Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiernanckar, nr 1323, † - Stiernberg, nr 1184, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616 STIERN ANCKAR —STIERNBERG.
å Ladugårdslandet i
Stockholm. — G. 1:o m. Kerstin
Olofsdotter, från vilken han
blev skild; 2:o m. Carin
Johansdotter.
Son:
Johan Molett, adlad
Stiernanckar, till Händö i Dunkers
sn (Söd.); f. 1655 i april i
Stockholm; volontär vid ami-
ralitetet 1675; arklimästare
därst. 1678; konstapel 1679; gick s. å. i utländsk
tjänst och reste på kofferdifartyg till 1692;
anställd på de allierades flotta 1694 och 1695 och
bevistade åtskilliga krigstillfällen; underlöjtnant vid
svenska amiralitetet 1686 20/8; överlöjtnant därst.
1689; amiralitetskapten 1694 16/2; adlad 1695 38/3
(introd. 1697 under nr 1323); † 1700 9/11 i
Karlskrona och begr. i Strängnäs domkyrka, där hans
epitafium eller vapen uppsattes. ’Han bevistade
bland andra sjöbataljer även den skarpa träffning,
som major Anckarstierna med sina underlydande
skepp i hela tre dagar höll med danska flottan i
Kalmar sund; försvarade sig under sin utländska
tjänst en gång från middagen intill aftonen så
tappert vid spanska kusten mot tvenne biscajska
sjörövare, att den ena blev skjuten i sank och den
andra med stor förlust måste taga flykten, samt en
annan gång mot en turk, som förde 50 kanoner och
800 man, och vilken måste lämna honom med
förlust av sin fockmast; i den lärde prosten Josef
Thuns skaldekväde över hans sköldemärke och
välförhållande till sjöss, uppsatt i Strängnäs
domkyrka, kvädes slutligen om honom bland annat:
Att han som arkitekt det första ämne visat av
bombarderarskepp, som i de svenska skär för segel
drivit har.’ — G. m. Dorotea Wech, som levde 1728,
dotter av överstelöjtnanten Joakim Wech (av
engelsk härkomst) och Helena von Benningen.
Hon uppgjorde 1725 17/11 sitt testamente, vari
all hennes fasta egendom lämnades till döttrarna.
Barn:
Johanna Catharina, f. 1698 i juli, † 1773 23/6 på
Händö, den sista av namnet. G. 1724 11/8 på nämnda
egendom m. majoren Alexander Magnus
Silfverbrand, nr 508, f. 1700, † 1773.
Sofia Christina, f. 1699 10/8, † 1727 i barnsäng
tillika med barnet. G. 1726 28/6 på Händö m.
löjtnanten Johan Wijnbladh, nr 447, i hans 1:a gifte,
f. 1697, † 1768.
Mårten Johan, f. posthumus 1701 9/6; fänrik vid
Jämtlands!1 reg. 1718 27/8; † ogift1 1719 22/1 (enl.
von Schantz 15/1 på Frösön) och slöt ätten på
svärdssidan. Han deltog i Armfelts tåg mot Norge
1718.1
1 Schenström, Armfeltska karolinernas sista tåg (1890).
Adliga ätten STIERNBERG, nr 1184, †.
Adlad 1689 19/2, introd. 1693; utdöd 1694 6/11.
*Härstammade från en gammal hederlig tysk släkt, som i Gustaf Vasas tid skall hava inflyttat till Sverige. ’
Tab. 1.
Nils Wolff; bergsman, bo-
satt vid Salberget.
Son:
Peder Nilsson Wolff;
rådman i Sala 1657; borgmästare
därst. 1678; † 1688. — G.
1640 m. Magdalena
Claesdotter Berg, † 1698 vid hög
ålder (enl. annan uppgift
levde hon ännu 1707).
Son:
Nils Pedersson Wolff, adlad Stiernberg, till
Markie i Anderslövs sn (Malm.), som han fick genom
sitt gifte, f. 1641 12/10 i Sala; student i Uppsala 1654
i sept. 2; legationssekreterare hos riksrådet friherre
Sten Bielke på hans ambassad till danska,
holsteinska och kursachsiska hoven 1666; e. o.
historiarum et eloquentiæ professor vid universitetet i
Lund samt tillika hovmästare för riksamiralen
greve Gust. Otto Stenbocks son, greve Carl
Stenbock 1668 8/10; ord. professor i filosofi vid samma
universitet 1670 16/12; fil. professor i Uppsala 1679
13/9; adlad 1689 19/4 (introd. 1693 under nr 1184);
universitetsbibliotekarie i Uppsala 1689 4/3; † där
1694 6/11 och slöt själv på svärdssidan sin adl. ätt
samt ligger begr. i Anderslövs kyrka, där hans vapen
uppsattes. ’Han gjorde såsom student en utrikes
resa i sällskap med tvenne unga herrar Gyllenadler,
varunder han förvärvade sig en synnerlig färdighet
i franska, italienska, spanska, portugisiska, tyska
och holländska språken; antogs efter återkomsten
till handledare i studier för statssekreteraren Edm.
Gripenhielms söner; satte sig år 1675, vid
danskarnas inbrott i Skåne, i säkerhet i Malmö, lämnande
all sin egendom i sticket och brukades därpå av
riksrådet, fältmarskalken och generalguvernören
friherre Fab. von Fersen i åtskilliga angelägna
kommissioner; uppsatte 1677 förslaget till danska lagens
och rättegångens avskaffande i Skåne, Halland och
Blekinge och införandet av likhet med den svenska
lagfarenheten, vilket sedan efter sliutat krig vann
bifall och fullbordan; fick 1690 sin styvdotter,
Maria Horster, intagen på sitt adelskap, eftersom
han själv inga barn hade och henne uti barnarätt
upptagit.’ — G. 1671 6/11 m. Anna Jespersdotter
i hennes 2:a gifte (g. 1:o m. lantmedikus Hans
Horster, † 1657, se Tab. 2), som levde ännu 17071,
dotter av Jesper Pedersson. ’Hon blev 1672 lagförd
för förövad mordbrand å Rosenlunds gård i Skåne
året förut, den 18 mars. ’
Tab. 2.
Georg Horster.
Son:
Hans Horster; lantmedikus i Skåne; f† 1657.
G. m. Anna Jespersdotter, som sedan fick
professorn Nils Wolff, adlad Stiernberg, se Tab. 1, och
hade med henne förutom nedanstående dotter tre
söner, Nils, Jesper och Göran.
Dotter:
Maria Horster, adlad och adopt. Stiernberg;
intagen på sin styvfaders adelskap 1690 10/9; levde
1730. G. 1691 30/1 i Stockholm m. kaptenen Carl
Mörner, nr 91, f. 1663, † 1709.
1 SH liber caus., vol. 159, p. 1. (04). 2 At (P).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
