Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiernhoff, nr 1039, † - Stiernhöök, nr 471, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STIERNHOFF—STIERNHÖÖK. 659
1. Gustaf, f. 1768 11/5 i Karlskrona, begr. där
1769 15/2.
1. Elisabet Maria, f. 1770 4/9 i Karlskrona
stiftsjungfru; † 1776 4/2 i Förkärla sn (Blek.).
2. Lars Gustaf, f. 1771 6/11 i Karlskrona, † 1772
10/7 och begr. s. å. 12/5 i nämnda stad.
2. Carl; skeppsgosse; † 1784 27/10 i Karlskrona.
2. Georg Fredrik, f. tvilling 1773 12/3 i
Karlskrona, f† s. å.
2. Johan Erik, f. tvilling 1773 12/5 i Karlskrona,
† där s. å. 7/9.
2. En son, † 1778 och begr. s. å. 4/11 i
Karlskrona.
2. Hedvig Ulrika, f. 1776 15/2 i Karlskrona
stiftsjungfru; † ogift 1845 11/12 i Gränna.
2. Carl Otto Vilhelm, f. 1777 3/8 i Karlskrona,
† där 1784 i okt.
2. Beata Catharina, f. 1779 13/11 i Karlskrona,
† före fadern.
2. Bengt Gabriel, f. 1783 6/9, † 1784.
1 Hm. 2 Um. 3 Wn. 4 Öä d. 11. sid. 473.
Adliga ätten STIERNHÖÖK, nr 471, †.
Adlad 1649 4/10, introd. 1650; utdöd 1750 1/9.
Enligt riddarhusgenealogien skall ättens stamfader hava varit den kände bergsmannen, fogden vid
Garpenberg 1509—1516 och krigshövidsmannen Peder Svensson i Vibberboda (död omkr. 1546), som 1521 vid
Brunbäck besegrade ärkebiskop Gustaf Trolles trupper samt även sedermera tjänade Gustaf Vasa, sedan
denne blivit konung, bl. a. mot daljunkaren 1527. Denna förmenta härstamning har gjorts sannolik genom
antagandet, att en i övrigt okänd Peder Pedersson (»bergsman och boende på Vikmanshyttan») var son till
ovannämnde Peder Svensson och fader till den nedannämnde Olaus Petri. Denna konstruktion är emellertid
oriktig åtminstone vad beträffar den första filiationen och torde hava tillkommit för att giva mera glans åt
ättens ryktbaraste medlem, »den svenske lagfarenhetens fader». [6]
Ätten har gemensamt ursprung med adliga ätten Adlerheim, nr 1632.
Tab. 1.
Olaus Petri Hedemorensis, f.
på Vikmanshyttan;
komminister i Rättvik i Dalarna
1593; kyrkoherde i Bro sn
(Vm.) 1610; † 1616 3/6. —
G. 1590 m. Margareta
Hansdotter, † 1612 2/12.
Söner:
Johan Olofsson Dalkarl,
adlad Stiernhöök, f. 1596, † 1675.
Se Tab. 4.
Petrus Olai Dalekarlus, f.
† 1680. Se Tab. 2.
1601; domprost;
e TAB. 2.
Petrus Olai Dalekarlus (son av Olaus Petri
Hedemorensis, Tab. 1), f. 1601 28/2 på Hökebacken i
Rättviks sn; student i Uppsala 1628 21/9; rektor i
Arboga skola 1633 och i Västerås skola 1635; lektor
vid gymnasiet i sistn. stad 1638; prästvigd 1639;
promov. fil. mag. i Uppsala s. å.; teol. lektor vid
nyssn. gymnasium 1642; kyrkoherde i Stora Skedvi
församl. av Västerås stift 1648; domprost i Västerås
1650; † där 1680 27/4 och ligger jämte sin hustru
begr. i Västerås domkyrka, där deras gravsten
lades och epitafium uppsattes. ’Han kom till följd
av medellöshet och föräldrarnas tidiga frånfälle
först vid 15 års ålder i Arboga skola, där han
blev insatt av sin äldre broder Johan, som sedan
tog honom med sig till Uppsala; måste avbryta
studierna därstädes, då brodern reste utrikes 1620
och uppehöll sig under mycket trångmål hela sju
år i Västerås, dels vid skolan därst., dels vid
gymnasiet; reste 1628, med understöd av biskop Joh.
Rudbeckius och konsistorium i Västerås samt en
honom beviljad kollekt från Arboga och Köpings
prosterier, för andra gången till Uppsala akademi,
där han genom gynnares biträde strax fick komma
till disk och bord vid det s. k. k. kommunitetet,
vilket han åtnjöt i tre år, varefter han ytterligare
underhjälptes med k. stipendier.’ — G. 1639 10/9
m. Catharina Blackstadia, † 1702, dotter av prosten
och kyrkoherden i Falun Laurentius Blackstadius
och Anna Plantina.
Son:
Laurentius Petri Aroselius, f. 1642 27/1 i Västerås;
student i Uppsala 1654 10/5; utrikes resor 1665—
1668; disp. i Jena 1668; hemkom s. å.; fil. mag. i
Uppsala s. å.; lektor i Västerås 1670; prästvigd
1671 12/2; rektor vid gymnasiet i Västerås 1674:
prost och kyrkoherde i Sala 1675 7/8; † 1693 11/6.
— G. 1:o 1673 29/6 m. Sara Tersera, f. 1655 19/5 i
Uppsala, drunknade 1675 16/6, dotter av biskopen i
Linköping doktor Johannes Elai Terserus och hans
1:a hustru Elisabet Troilia samt syster och
halvsyster till Elof och Peter Terserus, adlade Tersér,
nr 1048; 2:o 1678 18/6 m. Catharina Behm, † 1686,
dotter av assessorn Albrekt Behm och Catharina
Johansdotter samt syster till Albrekt Behm, adlad
de Behm, nr 1256; 3:o 1687 3/4 m. Brita Köhnman,
† 1694 och begr. s. å. 18/6 i Sala stads kyrka, dotter
av bergmästaren i Sala Johan Persson och Brita
Sneckenberg, nr 843.
Söner:
2. Peter Arosell, adlad Adlerheim, f. 1679;
sekreterare; † 1736. Se adliga ätten
Adlerheim, Tab. 1.
2. Carl Arosell, f. 1683; vice lagman; † 1717.
Se Tab. 3.
Tab. 3.
Carl Arosell (son av Laurentius Petri Aroselius,
Tab. 2), f. 1683; student i Uppsala1 1695 5/11;
auskultant i Svea hovrätt; vice häradshövding inom
Gästrikland; häradshövding därst. 1709 23/12;
konfirm.-fullm. 1710 3/10; vice lagman; † 1717 3/3 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
