Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schildt, nr 282 - Schillerfelt, nr 543, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 SCHILDT—SCHILLERFELT.
Ernst Jürgen, f. 1922 27/1, † 1923 1/1.
Ernst Jürgen, f. 1923 22/11 i Helsingfors.
TAaB. 64.7
Sigurd Ernst (son av Osma Alfred, Tab. 62),
f. 1892 28/5 i Helsingfors; student därst. 1913 15/5;
affärsman. — G. 1920 18/7 i Helsingfors m.
friherrinnan Eva Constance Silfverhielm, från vilken han
1922 blev skild, f. 1899 4/7 i Helsingfors, † där
1926 2/1, dotter av majoren friherre Gustaf Adolf
Silfverhielm, nr 159, och hans 1:a fru Ingrid Vil.
helmina Ekelund.
Dotter:
Solveig Eleonora, f. 1921 13/9 i Helsingfors. Ägde
Sannäs säteri i Borgå sn, vilket såldes 1927.
1 von Hagemeister, Materialien zu einer Geschichte
der Landgüter Livlands. 2 Hs. 383 At (So). 4 At (RA).
5 Um. 6 Lk. 7 Wä. 8 At (P). 9 Sj. 10 Oö. 11 At
(Sch.) 12 El. 13 Lå. 14 Liber caus, vol. 136, p. 9 (04),
15 Medd. av frih. Tor Carpelan. 16 Med. av f. d. post.
mästaren H. Lagergren. 17 Af. 18 Lena kyrkoarkiv,
19 Rasbo dombok 1704 5/6 (OA).
Adliga ätten SCHILLERFELT, nr 543, †
Adlad 1651 10/5, introd. 1652; utdöd 1695.
Äldre genealoger uppgiva, att ätterna Schillerfelt och Palmstierna, vilka hava gemensamt ursprung, skulle
härstamma från en Johan Kulle eller Kule af norsk adlig släkt, som påstås år 1400 hava bevittnat ett brev,
och vars son Erik år 1402 skall hava bestyrkt ett av en Hemming Broderdorp utgivet brev samt 1452 tillika
med sin hustru Katarina och sin broder Krisman givit sig in i Eskilstuna kloster. Några nu bevarade
handlingar, vilka bestyrka dessa förmodanden, finnas ej. Visserligen omnämnes en Jöns Kulle i Hogstads sn (Ög.),
som 1377 13/1 gör ett jordbyte med Vadstena kloster, och en Erik Kulle, som s. å. 25/7 satt i konungsnämnden
i Brevassa i Lofta sn (Kalm.), är sannolikt identisk med den Erik Kulo, som beseglade det fastebrev, som är
utfärdat 1402 4/5 på de gårdar i Jäders, Eskilstuna och Gryts socknar i Södermanland, som Henning Braastrup
(Brotstorp) sålt till drottning Margareta, men om det är dessa personer, som åsyftas av genealogerna, kan ej
nu avgöras och ej heller om de inbördes voro befryndade.
Erik Kulo var måg till underlagmannen i Södermanland Lars Birgersson (lilja) till Slättham-
fäder.
Sannolikast är, att de icke äro ättens stam-
mar (Stenhammar), † 1393, och Ramborg Germundsdotter (ett djurhuvud) och nämnes såsom avliden
redan 1404 3/2 i ett Ramborgs gåvobrev av jord till Strängnäs domkyrka. Vid arvskiftet efter Ramborg
Germundsdotter 1421 tillföll halva Stenhammar sonen Ingevald, och andra hälften tillhörde på 1400-talet
släkten Stengafvel.
Tab. 1.
Peder Pedersson Kula;
väpnare; var 1530 häradshövding
i Selebo härad. ’Han skrev
till sin broder Måns
Pedersson Kula och rådfrågade sig
om sin son Måns, som ville
(A
2 bliva präst och taga till hustru
a Ap kyrkoherden i Stigtomta Jöns
p J a C Olofssons dotter Margareta
D 22 ; :
14 l samt dymedelst bliva vid
Si pastoratet efter svärfadern,
varpå han fick ett avrådande
svar, daterat Örebro den 25 maj 1549, och i vilket
skriftliga svar, skickat med hans svägerska Carin
Hansdotter, brodern gav till skäl för sitt
avstyrkande, att sonen tycktes vara mera lik till
hovlevernet än till prästläsning samt att, änskönt deras
förfäder, gamla krigsmän, givit sig med deras gods
till kloster, så hade han dock Lasse Västgöte, som
stod i ära hos hertigen (Erik), till sin goda vän,
så att väl sonen kunde komma fort vid hovet;
tillpantade sig 1570 8/5 på sin ålderdom några
kronogårdar i Kinds härad, vilka man ej vet, huru de
kommit ifrån hans avkomma.’
Son:
Magnus Petri Nycopensis; studerade till präst,
oaktat farbroderns avstyrkande; predikant på
svenska skeppsflottan 1563; tillika konung Erik
XIV:s hovpredikant; kyrkoherde i Stigtomta och
Nykyrka församl:s pastorat av Strängnäs stift
1567 efter svärfadern; lämnade ämbetet 1610 till
sin son Daniel och satte sig i ro på sitt skattehemman
Hässleby ej långt från Nyköping; † 1614. ’Han
underskrev år 1587 liturgiens förkastande, 1588
prästerskapets i Örebro avgivna konfession och
1593 Uppsala mötes beslut; ’brukade i sitt sigill
gamla Kulevapnet, som ses av kyrkotiondeläng
derna; har skrivit några korta annaler till konung
Erik XIV:s historia, vilka funnits i handskrift;
hans barn kallade sig Schillerus efter prästgården
Schillra i Stigtomta.’ — G. 1:o m. Margareta
Jönsdotter, dotter av kyrkoherden i Stigtomta och
Nykyrka Johannes Olai och hans hustru Marta; 2:o
m. Margareta Eriksdotter, ’som år 1614, efter
mannens död, höll skifte emellan sig, sina egna barn
och sina styvbarn, då hon och hennes båda söner
fingo behålla Axelgården, men däremot
styvmågarna, kyrkoherden Abraham i Bettna, Sven Besk och
Måns Olsson, på deras hustrurs vägnar, samt
styvsönerna Daniel och Carl erhöllo gården i Nyköping’
Söner:
1. Daniel Magni Schillerus; kyrkoherde; † 1647.
Se Tab. 2.
1. Carolus Magni Schillerus; prost;
Se Tab. 3.
† 1654
TAB. 2.
Daniel Magni Schillerus (son av Magnus Petri,
Nycopensis, Tab. 1); kyrkoherde i Stigtomta och
Nykyrka 1610, då fadern lämnade pastoratet;
† 1647 och begr. s. å. 27/11. — G. 1:o 1602 m. Märla
Svensdotter1, † 1603 7/8 i barnsäng; 2:o 1606 19/1
m. Catharina Jönsdotter, f. 1579 å i Nyköping
† 1641 11/11 och begr. i Stigtomta kyrka, dotter av
skräddaren och rådmannen i Nyköping Jöns
Welamsson (Hordeel), av en adlad, men ej introd.
ätt1, och Brita Larsdotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
