Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ulf, se Melker Axelssons släkt - Ulf af Horsnäs, nr 56, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ULF AF HORSNÄS.
ULF, ss MELKER AXELSSONS SLÄKT.
Adliga ätten ULF AF HORSNAS, nr 56,
Gammal frälsesläkt, introd. 1625; utdöd 1795 22/1.
Det urgamla sköldemärke, som utgöres av en tillbakaseende ulv (rättare panter), fördes under hela
medeltiden av en gren av Folkungaätten. Den förste kände bäraren av denna vapenbild var riddaren Filip Ulfsson
(1296—1331), vilkens fader, riddaren Ulf Karlsson († 1281) var sonson till jarlen Karl den döve († 1220)
och brorson till jarlen Ulf Fasi(† 1247) samt konung Magnus Ladulås’ frände och en av hans förnämsta män,
Filip Ulfsson förde ännu 1309 fädernevapnet en vingad stråle, men alla hans senare sigill visa den
tillbakaseende ulven, måhända mödernevapnet. Med hans söner, halvbröderna Ulf (1325—1350) och Bengt (1341
1381) Filipssöner delade sig ätten i två huvudgrenar. Ulfs ättegren utdog troligen i slutet av 1400-talet
med Stefan Ulfsson till Stensta (i Söderbykarls sn, Sth.), † 1478, riksråd samt lagman i Västmanland liksom
fadern Ulf Stefansson (1405—1436), Ulfs sonson. Bengt Filipssons son, riddaren och riksrådet Gottskalk
Bengtsson (1383—1453) hade sonsönerna Arend Bengtsson (1445—1471), riddare och riksråd, Knut
Bengtsson (1453—1470), riddare, och Sten Bengtsson (1453). Med Arends söner Bengt Arendsson, till Ekolsund,
riksråd 1501—inpå 1530-talet (levde ännu 1535), och Johan Arendsson till Sjöholm, riksråd 1501—1523 och
lagman i Södermanland, var ättens storhetstid slut. Den fortlevde dock ännu till slutet av 1500-talet.
Riddaren Knut Bengtsson, som efter faderns, väpnaren och riksrådet Bengt Gottskalksson, och brodern Stens
död ärvde Stäflö i Åby sn (Kalm.) och bodde därstädes, hade sonen Bengt Knutsson (1496) och sonsonen
Sten Bengtsson, g. 1533 m. Kerstin Anundsdotter (Ulfsax, nr 107), vilka likaledes bodde där. Med den
sistnämndes två söner, fänriken vid Östgöta ryttare Claes Stensson, som stupade i slaget vid Axtorna
1565 20/114, och ryttmästaren för den ena smålandsfanan (1563—1571) Anund Stensson till Stäflö, som levde
1579, men synes hava varit död 1586, försvinner ätten ur hävderna. Anund Stensson var troligen barnlòs,
ty han testamenterade Stäflö till sin systers man, fältöversten och befallningsmannen på Vadstena slott
Johan Siggesson till Svartingstorp (i Åby sn, Kalm.), adlad 1572 den 25 sept., men ej introd. († barnlös),
farfars broder till kaptenen Anders Siggesson, adlad Falkengren, nr 343.
Om och på vad sätt ätten Ulf af Horsnäs, som 1625 introducerades med det gamla förnämliga ättemärket
den tillbakaseende ulven och obestridligen tillhörde det äldre frälset, möjligen varit befryndad med
medeltidsätten, har icke kunnat utrönas. Ättens med säkerhet kände stamfader var, enligt vad som framgår av
k. brevet den 4 maj 1587, den östgötske frälsemannen Gudmund Sunesson (ej Lars Gudmundsson såsom
riddarhusgenealogien uppgiver), vilken levde i medlet av 1400-talet. Visserligen vill Peter Ulf (Tab. 11) i en
inlaga, som han insände till riddarhusdirektionen den 7 maj 1664 (se de icke tryckta allegaterna till 1664 års
riksdagsprotokoll i riddarhusarkivet), och vari han yrkade, att ättens medlemmar såsom varande
riksrådsättlingar måtte uppflyttas i riddarklassen, göra gällande, att ätten härstammade från Arend Bengtssons gren
av den gamla medeltidsätten, men innehållet utgöres endast av påståenden utan bevis, och de knapphändiga
uppgifter, som han lämnar om sina förfäder, äro bevisligen felaktiga. De släkttavlor, som uppgjorts över
medeltidsätten, såväl i äldre tid av Peringsköld som på 1800-talet av K. H. Karlsson (Svenska
Autografsällskapets tidskrift, del I), lämna icke rum för någon dylik härstamning vare sig på fädernet eller mödernet.
och hans svåger Matts Persson i en arvstvist på
deras hustrurs vägnar1; skall hava ägt Skravestad
i Örtomta sn; uppräknas bland det
rusttjänstskyldiga frälset i Östergötland vid vapensynen i
Linköping 2 1537 15/1, men nämnes icke därefter.
Han uppgives hava fört ett halvt lejon i vapnet. —
G. m. Märta Christersdotter, som levde 1531, dotter
av konung Gustaf I:s farbroder, riksrådet och
hövidsmannen på Kalmar slott Christer Johansson
(Vase) och Dordi Knutsdotter (Banér, nr 22).
Tab. 1.
Gudmund Sunesson till
Överstad i Askaby sn (Ög.); levde
i medlet av 1400-talet och ännu
på 1480-talet, då han skänkte
till Askeby kloster ett belopp
att utgå årligen från hans
frälsehemman Västerby i
Skärkinds sn (Ög.).
Son: Om hennes tvivelaktiga börd se Historiskt bibliotek.
Peder Gudmundsson. del 4, sid. 400—402 (1877).
Son: Söner:
Gudmund Pedersson, till Örby (Örbyhus) i
Vendels sn (Upps.), som han erhöll genom sitt
gifte, men tvangs att avstå, först halva gården till
sin svåger Didrik Myntmästare genom konung
Gustafs dom 1525 22/4 och därefter, sedan konungen
tillbytt sig svågerns andel, även den andra hälften
till konungen s. å. i sept. mot vederlag av två
gårdar i Östergötland och tre gårdar vid Uppsala!12;
skrev sig till Ekenäs i Örtomta sn (Ög.) 1531
29/9, då rådet dömde till förlikning mellan honom
Christer Gudmundsson. Se Tab. 2
Johan Gudmundsson; skeppshövidsman; † 1570.
Se Tab. 3.
Erik Gudmundsson;
Tab. 5.
ryttmästare; † 1564. Se
Tab. 2.
Christer Gudmundsson (son av Gudmund p
dersson, Tab. 1), till Skravestad i Örtomta l
och Elltorp4 (nu Sjöberga) i Björsäters sn (bå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
