- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 7. Schildt-Sture /
67

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schulte von Ritterfelt, nr 1150, † - af Schultén, nr 2206

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SCHULTE VON RITTERFELT— AF SCHULTÉËÉN. 67

Adliga ätten SCHULTE VON RITTERFELT, nr 1150, †.

Adlad 1689 11/1, introd. s. å.; utdöd i Sverige.

Flera medlemmar av den bremiska adliga ätten von Schulte stodo under Carl XII:s krig i svensk tjänst [Lk].

Johan Schulte, adlad Schulte
von Ritterfelt, f. 1625 i
Tyskland och skall hava härstammat
av en adl. ätt därst.; soldat vid
Irvings norrländska reg. i
Tyskland 1642; förare därst. 1644;
avsked 1645; kvartermästare
under vojvoden i Pornoski
Ludvig Weijer; löjtnant vid
konung Johan Casimirs garde
därst. till 1655, då han åter gick
i svensk tjänst. och blev ryttmästare vid Yxkulls
reg.; ryttmästare vid Kock von Crimsteins reg. 1662
och sedan vid Wittenbergs reg.; sist
överstelöjtnant därst.; avsked 1680; adlad 1689 11/1 (introd.
s. å. under nr 1150); † 1690 och begr. s. å. 17/7 i
Hörby sn (Malm.). Han bevistade tredagarslaget
vid Warschau i juli 1656; gick därefter med
generalmajoren Isak Ridderhielm i de anvisade vinter-

kvarteren, då han tillika med honom blev av
tartarerna bortförd samt slagen i järn och bojor och
utstod därefter ett svårt fängelse i sex år; förhöll
sig i det år 1675 började kriget såsom en redlig,
tapper och bra officer, såväl vid alla
krigstillfälligheter i Pommern som i fältslaget på Rügen; blev
1679, då han tillika med andra skulle överföras till
Sverige och vid det skeppet strandade under
Bornholm, tvärt emot överenskommelse likasom
de övriga, vilka icke omkommo, tagen tillfånga
av de danske och förd till Köpenhamn.’ — G. m.
Elsa von Raben.
Barn:

Maria Dorotea, f. 1662, † 1709 13/5 på Äspinge
i Ö. Äspinge sn (Malm.) och begr. jämte sin man i
Äspinge kyrka. G. m. generaladjutanten Herman
Otto Ekensteen, nr 717, † 1718.

Gustaf Jurgen; var kvartermästare 1692, då han
uppbar sin svåger Ekensteens pension.

Adliga ätten AF SCHULTEN, nr 2206.

Adlad 1809 29/6 enl. 37 § R.F., introd. s. å.

Ätten, som icke varit representerad i Sverige efter 1813, immatrikulerades 1818 på Finlands riddarhus, sedan
den 1816 27/5 erhållit storfursten-kejsarens tillstånd, att adelskapet skulle utsträckas till alla medlemmar av

densamma.

Tab. 1.

Johannes Matthiæ, f. i
Västerås; collega scholæ i Arboga;
komminister i Grangärde
församl. av Västerås stift 1608;
kyrkoherde därst. efter
svärfadern 1621; var f† i sept. 1622.
— G. m. Sara Pedersdotter, som
levde änka 1642, dotter av
kyrkoherden i Grangärde Petrus
Andreæ och en dotter till
kyrkoherden i Munktorp Videkind
Laurentii.

Son:

Videkind Johannis Grangius, f. 1600 20/12 i
Grangärde; prästvigd i Västerås 1630 24/6; studerade
därefter i Uppsala; lektor i grekiska språket vid
Västerås gymnasium 1634; kyrkoherde i Skultuna
pastorat av Västerås stift 1641; † 1677 9/7 och begr.
s. å. 26/8. — G. 1634 m. Margareta Mårtensdotter
Möller, f. 1612, † 1679. De hade fyra söner och tre
döttrar, vilka efter Skultuna socken antogo
släktnamnen Schult, Schultenius och Schulterus.

Son:

Samuel Schultenius, f. 1643 i Skultuna sn;
student i Uppsala 1663 21/2; gjorde därefter
vidsträckta utrikes resor och blev fil. mag. i Leiden
1671; tjänstg. efter hemkomsten såsom lärare vid
gymnasium i Västerås 1673; kyrkoherde i Svedvi
pastorat av Västerås stift 1676; † 1694 1/5 i Västerås.

Dess nu levande medlemmar innehava finsk friherrlig värdighet.

— G. 1:o 1676 19/9 m. Margareta Schultin i hennes
2:a gifte (g. 1:o 1672 16/1 m. kyrkoherden i Svedvi
Carolus Simonis Simonius, f. 1641, † 1675 1/6).
† 1683, dotter av prosten och kyrkoherden i
Hedemora Olaus Erici Schult och hans 2:a hustru
Elisabet Stiernman; 2:o 1684 12/8 m. Elisabet Moræa
i hennes 2:a gifte (g. 1:o 1668 m. komministern i
Västerås Holsten Erici Holstenius, f. 1639, † 1682
23/4), † före mannen, dotter av kyrkoherden i
Grytnäs pastorat av nämnda stift Olaus Joannis
Moræus och Malin Mattsdotter.
Son:

Samuel Schultén, f. 1680 7/11 i Svedvi prästgård;
efter en i yngre år verkställd resa till Holland,
Tyskland och Frankrike antagen i k. kansliet;
bestred åtskilliga civila befattningar och var en tid
sekreterare hos kanslern för Åbo universitet greve
Carl Gyllenstierna; jur. professor vid nämnda
universitet 1720 7/1; universitetets rektor 1724 11/5—
1725 17/6 och 1736; tjänstledig för sjukdom 1746
1/8; † 1752 22/2 på sin egendom Prostvik i Nagu sn
och begr. s. å. 28/2 i Åbo domkyrka. — G. 1:o m.
Elisabet Olofsdotter Biurstedt i hennes 2:a gifte (g.
1:o m. änkedrottning Hedvig Eleonoras fogde över
Strömsholms län Johan Söderqvist, † 1714), f.
1679, † 1744 6/3 i Åbo; 2:o 1746 31/5 i Åbo m.
Beata Maria Palander i hennes 1:a gifte (g. 2:o
1753 m. löjtnanten vid Åbo läns dragonreg. Gabriel
Hagelberg, f. 1720, † 1780 24/3 och i detta gifte
farmoder till översten Otto Julius Hagelstam, adlad
Hagelstam, nr 2270), f. 172(4), † 1772, dotter av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 13 18:38:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/7/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free