Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stobée, nr 1439, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOBÉE. 709
Adliga ätten STOBEÉE, nr 1439, †.
Adlad 1707 1/2, introd. 1719; utdöd 1756 80/4.
Tab. 1.
Johannes Laurentii,
Hedenstadensis, f. omkr. 1579 i
Hedensted by och sn i
Hattings härad av Vejle amt,
Jutland1; kyrkoherde i Stoby
och Sandby församlingars
pastorat av Lunds stift omkr.
1640; levde ännu 1673.1 ’Han
var lärd och blev en mycket
gammal och vördig man, som
gemenligen kallades herr Jöns
i Stoby samt kunde på sitt 95:e ålders år, oaktat en
stark korpulens (»fem brabantska alnar»), själv
stiga till häst och färdas till kyrkorna i Stoby och
Sundby till gudstjänsternas förrättande; levde
ännu länge efter den tiden och såg på en gång
fjorton sina söner fullvuxna i livet; barnen kallade
sig Stobæus dels efter deras födelsesocken, dels
efter grekiska filosofen Johannes Stobæus, som
levde i sjätte seklet.’ — G. m. Sidsel
Christoffersdotter, dotter av mannens företrädare i Stoby
kyrkoherden Christoffer Sivendsön (Glimager) och
Marina N. N.
Son:
Andreas Stobæus, f. 1642; efter skolgång och
universitetsstudier i Köpenhamn student i Lund
1668; först kollega och sedan 1669 rektor vid
Kristianstads skola; fil. mag. i Lund s. å.; e. o.
poeseos professor vid Lunds universitet 1674 16/5;
ord. eloqventiæ och poeseos professor därst. 1682;
historiarum och poeseos professor 1687 4/7; tillika
universitetsbibliotekarie 1708; † 1714 15/12 i sistn.
stad. ’Han studerade först i Köpenhamn men
hemkallades av fadern till Skåne, sedan detta land
genom freden 1660 kommit under Sverige, och
vandrade då till fots över isen, varvid han blev av danska
soldater överfallen, plundrad och hädad; var en
ypperlig latinsk poet, i synnerhet i heroiska
versslaget, samt därjämte en förträfflig historiker,
vartill mycket bidrog hans ovanliga kunskaper i både
gamla och nyare geografien, kronologien,
genealogien och heraldiken; hade även en särdeles stor
insikt i skånska antikviteterna.’ — G. 1:o 1674 2/6
i Kviinge sn (Krist.) m. Ursula Maria Wode, som
i yngre åren varit anställd hos drottning Christina,
dotter av kronofogden i Göinge härad Simon
Wode (Woodh); 2:o 1685 25/1 i Kviinge sn m.
Geska Hörling, † 1714 10/3, dotter av kamreraren
hos riksrådet och amiralen greve Nils Brahe,
Mårten Hörling.
Son:
10 Lorentz Christoffer Stobæus, adlad Stobée, f. 1676
/5 i Lund; student därst.; lantmäteriexam. 16962;
e. o. lantmätare vid skånska kommissionen s. å.—
16992; löjtnant vid fortifikationen 1699 24/3; kapten
vid fortifikationen i Viborg 1702 4/11;
generalkvartermästarelöjtnant 1706 27/10; konfirm.fullm. 1707
1/1; adlad 1707 1/2 (introd. 1719 under nr 1439);
fången vid Viborg 1710 15/6; hemkom 1715 i aug.;
óverste vid fortifikationen 1719 30/12; som sådan
placerad i Skåne 1723; vice direktör vid
fortifikationen samt ledamot i krigskollegium 1737 23/5;
generalmajor samt ord. fortifikationsdirektör 1739
29/5; LVA s. å. 25/7; kommissarie vid norska
gränsregleringen 174010/5—1747; landshövding och
överkommendant i Göteborgs och Bohus län 1741 7/8;
RSO 1748 26/9; avsked 1749 20/6; † 1756 30/4 på sin
egendom Ågården i Råda sn (Skarab.) och slöt
själv sin adl. ätt, varför vapnet vid jordfästningen
s. å. 5/10 i Råda kyrka krossades av hovmarskalken
Axel Magn. Stiernsparre, vilken sedermera gifte sig
med hans änka. »Generalmajoren Stobée försvarade
modigt och länge Viborgs fästning och stad, men
måste i brist av krigs- och livsmedel giva sig, varvid
han själv avslöt kapitulationen, som dock av tsar
Peter trolöst blev bruten; bortsläpades därför jämte
hustru och barn samt hela garnisonen till
Petersburg, varest tsaren, som lärde känna hans
skicklighet, nyttjade honom till präktiga trädgårdars
anläggande och dylikt, men då han varken med goda
ord eller hårdare fängelse kunde tvingas att såsom
generalmajor ingå i rysk tjänst avsändes han till
Arkangelsk, varifrån han 1715 räddade sig med
flykten, gående till fots över 200 mil, ofta förbi fiendens
posteringar, samt hörde sig själv vid gränsen
efterlysas; bevistade 1718 års fälttåg i Norge, varunder
han bortdrev danskarna från Örja skans och deltog
i Fredrikshalls belägring s. å.; utstod 1722 en
farlig stämpling mot sitt liv och sin ära, i det en
bov gav sig ut för honom och talade förgripligen om
konung Fredrik till hertigens av Holstein fördel,
samt blev fängslad och ställd till ansvar, men fick
dock sanningen i ljuset genom vittnen, vilka uti
angivaren, avskedade kaptenen Anders Gyllenroth,
igenkände den, som hälsades för Stobée, varför den
förre för sin lömska tillställning mistade livet och
tvenne falska vittnen brännmärktes och fördes till
Marstrand, och gissade många, att allt detta blivit
å högre ort anlagt, därför att Stobée var holsteinska
huset tillgiven; var en skicklig ämbetsman, lärd,
god latinsk och även svensk poet samt efterlämnade
en vacker boksamling.’ — G. 1:o 1706 29/12 m.
Christina Åkerhielm, f. 1691 3/6, † 1716 och begr.
1717 8/1 i professor Stobæi grav i Lund, dotter av
statssekreteraren Samuel Månsson Agriconius,
adlad Åkerhielm, nr 987, och Catharina Mollsdorff;
2:o 1717 6/10 i Malmö m. Anna Catharina Franc
i hennes 2:a gifte (g. 1:o 1687 9/10 m. överauditören
Johan Lang, adlad Langenhielm, nr 1294, f. 1655,
† 1716), f. 1671 22/6, † 1729 14/1 på Barsebäck och
begr. s. å. 22/1 i Malmö kyrka, dotter av rådmannen
i Malmö Giert Frankesen och Anne Bager; 3:o
1732 16/6 m. Catharina Margareta Emstech, adlad
och adopt. Loos, nr 1454, i hennes 1:a gifte (g. 2:o
1762 25/5 m. hovmarskalken Axel Magnus
Stiernsparre, nr 1819, f. 1721, † 1792), f. 1715 16/8, † 1776
1/10 på Ågården, dotter av borgmästaren Mikael
Emstech och Margareta Elisabet von Ahlefelt.
Barn:
1. Samuel Anders, f. 1709; placemajor; † 1750.
Se Tab. 2.
1. Ursula Catharina, f. 1710 under föräldrarnas
fångenskap i Ryssland; † 1734. G. 1730 m.
kaptenen i dansk tjänst Johan Vilhelm Liedin, f. 1703
31/5 i Lidköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
