Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stöltenhielm, nr 630, † - Stöör, nr 166, † - von der Sund, nr 554, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÖLTENHIELM, STÖÖR, VON DER SUND. 47
dingen, jur. doktor Nikolaus Sparman och Anna
Lohrman (syster till arkiatern, doktor Gustaf
Lohrman, adlad Lohreman, nr 1172), samt syster
till häradshövdingen Erik Sparman, adlad
Sparrsköld, nr 1195.
Barn:
Per; musketerare vid livgardet 1702 20/10;
sekundkornett vid svenska adelsfanereg:t 1705 11/1
men torde icke hava mottagit utnämningen, då
han blev korpral vid livgardet s. å. 2/4;
sekundfänrik därst. 1707 24/10; fången vid Perevolotjna
1709 1/7; mördad ogift 1714 10/11 under fångenskapen
i Solvytjegodsk.
? Catharina, † 1704 8/5 på Kantenberg i Vassända
sn. G. 1697 i febr. i nämnda sn m. ryttaren Olof
Olsson Falck.
Anna Helena, f. 1689, † 1767 17/10 på Rud i
Vassända sn (Älvsb.). G. 1708 i nämnda sn m.
fältväbeln vid Smålands femmänningsinfanterireg.
(med fänriks avsked 1717) Johan Gabriel Klo.
Sidonia, levde änka 1733 (1773 ?). G. m. kaptenen
vid Västgötadals enrollerade allmoge Carl Magnus
Forsman, † 1727 28/4.
Margareta, var † 1740. G. m. Erik Halstensson
i Rot i Rölanda sn (Älvsb.).
Utan känd härledning.
Tobias Stöltenhielm; sergeant vid artilleriet;
fänrik vid Smålands äntergastreg. 1718 30/1.
1 Um.
Adliga ätten STÖÖR, nr 166, †.
Natural. 1627, introd. s. å.; utdöd 1654 23/8.
Henrik Stöhr, natural. Stöör
(skrev sig själv Stör), till
Tisslinge i Östuna sn (Sth.),
som han erhöll i donation
1610 21/7 med konfirmation
under Norrköpings besluts
villkor! 1613 5/5, och Noor i
Knivsta sn (Sth.), som han
fick genom sitt första gifte;
f. 1582 11/8 av tysk adlig ätt 2;
var åtminstone från 1610
hertig Carl Filips kammarjunkare; natural. svensk
adelsman 1627 (introd. s. å. under nr 1837,
vilket nummer sedan ändrades till 166); k.
hovmästare; entledigad från nämnda befattning
1633 25/6 efter vid åtskilliga tillfällen över
hans tjänstgöring förelupna klagomål 3; † 1654 23/8
och begr. i Knivsta kyrka, där hans vapen
uppsattes. Han fick 1611 den 23 febr. i Örebro av
konung Gustaf II Adolf i förläning Barkarö
kyrkotionde i Västmanland; fick med sin första fru två
ödesgårdar Noor, som han redan 1614 hade bebyggt
till säteri, men vilken egendom efter hennes död
ärvdes av hennes ogifta systrar Gunilla och
Ermegård Tott1; lät 1637 i mars nedriva det år 1634 på
bekostnad av provinsialskrivaren Abraham Olsson
uppbyggda koret i Knivsta kyrka, för vilket
våldsverk han efter långvarig process med församlingen
genom Svea hovrätts dom 1642 den 24 sept.
dömdes att böta 200 daler smt4; testamenterade 1654
den 1 april all sin kvarlåtenskap till
överstelöjtnanten Erik Planting-Gyllenbåga. 5 — G. 1:o före
16141 m. Carin Tott af Skedebo, † 1631 i nov. eller
dec. på Noor efter långvarig sjukdom, dotter av
Tönne Eriksson Tott (af Skedebo, nr 88) och hans
1:a fru Brita Horn (af Kanckas, nr 12); 2:o 1635
24/6 m. Anna Israelsdotter Böök i hennes 2:a gifte
(g. 1:o 1628 m. sin kusin Johan Månsson Kruse af
Elghammar, nr 43, † 1630), † 1650 efter 26/10 och
begr. 1651 i febr.
Son:
1. En son, till namnet okänd, vilken 1627 26/9
synes hava varit vid någorlunda ålder, enär då
ifrågasattes att han, som vistades i Stockholm,
skulle sända bud efter sin på Noor varande fader7;
† minderårig 1628 i dec. 6
1 Af. 1 C. A. Klingspor, Om Uplands adel i äldre
tider (1880). 3 Rådsprotokollet 1633 (OA). 4 Svea
hovrätts dombok 1642 (OA). 5 SH liber caus, vol. 120, paxs.
9 (OA). 6 SH liber caus, vol. 83 (OA). 7 SH liber caus,
vol. 53 (OA)
Adliga ätten VON DER SUND, nr 554, †.
Adlad 1652 20/5, introd. s. å.; utdöd troligen 1656.
Carl Sund, adlad von der
Sund; tjänade en rund tid
tappert, väl och manligen’;
var 1650 överkvartermästare
vid Österbottens reg.; rege-
mentskvartermästare därst.
1652; adlad s. å. 20/5 (introd.
s. å. under nr 525, vilket
nummer sedan ändrats till
554); erhöll s. å. 21/8 donation
på gods i Österbotten; kapten 1653 8/7; var 1655
med sitt kompani i Stettin, avgick därifrån till
Polen med tjänstgöring vid Västmanlands reg.;
övertog s. å. i nov., sedan överstelöjtnant
Drakenberg utnämnts till överste för Västmanlands reg.,
dennes kompani därst.; kallas major 1656 och var
då befälhavare för en skvadron västmanlänningar i
Lublin; † s. å. i Montauer Spitz. Han erhöll 1650
den 7 juni pardon för den »mansskada», som han
ett par år tidigare i Stockholm gjort på en Hans
Masse, enär denne dött genom vårdslöshet och ej.
på grund av någon erhållen skada. — Gift [Sv].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
