Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uggelklo, nr 1609, † - Uggla, nr 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 UGGELKLO—UGGLA.
Son: man på Vadstena slott och över dess län 1714 19/1;
FNils Uggla, adlad Uggelklo, adlad 1719 2/4 (introd. 1720 under nr 1609); avsked
till Vingsleör i Lista sn (Söd.); från hauptmansbefattningen 1721; lagmans karak-
f. 1662 i Stenkvista prästgård; tär 1727 29/8; † barnlös s. å. i okt. och begr. s. å, 3/
student i Uppsala1 1685 16/9; i Lista kyrka samt slöt själv sin adliga ätt. — å
auskultant i Svea hovrätt 1692; m. Christina Söderholm i hennes 2:a gifte (8. 1
ord. advokat därst. 1695; se- m. registratorn Johan Kanterberg, nr 869, † 1698)
kreterare i Gust. Otto Sten- f. 1674, begr. 1728 14/3 i Lista kyrka, dotter av direk.
bocks stärbhus 1696; advokat- tören vid tjärkompaniet, brukspatronen Olof
Håfiskal i änkedrottning Hedvig kansson och Elisabet Jochumsdotter.
( Eleonoras livgeding2 1706 6/9;
guvernementssekreterare därst.2 1707 19/10; haupt- 1 Um. 2 At (L).
Adliga ätten UGGLA, nr 100.
Gammal frälsesläkt; introd. 1625.
Ätten är efter all sannolikhet av rent svenskt ursprung och synes, att döma efter tjänster, jordinnehav
och släktförbindelser, i slutet av medeltiden haft sitt huvudtillhåll i Västergötland. Äldre genealogers
uppgifter om härstamning från Norge, resp. Holstein, äro helt obestyrkta. Släktens äldste med visshet
kände medlem är Claes Hansson till Bosgården (Tab. 1). Som hans föräldrar uppgivas på
riddarhusgenealogien väpnaren Hans Pedersson till Bosgården »troligen i Västergötland» och Ingeborg Johansdotter.
I de Ekebladska genealogierna (i De la Gardieska arkivet) benämnes han däremot Hans Claesson, likaså i
Gjörwells Svenska Biblioteket, som (D. 3, sid. 251) omtalar honom som »Hr Sten Stures råd Hans Claesson
till Sjögård, som lefde 1470». Att fastställa, vilken gård den här omtalade Bosgården är, har hittills ej
lyckats, då namnet är synnerligen vanligt, särskilt i Västergötland. Över tjugu gårdar bära f. n. detta
namn. Nära till hands ligger dock att antaga, att det är fråga om samma Bosgården i Kolands (d. v. s.
Kullings) härad, där enligt en samtida källa Claes Hanssons dotter Anna senare bodde med sin man. Detta
Bosgården (numera Bossgården), ett landbohemman i Tarsleds sn, innehades 1562 av fru Margareta (Vinge)
till Skofteby. — Om Vadstenanunnan Birgitta Andersdotters uppgift från 1529 (Hh, d. 1, sid. 8) om Christina
Arvidsdotter, att hon »ägher Mattz Kaffles systerson i Wästergötland» åsyftar Claes Hansson och ej något
senare gifte, skulle modern tillhört sistnämnda ätt. I så fall är dock hennes farsnamn ej det ovan angivna
Johan utan Lars. Visshet i ena eller andra avseendet kan ej ernås, så länge inga handlingar anträffats, dår
ifrågavarande personer förekomma, vilket ej är fallet. Däremot nämnas i medeltida källor personer med
tillnamnet Uggla, men utan påvisbart samband med ätten (Gudmundus Uggla, ärkedjäkne i Växjö 1478,
tre personer nämnda i ett brev av 1358, som dock torde röra Östergötland, Krp, d. 1, sid. 112).
Ätten, som redan vid 1600-talets början delade sig i flera grenar samt även utgrenat sig i friherrliga ätten
Uggla, nr 69, och blivit immatrikulerad på riddarhuset i Finland under nr 4 bland adelsmän, torde vara den
till medlemsantalet största av svenska adelns ätter.
Då det är sannolikt, att sönerna till Claes Arvidsson (Tab. 4) i ordning efter sin ålder underskrevo faderns
testamente 1608, bör ordningen dem emellan och de särskilda ättegrenarna rätteligen vara följande: Göran
(Påarpsgrenen), Knut (Claestorpsgrenen), Claes (Finska grenen), Johan (Averstads och Krokstadsgrenen)
samt Jakob (Salebygrenen). Även vid den fördelning, som Claes Arvidsson 1603 gjorde av sina arvegods
mellan sönerna i första giftet, uppräknas de i nämnda ordning.
Ättens äldsta nu kända sigill, Claes Hanssons från 1517, visar i skölden en åt höger vänd uggla. Samna,
här nedan reproducerade, vapenbild förekommer även i de äldsta i kyrkor uppsatta vapensköldar, son
äro kända, nämligen amiralen Claes Claessons († 1624) i Pojo kyrka i Finland, och översten Johan
Claessons († 1649) i By kyrka (Värml.), och torde således få anses vara den ursprungliga. Ättens
vaperplåt på riddarhuset har emellertid en åt vänster vänd uggla med tillägg av en kvist i klon, vilken
variant av vapnet inkommit redan i vår äldsta vapenbok (Keysers från 1650) och återkommer i senare
vapenböcker samt troligen på den grund allmänt brukats av ättemedlemmarna.
Tab. 1. Brita Claesdotter. G. m. Arvid Håkansson (båt
till Billa i Hemmesjö sn (Kron.).
Claes Hansson, till Bossgår- Anna Claesdotter. G. m. Christoffer Nilsson till
den; väpnare; i slottsloven Bossgården i Kullings härad. 2
på Örebro slott 15081; levde
1517 28/3 och troligen ännu
1529.1 — G. m. Christina Ar- Tab. 2.
vidsdotter, som synes levat Arvid Claesson (son av Claes Hansson, Tab. 1)
ännu 15291, dotter av lag- till Sjögården i Grovare sn (Älvsb.) och Lastorp
mannen och riksrådet Arvid (nu Claestorp) i Ö. Vingåkers sn (Söd.) m. m., son
Knutsson (Drake af Intorp, han erhöll genom sitt gifte, Påarp i Mururns å
nr 82) och Anna Gustafsdot- (Älvsb.) samt Domö i Hjärpås sn, Saleby i Slöta
ter, av gamla Stenbocksätten. sn och Grunnevad i Valstads sn (alla i
Skarab-Barn: m. m.; uppräknas bland rusttjänstskyldige
hof-Arvid Claesson; häradshövding; † 1557. Se sindere» 1537 och hade då häradsrätten på Saleber:
Tab. 2.
i förläning3; häradshövding i Kållands härad 1540;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
