka. Han
var en av Sveriges äldsta lyriska skalder och den
förste av dem, som skrev sonetter. [1]
Tab. 3.
Schering Rosenhane,
friherre Rosenhane (son
av Johan Jöransson
Rosenhane, Tab. 2),
till Torp i
Husby-Oppunda sn, Rossvik
i Husby-Rekarne sn,
Tistad i Bärbo sn och
Hagen i Gåsinge sn
(alla i Söd.); f. 1609
14/7 på Torp; student i
Uppsala 1624 i sept.;
på ättens vägnar
introd. 1625 under nr 2
i svenneklassen och 1650 uppflyttad i riddarklassen
mellan nr 16 och 17, men utesluten ur matrikeln
1654, då ätten introd. som friherrlig; auskultant i
Svea hovrätt 1628 10/6; utrikes resor 1629—1631;
assessor i nämnda hovrätt 1632 7/3; skickad att
kungöra konungens dödsfall för de ryska sändebud,
som voro på väg till Sverige s. å.; beledsagade
konungens lik från Wolgast till Stockholm samt
officierade vid begravningen i Riddarholmskyrkan
1633 22/6; legat till Danmark 1634; underståthållare
i Stockholm s. å. 20/11; änkedrottningens
geheimehovråd och guvernör över hennes livgeding 1635 ;
landshövding i Östergötland 1637 12/8; svensk
resident i Münster 1643 12/4—1647 under
förhandlingarna till westfaliska freden; envoyé extraordinaire
till Frankrike 1648—1649; riksråd 1650 21/9;
kansliråd 1650—1661; överståthållare i Stockholm
1652 24/3; friherre till Ikalaborg s. å. 3/6 (introd.
1654 under nr 29 jämte sina bröder); fick jämte
Bengt Oxenstierna i uppdrag att organisera det s. k.
wismarska tribunalet 1653; legat till Tyskland för
biläggande av stridigheterna med staden Bremen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
