Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Treileben, nr 744, † - von Troil, nr 2039
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREILEBEN—VON TROIL. 361
Adliga ätten TREILEBEN, nr 744, †.
Natural. 1668 26/8, introd. s. å.; sannolikt utdöd med stiftaren själv.
Den på riddarhusgenealogien för ätten såsom dotter till den naturaliserade Hans Albrekt von Treileben upp-
tagna Christina Maria von Treileben, † 1695, g. m. kaptenen vid Närkes och Värmlands reg. Olof Larsson,
adlad Visenhem 1661, men ej introd., var hans syster. Barn till von Treileben äro icke kända och hans
uppgivna gifte med »fru Kjerstin i Gammelgården» är en förblandning med faderns.
Hans Albrekt von Treileben,
av en adlig ätt från Mark
Brandenburg; inkom till
Sverige under konung Gustaf
II Adolfs tid; chef för ett
kompani vid Närkes och
Värmlands reg. 1633;
kvartermästare därst. 1629; major
(kapten?) s. å.; † s. å. efter
15/8 i polska kriget och begr.
i Elbings domkyrka ’med sina
adliga vapen och fanor’. Han erhöll genom k.
brev 1628 28/5 en gård Gammelgården med tre
torp i Kils sn samt en gård Småris med två
torp i Nedre Ulleruds sn (båda i Värml.) i
donation på sin och sin hustrus livstid. — G. m.
Kerstin N. N., som genom k. brev 1635 10/6 fick
konfirmation på mannens donation, men var
† 1642 7/6, då donationen konfirmerades för deras
då omyndiga barn.
Son:
Hans Albrekt von Treileben, natural. Treileben,
till Gammelgården och Småris, vilka han erhöll i
donation 1646 24/4 under samma villkor som fadern
och 1652 12/6 under allodialrätt1; f. omkr. 1625;
fänrik vid livgardet 1645; löjtnant därst. 1648;
deltog först i danska och sedan i tyska kriget;
efter freden transporterad med gardet till Riga;
under Carl Gustafs första fälttåg i Polen ifrågasatt
till överstelöjtnant vid Gustaf Lewenhaupts reg.,
men insjuknade svårt i en farsot2; företog efter
tillfrisknandet resor i främmande länder, där han
idkade vetenskapliga studier, särskilt inom
dykarkonsten; fick 1658 3/12 privilegium att från
sjöbotten upptaga sänkta skepp och kanoner 3 och var
den förste som i Sverige bedrev dykeri och
bärgaraffärer, varmed han fortfor till 1667; överstes titel;
natural. svensk adelsman 1668 26/8 (introd. s. å.
under nr 744); ’blev vid introduktionen ålagd att
visa sin och sina förfäders adliga härkomst, varifrån
han likväl, i anseende till förhinder, 1673 den 26
juni av k. m:t blev helt och hållet befriad men att
icke desto mindre bli erkänd för svensk adelsman
samt behålla det rum, som han innehade på
riddarhuset’; bodde 1684 och 1685 i Hamburg och
1688 i Göteborg; † något av följande åren i Prag.
(Om honom se en uppsats av Nils Ahnlund i
Svenska dagbladets söndagsbilaga för den 29 augusti
1920.)
1 KA, Reduktionskoll. akt 144 (OA). 2 At (L). 3 At
(RA).
Adliga ätten VON TROIL, nr 2039.
Adlad 1756 9/11, introd. 1776.
En gren av ätten upphöjdes 1809 18/7 i finskt friherrligt stånd och intreducerades 1818 23/1 under nr 24 bland
friherrar på riddarhuset i Finland, varest den ännu fortlever. I Sverige utdog ätten på svärdssidan 1880 3/11.
Tab. 1.
bonde på
(Söd.).
Lars Larsson;
Backa i Hyltinge sn
Son:
Truls Larsson; landbofogde
på Tidö säteri i Rytterne sn
(Vm.) hos hertig Carls av
Södermanland furstl. råd Åke
Johansson Bååt; † 1618. — G.
m. Emfred Unosdotter, † 1618,
dotter av länsmannen i Forssa
sn (Gävleb.) Uno Olofsson i
Vålstad samt brorsdotter till biskopen i Strängnäs
Nikolaus Olai Helsingus.
Son:
Uno Trulsson Troilus, f. 1586 12/9 på Backa
gård i Hyltinge sn (Söd.); skolpilt i Västerås 1596,
i Strängnäs 1600, åter i Västerås 1602 och i Växjö
1605; student i Wittenberg 1608 och därefter i
Giessen, Jena och Rostock samt slutligen ånyo i
D
7 a
Se l
1
n p a.
g
C
Y a
1
J
p d]
. 17
Wittenberg; fil. mag. därst. 1616 13/3; prästvigd
s. å. av biskopen Olaus Stefani Bellinus i Västerås
samt antagen till konsistorieledamot och
poenitentiarius därst.; kyrkoherde i Leksand 1618 20/3;
tillika prost över Österdalarna 1648; preses vid
prästmötet 1649; † 1664 15/2 i Leksands prästgård
och begr. s. å. 28/2 i Leksands kyrka, där hans
epitafium med påskrift uppsattes. ’Han förestod sin
församling i fyrtiosex år samt vårdade sig om
kristendomskunskapens utbredande och sin
sockenkyrkas hushållning och prydande.’ — G. 1618 20/9
m. Margareta Säbråzynthia, för sin givmildhet mot
fattiga kaad stormor i Dalom, i hennes 2:a gifte (g.
1:o 1610 m. kyrkoherden i Leksand Elof Engelberti
Terserus i hans 2:a gifte, f. 1554, † 1617, farfader
till herrarna Terserus, adlade Tersér eller
Terschère, nr 1048), f. 1594 5/3, † 1657 11/6 i Leksands
prästgård och begr. i Leksands kyrka, dotter
av kyrkoherden i Säbrå pastorat av Härnösands
stift Johannes (Hans) Laurentii (Bure) och
Kerstin Henriksdotter Zynthia samt faster till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
