Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tott, nr 26, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOTT. 337
Adliga ätten TOTT, nr 26, †.
Natural. 1664, introd. s. å.; utdöd 1702 18/4; natural. och adopt. 1756; introd. s. å.; ättens sist levande
medlem upphöjd i friherrlig och grevlig värdighet (Thott).
Släkten Tott (Thott) är Skånes äldsta och mest ansedda adelssläkt, av vilken flera grenar efter svenska
riddarhusets instiftande och Skånes förening med Sverige introducerats därstädes. Dess äldste med säkerhet kände
stamfader var Tord Aagesen Thott, som beseglade brev 1288 och uppgives varit en ättling av den Tord
Thott, som grundade Bosö (Bosjö) kloster i senare hälften av 1100-talet. Han kallades vid sin död Thord
dictus Thaat och gav gods till Lunds domkyrka. Såsom hans son uppgives en Aage Tordsen, g. m. Kirsten
Kyrning, vilken hade sönerna Niels Aagesen Kyrning och Absalon Aagesen. Från den förre härstammar
adliga ätten Tott, nr 26, samt friherrliga och grevliga ätterna Thott. Den senares sonson Axel Pedersen blev
ryktbar i Nordens historia genom sina nio söner, Axelssönerna, vilka spelade en mycket betydande politisk
roll i Sveriges historia under senare hälften av 1400-talet. Av dessa var Ivar Axelsson, svenskt och danskt
riksråd, pantinnehavare av Gotland och en tid medregent åt sin svärfader, konung Karl Knutsson, den mest
framstående samt brodern Erik Axelsson två särskilda gånger svensk riksföreståndare. Från en annan av
bröderna, danska riksrådet Åke Axelsson, härstamma genom dennes söner Erik och Claes adliga ätten Tott
af Skedebo, nr 88, och grevliga ätten Tott, nr 16. Den danska ätten utdog 1785 med geheimerådet och
statsministern Otto Thott, 1767 upphöjd till dansk länsgreve, känd för sina dyrbara samlingar av tavlor, mynt
och böcker (hans bibliotek, omfattande 120,000 band, var på sin tid det största enskilda i hela Europa).
Litteratur: Danmarks Adels Aarbog 1900; A. Skoglund, De yngre Axelssönernas förbindelser med Sverige
1441—1487 (1903).
Tab. 1.
Niels Aagesen Kyrning, till
Löddeköping och Vessige i
Årstads härad (Hall.); var
riddare 1336; upplät gods till
sin svåger Jens Benedictsen
1344; beseglade brev med
Tottska vapnet 1348; † 1354
28/7. — G. 1:o m. Edla, † före
1342 25/3; 2:o m. Kirsten.
Son:
. Aage Nielsen; nämnes
tillsammans med fadern 1350 som arvinge efter fru
Ingeborg af Hammelmose. — G. sannolikt med
en dotter till riddaren Stig Pedersen Krognos.
Son:
Stig Aagesen, till Näs (nu Trollenäs) i likan. sn
(Malm.); beseglade brev 1386; var riddare 1390
23/4; var 1395 hövidsman på Hälsingborg;
beseglade förlikningen på Lindholm s. å. och kungavalet
i Kalmar 1397, då han var hövidsman på Skanör
och Falsterbo; beseglade 1398 förlikningen med
tyska ordens herrmästare och 1401 konung Eriks
stadfästelse av drottning Margaretas testamente;
var närvarande i Hälsingborg 1405 vid förlikningen
om Jens Jensens (Brok) dråp; gav gods i Bare
härad till Lunds domkyrka som själagift för sig
och sin hustru; levde 1412 26/1 men var † 1417 29/3.
— G. m. Ingeborg Andersdotter (Panter), † före
mannen.
Son:
Anders Stigson, till Näs; nämnes 1434; deltog i
domen över herr Ivar Axelsson 1468; nämnes vid
kungahyllningen 1487; innehade Grimmelstrups
län på livstid; † 1496 och begr. i Näs kyrka.
— G. 1:o m. Karin Jakobsdotter, dotter av
riddaren Jakob Jonsson (Rosensparre); 2:o m.
Ellen Torkildsdotter, dotter av Torkild Brahe och
hans 2:a fru Magdalena Jonsdotter (av svensk
släkt med Forstenavapnet).
Son:
1. Otto Andersson, till Näs; pantinnehavare av
Karleby och Grimmelstrups län; levde ännu 1528.
22—2330388. Svenska adelns ättartavlor. VIII.
— G. m. Karin Tagesdotter, dotter av Tage
Hollunger till Dybeck.
Son:
Tage Ottosson Tott, till Näs, Eriksholm (nu
Trolleholm) i Torrlösa sn och Sireköpinge i likan.
sn (alla i Malm.); nämnes första gången 1533; låg
1535 och 1539 i borgläger; byggde Eriksholm 1538;
deltog i fälttåget med anledning av Dackefejden
1542; riksråd; förde jämte Peder Skram
befallningen i Skåne 1546; sändebud till mötet med
svenskarna i Varberg 1547; ståthållare på
Landskrona 1547—1548; sändebud till gränsmötet i
Ålvsborg 1554; ståthållare på Älvsborg 1555;
riddare vid kröningen 1559; † 1562 8/9 på
Eriksholm och begr. s. å. 27/9 i Näs kyrka. — G. m.
Elsa Holgersdotter, † 1573 8/6 på Häckeberga i
Genarps sn (Malm.), dotter av riddaren och
riksrådet Holger Ulfstand och hans 2:a fru Helle Hak.
Son:
Otto Tott, till Näs och Eriksholm; f. 1543;
innehade efter moderns död Rörums län samt från 1587
Åsphults län; † 1588 23/8 och begr. s. å. 5/5 i Torrlösa
kyrka. — G. 1579 m. Sofia Brahe i hennes 1:a gifte
(g. 2:o 1602 21/3 m. Erik Lange till Engelsholm,
† 1613), f. 1556, † 1643 och begr. i Torrlösa kyrka,
dotter av danska riksrådet Otto Brahe och Beata
Bille.
Son:
Tage Tott, till Näs och Eriksholm; f. 1580 27/5
på Eriksholm; kom till hovet 1591; studerade i
Heidelberg 1600, i Strassburg 1601 samt därefter
i Basel, Genève, Lyon, Paris och Orléans samt
bereste Frankrike, Nederländerna, England och
Skottland och hemkom 1603; hovjunkare 1604—
1606; länsherre på Laholm 1608—1612; deltog i
kriget mot Sverige 1611—1612 och var en av
sändebuden till gränsmötet i Knäröd 1612; länsherre
i Landskrona 1612—1619; ryttmästare vid skånska
adelsfanereg:t 1619; länsherre på Sölvesborg 1619—
1632; riksråd 1624; följde konungen till Tyskland
s. å. och 1625; sändebud till Sverige 1627;
generallandskommissarie 1628—1646; länsherre på
Malmöhus 1632—1651; sändebud till konung Gustaf II
Adolf i Frankfurt 1632; riddare 1633; sändebud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
