Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spåre, nr 160 - Stackelberg, nr 113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 SPÅRE —STACKELBERG.
Anders Gustaf, f. 1785 24/9, † 1797 28/8 på
Skraatari.
Alexander, f. 1789 4/6, †Ĉ 1796 22/2 på Skraatari.
Eva Catharina, f. 1792 9/2 på Skraatari, † där
1796 18/2.
Jakob, f. 1793 16/12 på Skraatari, † där 1798 14/2.
Josef, f. 1799 14/8 på Skraatari, † där 1804 18/8.
Tab. 55.2
Hans Spåre (son av Jakob Mattsson Spåre, Tab.
7); korpral; bosatt på Kulennoinen i Kerimäki sn.
— G. m. Catharina Makkonen, f. omkr. 1645, †
1729 och begr. s. å. 1/5 i Kerimäki kyrka.
Barn:
Anna, f. omkr. 1660, † 1737 och begr. s. å. 12/5 i
Sääminge sn. G. m. bonden Henrik Klemettinen.
vid Kajaneborg 1716 46/2; hemkom 1722 i mars;
avsked 1725 13/11; erhöll pension 1741 29/4; † 1743
22/4 i Sääminge sn och begr. s. å. 1/5 i Sääminge
kyrka. — G. m. N. N.
Son:
Hans Henrik, f. 1712; fänrik; † 1788. Se Tab. 57.
TAB. 57.2
Hans Henrik (son av Carl Gustaf, Tab. 56), f.
1712; fänrik vid vargeringsmanskapet; bevistade
kriget 1741—1742; sökte pension 1759, varvid han
till sin ansökan bifogade ätten Silfverspåres
sköldebrev; † 1788 26/9 i Asikkala by i Rantasalmi sn.
—G. m. N. N.
Dotter:
Catharina Margareta, f. 1759, † ogift 1789 18/12
i Rantasalmi sn.
Carl Gustaf, f. 1669; fänrik; † 1743. Se Tab. 56.
1 Lk. 2 Wä. 38 1. Carpelan, Åbo i geneal. hänseende,
s. 44. 4 KA, Redukt. kommiss. dokument för Nylands
och Tavastehus län (OA). 5 RReg (OA). 6 Björneborgs
kyrkoarkiv 7 Luvia kyrkoarkiv. 8 Sääksmäki kyrko-
TAabB. 56.2
Carl Gustaf (son av Hans Spåre, Tab. 55), f. 1669 arkiv. 9 Äbo sv. församlings kyrkoarkiv. 10 Vesilaks
i Kerimäki sn; furir vid Savolaks fördubblings- kyrkoarkiv. 11 Kjulo kyrkoarkiv. 12 Eura kyrkoarkiv.
’ g 18 Al. 14 Veckelaks’ och Kymmene tingslags dombok
infanterireg. 1700; sergeant därst. 1703; fänrik vid
7907, ; 1 (Medd, av arkivarien R. Rosén). 15 Medd. av arkivarien
Savolaks femmänningsinfanterireg. 1713 23/7; fången
R. Rosén. 16 Medd. av frih. T. Carpelan.
Adliga ätten STACKELBERG, nr 113.
Natural. och introd. 1625.
Den vitt utgrenade släkten Stackelberg är, enligt senaste forskningar, framlagda av M. Stackelberg i
Genealogiska samfundets i Finland årsskrift för år 1923, av nedersachsisk uradel, och dess ursprungliga hemort är
riddarborgen och godset Steckelberg i Niederharz vid floden Bode, landet mellan Thale-Gernrode, ej långt
från Quedlinburg. Detta slott och gods innehades under medeltiden av en vasall- och riddarsläkt, som bar
dess namn. De därstädes först förekommande äro Otto och Henrik von Steckelberg, nobiles viri. Den
förstnämnde säges år 1146 av Konrad III av Hohenstaufen blivit belänad med godset Wildungen, varefter en gren
av släkten nämnde sig. Med stor sannolikhet kunna dessa bägge betraktas som släkten Stackelbergs stamfäder.
Den förste med full säkerhet kände stamfadern för alla släkten Stackelbergs nu levande ättegrenar är riddaren
Didrik, innehavare av länet Steckelberg 1218. Från dennes sonsonson riddaren Johan övergick stamgodset
1287 till greveätten von Hoym, medan Johans son Arnold fick nya besittningar i stiftet Halberstadt 1347—
1353, bl. a. Gröningen. Av denne Arnold Johanssons tre söner utvandrade Arnold d. y. till Livland, där han
omnämnes 1341; från denne härstamma alltså de baltiska linjerna. En ättling till honom i femte led var
Peter Stackelberg till Kamby m. m., regent i stiftet Dorpat, † 1545. Med dennes söner Reinhold, Georg Johan
och Peter delade sig släkten i tre huvudlinjer, vilka skrevo sig, den första till Kawershof, den andra till Kamby
och den tredje till Memseküll och Perrist. Den första linjen, Reinholds ättlingar, bosatta först i Livland,
sedan i Estland och en tid i Sverige, fortlever ännu, men synes icke hava introducerats i Sverige, ehuru
Reinholds sonson, översten Wolmar Stackelberg, f. 1592, † 1652 (g. 1621 m. Margareta Rosenstråle, nr 37),
bevistade riksdagen i Stockholm 1633 och har låtit uppsätta ättens vapensköld på riddarhuset; hans son,
lantrådet i Estland Nils Stackelberg (g. 1660 m. Ingrid Mannerhielm, nr 310), bevistade även riksdagar 1
Stockholm 1650 och 1664. Den andra linjen, huset Kamby, delade sig med Georg Johans söner Georg och
Wolter i två grenar. Georg är stamfader för nedanstående ätt; av hans ättlingar erhöll kejsarinnan Katarina
II:s bekanta minister i Spanien, Polen och Sverige Otto Magnus Stackelberg 1775 16/5 romersk riksgrevlig
värdighet. Från Wolter härstammade i tredje led fältmarskalken Bernt Otto Stackelberg, som stiftade fri-
herrliga ätten nr 192; dennes son generalen Wolter Reinhold upphöjdes i grevligt stånd 1763 (grevl. ätten
Stackelberg, nr 100). Den tredje och yngsta huvudlinjen härstammande från Peter Stackelberg d. y di
a
Memseküll, delade sig med sonen Caspars söner i två grenar. Den äldre av dessa söner Caspar blev stamf
för ännu levande ättegrenar till Piep, Perrist och Kassar; den yngre, lantrådet Mattias, hade sonen met
samma namn, vilken introducerades 1666 under nr 686; hans son generalen Carl Adam Stackelberg blev
friherre 1714 och stamfader för den i Estland och Livland talrikt fortlevande friherrliga ätten nr 127. En av
Carl Adams farbröder Woldemar Stackelberg till Piddul, f. 1642, † 1685, g. m. baronessan Augusta Sofia von
Rosen, var fader till lantrådet Otto Reinhold till Ellistfer, vars sonson, polske kammarherren Otto Reinbo 1
1786 31/5 blev romersk riksgreve och immatrikulerad på riddarhuset i Riga; hans avkomlingar utdogo på svår s
sidan 1869. Woldemar Stackelbergs andre son Fredrik, † 1756, stiftade släktgrenen Köllitz, som ånn
fortlever.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
