Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenske, nr 258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 SVENSKE.
Adliga ätten SVENSKE, nr 258.
Introd. 1638.
Såsom stamfader för ätten upptager riddarhusgenealogien — om man bortser från tre föregående
uppkonstruerade släktled, nämligen Björn och dennes son Göran Björnsson på »Österåker», som säges hava
levat 1395 och varit fader till en Lars Göransson, som levde ännu 1501 — en Peder Larsson
Svenske, vilken angives varit häradshövding i Lysings härad 1521, blivit slottsloven på Älvsborg 1529
samt fogde både på Tavastehus slott 1530 och på Linköpings slott s. å., därefter i slottsloven på
Kalmar 1533 och stupat vid belägringen av Varberg följande år. Här hava med säkerhet förblandats
två särskilda fogdar med namnet Peder Svenske, den ene i Finland, den andre i Östergötland, samt
dessutom med största sannolikhet en tredje person med samma namn, som var hövidsman och
slottsloven. Peder Larsson Svenske1 blev fogde på Kumo gård i Finland 1527 och på Tavastehus 1529—1530,
i Raseborgs län 1547—1550 och hade Sattula fjärding av Lehijärvi socken i Tavastland i förläning
1551—1556; han var g. m. Dorotea Kristiernsdotter i hennes 2:a gifte. Peder Bengtsson Svenske! var
provisor i Skänninge kloster 1528, fogde i Hovs län i Östergötland 1529—1531, fick 1529 i förläning Herrestads
gård i Dals härad och 1531 åtskilliga andra förläningar, var föreståndare för Vadstena kloster 1531—1533
samt tillika fogde i Linköpings län och häradshövding i Aska härad 1531—1533; han uppgives därefter blivit
fogde i Kalmar 1533 och dödsskjuten vid Varberg den 10 dec. 1534. Säkerligen är han även identisk med
den Peder Svenske, som var häradshövding i Lysings härad i Östergötland 1523 och kallas »välboren man»
15242, s. å. nämnes bland dem av frälset i Östergötland, som deltogo i tåget till Gotland, och åren 1526, 1528
och 1529 uppräknas bland det rusttjänstskyldiga frälset i nämnda landskap. 3 Den ovannämnda uppgiften
att han blivit dödsskjuten vid Varberg 1534 kan dock med skäl betvivlas gälla honom och torde i stället avse
en tredje Peder Svenske, som blev slottsloven på Älvsborg 1529 och, då han 1531 erhöll en förläning i
Älvsborgs län, i riksregistraturet 3 kallas »Peder Persson eller Peder Svenske». Däremot torde fogden Peder
Bengtsson Svenske vara identisk med den Peder Svenske, som blev fogde på Kalmar och tillika erhöll
överstebefallningen på Kalmar slott och över Öland i sept. 15333 samt var i slottsloven där ännu i juni 1535, då brev
avgått till honom 3, men vilken i ett brev från konungen till Arvid Trolle den 10 nov. s. å. omnämnes som död.
Rasmus Ludvigsson omtalar i sin krönika om konung Gustaf I under sept. månad 1535, att en duglig svensk
namnkunnig krigsman, Peder Svenske benämnd, under grevefejden i en skärmytsling framför Malmö blev
skjuten av fienden, varav han något därefter blev död.4 Säkert är det slottsloven på Kalmar som avses, då
Nils Vernekesson och hans broder enligt k. brevet den 8 juni 1536 skulle kännas vid de ägodelar de kunde
uppspörja efter Peder Svenske.1 Sannolikt har han icke efterlämnat bröstarvingar, ty i ett senare kungabrev
den 6 sept. 15373 kallas Nils och Hans Vernekesson »salige Peder Svenskes bröder», men däremot torde han
varit gift, ty man får antaga, att Ingeborg Månsdotter (Bagge af Berga), som på riddarhusgenealogien
uppgives varit g. m. ätten Svenskes stamfader i hans 2:a gifte, varit hans hustru. Enligt ett brev i Sävstaholms
samlingen 8, dat. Linköping 1522 den 6 nov., försålde nämligen Ingeborg Månsdotter, jämte »sin älskelige
bonde» Peder Svenske, till jungfru Anna Persdotter (Bielke) sitt mödernearv i Mönsterås sn. — Ovannämnéde
Peder Persson Svenske torde vara ätten Svenskes verklige stamfader. Dennes sondotter och hennes man
kyrkoherden Petrus Skarpius intyga nämligen5, att hennes farfader »lille Peder Svenske» var krigsöverste,
ej fogde, att han var ofrälse född, och att han blev slagen vid Svartrå under danska fejden. Med detta slag
torde icke avses det slag vid Axtorna 1565, som även blivit kallat slaget vid Svarterå, utan säkerligen en strid
där under grevefejden (framför Varberg 1534). Härför talar, att Rasmus Ludvigsson i sin nämnda krönika
omnämner under år 1534, att, då svenskarna i december lågo framför Varberg och fienden »torsdagen efter
Luciæ »gjorde ett utfall från staden, två duktige krigsmän av de svenske, nämligen lille Per Svenske och
Lars Eriksson blevo av fienden så illa skjutne, att de därav blevo döde, liksom även att lille Peder Svenske
son Petrus Petri, som dog 1591 vid 66 års ålder5, »vid sin faders frånfälle var i barnaåldern ».5
Man får antaga — ehuru intet urkundligt belägg härför kunnat uppspåras — att lille Peder Svenske varit
gift första gången med Cecilia Bengtsdotter (sparre), som å riddarhusgenealogien uppgives varit
stamfaderns första fru. Härför tala flera omständigheter, såsom den i detta gifte upptagna sonen Bengts godsinne
hav i samma trakter, där fadern bevisligen innehaft förläning, samt att denne son, som uppkallats efter sin
morfader, själv givit sina båda äldsta söner i enlighet med tidens sed namnen Brun och Peder efter deras
morfader och farfader. Här må dock anmärkas, att Fernow i sin Beskrifning öfver Värmland omnåämnti
en frälseman Lars Ambjörnsson Svenske, som levde i Västergötland 1490—1501 och var g. m. Cecilia Bengts
dotter (ovanstående?, jfr även uppgiften på riddarhusgenealogien om Peder Svenskes fader: Lars Göranssoi
på Östanåker, levde ännu 1501). Det enda säkra man vet om lille Peder Svenskes giften är dock, att han
efterleverska, icke ens känd till namnet, gifte om sig med kyrkoherden Olof Haquini. Sonen i Peder Svensk
(senare?) äktenskap Petrus Petri Svenske uppgives haft en äldre broder Anders Svenske, som »försatte
genom sin slösaktighet allt vad fadern efterlämnat.5 Måhända var denne Anders Svenske fader till den Nil
Andersson Svenske, vars gravsten med hans och hans hustrus, Sigrid Persdotters namn och årtalet
16-enligt Grau, Beskrifning öfver Wästmanland (1754) finnes i Romfartuna kyrka. På stenen stå även antect
nade två deras döttrar, Kristina Nilsdotter, avsomnad 1625 den 27 juni, och Anna Nilsdotter, död 1620
Grau tillägger: Hans son, en ryttmästare med dess tvenne fruar äro ock under denna sten begravne, vilki
alla i sin livstid givit mycket till kyrkan, både mässhakar och altarkläden. Denne ryttmästare Svenske ha
icke kunnat identifieras med hjälp av tillgängliga källor. Likaså företer ättens genealogi på riddarhusstar
tavlan filiationer, som äro tvivelaktiga, ja direkt felaktiga, men bristen på källor har gjort, att de icke alltid
kunnat tillrättaläggas. Sålunda uppgives Anders Lennartsson Svenske (Tab. 6) hava haft tre söner och tri
döttrar, men i verkligheten efterlämnade han endast tre döttrar, av vilka en var gift med den Hans Svenske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
