Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rothåf, nr 882, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550 ROTHÅF.
Söner:
Isacus Birgeri Rothovius, f.
1572; biskop; † 1652.
Se Tab. 3.
Jonas Birgeri Rothovius, f.
1572; superintendent; † 1626.
Se Tab. 2.
Tab. 2.
Jonas Birgeri Rothovius (son
av Börje Larsson, Tab. 1), f. 1572 1/11 i
Hedenstorps by; i Växjö skola 1585 och i Linköping 1591;
student i Rostock 1595, i Wittenberg 1597 och i
Jena 1600; fil. mag. därst.; hemkom 1604;
prästvigd 1605; kyrkoherde i Angelstads pastorat av
Växjö stift s. å.; superintendent i Kalmar 1618;
† 1626 28/2 i Kalmar. Han upprättade Kalmar
domkyrka ur dess förfallna skick, inrättade ett
kollegium (högre läroanstalt) i nämnda stad och
föranstaltade om det första boktryckeriet därst.,
som inrättades kort efter hans död (1626). [1] —
G. 1605 m. Svendborg Petersdotter, som efterlevde
honom ännu 16641, dotter av kyrkoherden i
Angelstad Petrus Magni.
Son:
Zakarias Rooth; student i Uppsala 1627 i febr.6;
advokatfiskal i Göta hovrätt 1634 16/12;
handskrivare (landssekreterare) i Kalmar;
häradshövding på Öland; † 1663. Ärvde Bo i Dörby sn
(Kalm.) efter föräldrarne. — G. på 1630-talet, men
med vilken är ej bekant.
Son:
Jonas Roth, adlad Gyllenroth, f. 1635, † 1682.
Se adl. ätten Gyllenroth.
Tab. 3.
Isacus Birgeri Rothovius (son av Börje
Larsson, Tab. 1), f. 1572 1/11 i Hedenstorps by i
Angelstads sn (Kron.); studerade först i Kalmar, Växjö
och Linköping samt sedan vid åtskilliga utländska
akademier; promov. fil. mag. i Wittenberg 1602 13/3;
hovpredikant hos hertig Carl, sedermera konung
Carl IX, i Nyköping samt kyrkoherde i nämnda
stad, allt s. å.; biskop i Åbo 1627 6/3; prokansler för
Åbo nyinrättade universitet 1640 30/3; † 1652 i
nämnda stad och begr. i domkyrkan därst., varest
hans gravsten med latinsk påskrift ses. ’Han
understöddes under sina utrikes studier av
sedermerarikskanslern, greve Axel Oxenstierna, som varit hans
discipel; förvaltade med nit sitt biskopsämbete i
25 år; utverkade genom den nåd, som konung
Gustaf II Adolf från barndomen för honom hyste
och den gunst, vari han stod hos rikskansleren
Oxenstierna att år 1627, eller kort efter sedan han
blivit biskop, ett gymnasium i Åbo inrättades,
vilket läroverk han sedermera 1640 tillstyrkte
riksdrotset, greve Per Brahe och genom honom den
k. regeringen att förvandla till universitet; lät
genom några professorer och andra lärda män
översätta bibeln på finska, vilken översättning
trycktes in folio i Stockholm 1642; 1644 blev
genom hans försorg Åbo domkyrka täckt med
koppar.’ Hans brev till Axel Oxenstierna äro
tryckta i den av vitterhets, historie och
antikvitetsakademien ombesörjda editionen av den senares
brevväxling (1930). — G. 1:o 1604 29/10 i
Nyköping m. Anna Eriksdotter, dotter av
borgmästaren i nämnda stad Erik Larsson och Brita
Persdotter, ’som var biskopens i Strängnäs, mag.
Petri Jonæ dotter’; 2:o m. Carin Andersdotter, †
1647, dotter av kyrkoherden i Ö. Husby (Ög.),
mag. Andreas Nikolai och hans 1:a hustru
Margareta Nilsdotter. ’Biskop Rothovius skall med
sina båda hustrur haft aderton barn.’
Söner:
Lorens Rothof, f. 1624; kronoinspektor; † 1666.
Se Tab. 4.
Jonas Rothof, adlad Rothåf, f. 1629;
revisionssekreterare; † 1676. Se Tab. 6.
Tab. 4.
Lorens Rothof (son av Isacus Birgeri Rothovius,
Tab. 3), f. 1624; student i Dorpat2 1636 24/10;
inspektor vid Avesta kronobruk i Dalarne 1654 29/4;
† där 1666 2/2 och begr. i Avesta kyrka. ’Han
gjorde i yngre åren en utrikes resa och
vistades 1650 i Paris, där han till faderns stora
hedrövelse hade fördjupat sig i gäld enl. dennes brev
till rikskansleren av den 18 aug. s. å.’ — G. 1654
15/5 på Ilända4 (Lennartsberg) i Färentuna sn
(Sth.) m. Brita Lennartsdotter, dotter av assessorn
i kammarrevisionen Lennart Hansson och Christina
Johansdotter, som var syster till assessorn Nils
Johansson, adlad Rosenflycht, nr 580.
Son:
Leonard Rothof, f. 1658 18/10 i Arboga3; student i
Uppsala 16663; bergsfogde i Österbergslagen 1692
25/6; tillika tiondeskrivare därst.3; suspenderades
1711 på grund av bristande borgen för uppbörden;
† 1727 23/4. — G. 1:o 1682 2/5 m. Anna Catharina
Behm, † 1706 18/3, dotter av borgmästaren i
Söderhamn och faktorn vid gevärsfabriken därst. Hans
Behm och Catharina Hanssen samt kusin till
kaptenlöjtnanten Albrecht Behm, adlad de Behm, nr
1256; 2:o 1707 27/10 m. Anna Christina Skragge
i hennes 2:a gifte [g. 1:o 1674 8/1 m. prosten och
kyrkoherden i Hedemora Gabriel Holstenius i
hans 2:a gifte (g. 1:o 1672 18/1 m. Maria Jernstedt,
f. 1656, † 1672, dotter av rådmannen i Västerås
Jakob Hindersson), f. 1632 i Stora Skedvi
prästgård, (Vm.), † 1700 30/3 i Hedemora!1l, f. 16571, med
vilken han ej hade några barn, dotter av prosten och
kyrkoherden i Hedemora, hovpredikanten, mag.
Elavus Andreæ Skragge (av samma släkt som
ätterna Skraggensköld, Hermelin och Lagerborg)
och hans 1:a hustru Catharina Samuelsdotter
Wallenia.
Söner:
1. Lorens Rothof, adlad Ridderhof, f. 1685;
överste; † 1750. Se adl. ätten Ri dder
hof.
1. Fredrik Rothof, f. 1697;
brukspatron; † 1762. Se Tab. 5.
kronofogde och
Tab. 5.
Fredrik Rothof (son av Leonard Rothof, Tab. 4),
f. 1697 18/9 på Isaksbo i Grytnäs sn (Kopp-);
studerade först i Västerås; lärde sig sedan
landsbokhålleriet hos sin styvmoders broder, härads
skrivaren Elof Skragge i Dalarne; bruksskrivare på
Horndals bruk i By sn (Kopp.) 1714; bokhållare
på Grönsinka bruk i Ö. Färnebo sn (Gävleb.)
1717; materialbokhållare vid kronans skeppsvarv
i Stockholm 1718; kronofogde i Näsgårds län
(Kopp.) 1721; köpte 1740 Karl Gustafs stads
järnverk och stålmanufaktori vid Eskilstuna av polska
grevinnan Woinarowska, vilket bruk, jämte det
n. v. änkehuset i Stockholm samt Tynnelsö och
Tyresö m. m., hon erhållit i betalning för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
