- Project Runeberg -  Den introducerade svenska adelns ättartavlor / 8. Stålarm-Voltemat /
340

(1925-1936) [MARC] Author: Gustaf Elgenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grevliga ätten Tott, nr 16, †

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340 TOTT.

hären under kriget mot Danmark men råkade i
dansk fångenskap i slaget vid Svarterå 1565 20/10
och blev icke utväxlad förrän 1569; erhöll nya
fullmakter att vara lagman i Närke 1569 2/11 och
1574 1/6; fick genom flera olika brev, 1571 15/2 och
31/7 samt 1575 5/9 och 1585 30/5 hela Sjundeå sn i
förläning 4; hövidsman på Stockholms slott 1572,
men fältöverste i Estland och ståthållare på Reval
s. å. före 6/11—1574 4/6; innehade 1572 även Leals
slott och uppbar s. å. tredjedelen av länets
avkastning4; vann 1573 23/1 vid Lode en avgörande seger
över ryssarna och belägrade 1574 fästningarna
Wesenberg och Tolsborg; erhöllé Matzals hof i
Karusens sn i Wiek, Estland, i donation 1573 3/7
och fick hela Vichtis’ sn i Finland i förläning s. å.
17/68; hemkallad 15744; en av sändebuden vid
fredsmötet i Systerbäck 1575; riksråd s. å.;
ståthållare över hela Finland 1576 26/9, men,
sedan Finland delats i två hövdingdömen, över
Södra Finland och Karelen 1577 13/8;
tillbakaslog, biträdd av Herman Fleming, ett fientligt
infall i Finland 1577 och föranstaltade om ett
härjningståg till Ryssland 1578; lagman i Karelens
nystiftade lagsaga 1578; fick Kiviniemi by i
Kexholms län i förläning 1581 6/7; ledamot av
fredsbeskickningar till Ryssland 1583 och 1585 och av
revisionskommissionen i Estland 15864; från 1587
ståthållare endast över Viborgs, Kymmenegårds
och Nyslotts län; underskrev vid konungamötet i
Reval 1589 bland rikets råd den skrivelse till
konung Johan, i vilken hertig Sigismunds återkomst
till Sverige avstyrktes och föll därför i onåd samt
mistade sina ämbeten och förläningar; levde 1590
1/3, men var f† s. å. 29/3. — G. 1:o m. Catharina
Carlsdotter, † före 1569, dotter av regementsrådet och
riddaren Carl Eriksson Gyllenstierna (af Lundholm,
nr 3) och Marina Nilsdotter (Grip); 2:o 1570 8/1
på Kankas m. Kerstin Henriksdotter i hennes 2:a
gifte (g. 1:o 1561 16/9 m. fältöversten Jakob
Henriksson till Sjundby, av en finsk frälsesläkt, som
förde en hästsko i vapnet, † 1567 i juni i fångenskap
på Älvsborgs slott), levde 1597 på Sjundby, men
arvskifte förrättades efter henne 1604 30/10; dotter
av riddaren, riksrådet och fältöversten Henrik
Claesson Horn (af Kanckas, nr 12) och Elin
Arvidsdotter (Stålarm, nr 32).
Barn:

1. Åke Claesson; student i Leipzig 1579;
sannolikt † ung.

1. Ingeborg Claesdotter, f. 1563 2/1 på Bysta,
† 1614 och begr. 1616 1/9 bredvid sin man vid
altaret i S:t Johannes kyrka i Norrköping. G. m.
riksrådet och lagmannen Sten Axelsson Banér (nr 22)
i hans 2:a gifte, f. 1546, halshuggen 1600.

1. Elin Claesdotter, till Vinstorp (Vinsarp) i
Dalums sn (Älvsb.), † 1632 6/3 och begr. i
Riddarholmskyrkan. G. 1595 9/2 i Stockholm m.
ståthållaren Hans Eriksson Ulfsparre (af Broxvik, nr 9),
† 1616.

2. Henrik Claesson Tott; slottsloven; † 1602
eller 1603. Se Tab. 3.

2. Hans Claesson Tott, till Gerknäs; student i
Rostock 1588 i juni; tillhörde konung Sigismunds
parti och vistades efter 1599 i Polen; levde 1603,
men hans vidare öden okända.

2. Kerstin Claesdotter, † 1624 och begr. 1625 27/2
i Norrköping. G. m. vice presidenten Jakob
Jakobsson Snakenborg (Bååt, nr 3) i hans 2:a gifte,
† 1627.

2. Catharina Claesdotter, † 1619 11/7.
m. sin halvsysters mans

G. 1607
brorson, ståthållaren

Johan Månsson Ulfsparre af Broxvik, nr 9, i hans
1:a gifte, levde 1645.

2. Anna Claesdotter, f. 1581 58/5, † 1646 18/
G. 1621 8/4 m. landshövdingen Bror Andersson
Rålamb (nr 59), i hans 2:a gifte, f. 1568, † 1647.

2. Gunilla Claesdotter, levde ogift 1639.

Tab. 3.

Henrik Claesson Tott (son av Claes Åkesson Tott,
Tab. 2), till Sjundby i Sjundeå sn, Kuusa i
Mohla sn, Stor-Aborrfors i Pyttis sn m. m.; student
i Rostock 1588 i juni och i Helmstädt 1589 17/10;
ryttare under finska fanan 1591; bevistade riks.
dagen i Söderköping och har underskrivit dess
beslut 1595 22/10; i slottsloven på Åbo slott 1598;
ådrog sig hertig Carls misstankar och flyktade till
Polen hösten 1599; † 1602 eller 1603. — G. 1597
m. Sigrid Eriksdotter i hennes 1:a gifte (g. 2:o
1609 10/9 på Stockholms slott m. hovmästaren Nils
Nilsson [Natt och Dag, nr 13], i hans 2:a gifte,
f. 1554, † 1613), f. 1566 16/10 på Svartsjö slott i
Sånga sn (Sth.), † 1633 24/4 på Liuksiala i Kangasala
sn, Finland, och begr. 1635 15/3 i Tottska gravkoret
i Åbo domkyrka, dotter av konung Erik XIV
och drottning Catharina Månsdotter.

Barn:

Åke Henriksson Tott, f. 1598; fältmarskalk;
† 1640. Se Tab. 4.

Erik,

Maria, †? †† späda.

Johan ,

Tab. 4.

Åke Henriksson Tott (son av Henrik Claesson
Tott, Tab. 3), till Sjundby i Sjundeå sn, Gerknäs
i Lojo och Liuksiala i Kangasala sn (arvgods)
samt Lavila i Euraåminne sn, alla i Finland,
Anzen, Loesern och Meselau i Livland, vilka han
erhöll av konung Gustaf Adolf 1625 14/10, ävensom
Leals gods i Estland, vilket han köpte, och
Ekolsund i Husbysjutolfts sn (Upps.), vilket han erhöll
i förläning 5 1630 5/6; f. 1598 4/6 på Gerknäs;
student i Uppsala 1612; gick ut i ryska kriget 1613;
utrikes resor 1617—1623; vid hemkomsten
kammarherre hos konung Gustaf Adolf 1623;
introducerad på riddarhuset 1625 med namnet Tott af
Sjundby under nr 22 i forna riddarklassen, men
ätten utesluten ur matrikeln 1652, då den
introducerades som grevlig; överstelöjtnant vigd finska
rytteriet s. å. 29/11; överste 1627 10/10;
generalmajor av kavalleriet; riksråd 1630 19/5;
fältmarskalk 1631 26/11; ledsagade konungens lik
till Sverige 1633; † 1640 15/7 på Lavila och begr.
s. å. 29/2 i Åbo domkyrka i S:t Laurentii forna
kapell, som av arvingarna inlöstes och nu utgör
Tottska gravkoret. Hans gravmonument i vit och
svart marmor är ett av Finlands dyrbaraste
fornminnen. Känd för okuvlig tapperhet — men även
för ett obändigt sinnelag — brukade konungen
kalla honom »snöplogen, som skall röja våg för
de andra». — G. 1:o 1628 3/6 i Åbo m. friherrinnan
Sigrid Bielke, f. 1607 i Stockholm, † 1634 81/10
(31/9) på Salsta i Tensta sn (Upps.), dotter av
presidenten Nils Bielke, friherre Bielke, nr 6, och
friherrinnan Ingeborg Oxenstierna (af Eka och
Lindö, nr 1); 2:o 1638 7/10 i Stockholm (Nik.) m.
grevinnan Christina Brahe, f. 1609 10/7, † 1681 24/5
och begr. s. å. 26/6 i Åbo domkyrka, dotter av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 13 23:51:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elgenst/8/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free