Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tessin, nr 859, † - Grevliga ätten Tessin, nr 58, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
TESSIN.
† 1693 3/9, dotter av regeringsrådet i Pommern, generalkrigskommissarien Filip Joakim Joel, adlad
Örnestedt, nr 760, och hans 2:a fru Birgitta Sparrfelt, nr 435.
Litteratur: R. Josephson, Tessin 1 (1930) och Eric von Born, Ätten Tessins härkomst (i Genos,
Årg. 5: nr 1, 1934).
Valentin Tessin; i mitten av
1500-talet förmögen handlande
och rådman i Demmin i Pom-
mern. — G. m. Apollonia von
Braun.
Son:
Nikodemus Tessin; råds-
herre i Stralsund 1579; † där
1599 13/12. — G. 1:o m.
Catharina Tölemann, dotter av
rådsförvanten Simon Tölemann;
2:o m. Catharina Sass, dotter av rådsförvanten
Nils Sass. Med den sistnämnda hade han fem
söner, av vilka den andre i ordningen var
Sonen:
Nikodemus Tessin; rådsherre i Stralsund; † 1632.
— G. 1614 m. Maria von Velden (zum Felde).
Son:
Nikodemus Tessin, adlad Tessin, f. 1615 7/12 i
Stralsund; inkom ung till Sverige; ingenjör i svensk
tjänst 1646 9/2; Stockholms stads arkitekt 1661;
rådman i nämnda stad 1667 12/6—1680; slottsarkitekt
1671; adlad 1674 20/7 (introd. 1675 under nr 859);
hovarkitekt 1676 13/3; † 1681 24/5 i Stockholm och
5)
begr. i Nikolai kyrka, där hans epitafium uppsattes
på en pelare vid södra gången. ’Han fick 1649 27],
av drottning Christina godset Godenow i Pommern
i förläning; behöll vid adlandet i Sverige sina
förfäders vapen, en hjort, som kommer springande ur
en skog, men då sonen 1699 27/7 blev friherre
förbyttes detta vapen till ett krönt gyllene lejon
(vilket vapen burits av en urgammal pommersk ätt
Tessin); var en utmärkt arkitekt och har bland
annat byggt Borgholms och Drottningholms slott
samt bankohuset i Stockholm.’ — G. 1653 156/9 i
Stockholm (Tysk.) m. Maria Persdotter (Svan)
i hennes 2:a gifte (g. 1:o 1642 14/8 m. handelsmannen
i Stockholm Abraham Winandts, begr. 1644 7/,
och i detta gifte moder till hovarkitekten Abraham
Winandts, adlad Svansköld, nr 1264), † 1711
(ringn. s. å. 23/4), över 90 år gammal, och begr.
1712 (5/8) i mannens grav i Storkyrkan, dotter av
borgmästaren i Västerås Per Ulfsson Svan och
hans 3:e hustru Judit Johansdotter Bökman.
Son:
Nikodemus, friherre och greve Tessin, f. 1654;
hovarkitekt och k. råd; † 1728. Se grevliga
ätten Tessin.
Grevliga ätten TESSIN, nr 58, f†.
Friherrlig 1699 27/7, introd. 1707; grevlig 1714 3/3, introd. 1719; utdöd 1770 7/1.
Nikodemus Tessin,
friherre och greve Tessin
(son av Nikodemus
Tessin, adlad Tessin, se adl.
ätten Tessin), till Bo i
Värmdö sn (Sth.), vilket
av sonen försåldes 1748;
f. 1654 23/5 i Nyköping
och till dopet buren av
änkedrottning Maria
Eleonora; student i
Uppsalal 1664 8/2;
hovarkitekt 1676; änkedrottning
Hedvig Eleonoras
arkitekt 1681; kammarherre hos bemälda drottning
s. å.; överintendent? vid alla k. slott, hus,
byggnader och trädgårdar i Sverige 1697 21/6; friherre
1699 27/7 (introd. under
nr 119, men uteslöts ur
matrikeln 1727, då de
släkter avfördes, vilka
voro introducerade i
högre värdighet); hov-
marskalk2 1701 25/11; k.
råd 1712 2/6; greve 1714
3/3 (introd. 1719 under
nr 58); kansler vid Lunds
universitet 1714 6/9;
överstemarskalk 1717 18/6;
högste ordningsman över
polisen och
justitieväsendet i Svea rike 1718 18/7; nedlade
överstemarskalksämbetet 1727; † 1728 10/4 i Stockholm och
begr. i Storkyrkan utan ståt och över honom
blev ej heller förrän 1933 något monument
uppsatt. ’Han var, liksom fadern, en utmärkt
arkitekt; företog i detta ändamål år 1673 en resa
till Italien och Frankrike samt studerade länge
i Rom och Paris och återkom ej förrän 1680;
anträdde 1687 åter en resa till Paris, där han
vann franska konungens synnerliga nåd och
utmärkelse; införskrev bildhuggare och konstnärer
av flera slag; fullbordade Drottningholms slott
och uppförde Kungsörs kyrka samt anlade
lustträdgårdarna vid Drottningholm, Ulriksdal,
Strömsholm och Ekolsund; anordnade hovfester och
sollenniteter, varibland konung Carl XI:s likbegängelse
var särdeles präktig; vann dock sin största
ryktbarhet genom uppgörandet av ritningen till och
anläggandet av Stockholms slott, i det 1697
avbrunna gamla slottets ställe; var en tillgiven
hovman och stod hos konungarna Carl XI och XII i
mycken gunst, men blev vid envåldsmaktens
upphävande en ivrig kämpe för friheten samt var en av
friherre Görtz strängaste vedersakare; kom i skarp
brytning med konung Fredrik och hans gemål
och skall första anledningen därtill varit hans andra
giftermål med fröken Horn samt sedermera sonen
Carl Gustafs åtgörande vid hessiska envoyen
general Diemars förvisning.’ — G. 1:o 1689 15/6 på
Spantekov i Pommern, brudens släktingar
ovetande och emot deras vilja,’ m. kammarfröken hos
änkedrottningen Hedvig Eleonora grevinnan
Hedvig Eleonora Stenbock, f. 1655 29/3, † 1714 312
dotter av riksrådet och rikstygmästaren greve Erik
Stenbock, nr 12, och hans 1:a fru Catharina von
Schwerin; 2:o 1716 10/5 m. kammarfröken hos
hertiginnan Hedvig Sofia friherrinnan Maria Barbro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
