Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Witten, nr 1518, † - von Witten af Stensjö, nr 450, † - Wittenberg (nr 187), †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VON WITTEN, VON WITTEN AF STENSJÖ, WITTENBERG. 827
delsmannen i Stockholm och direktören över
tjärkompaniet Claes Wittmach och Maria Georgsdotter
Daurer.
Döttrar:
Maria Catharina Witte, adlad von Witten, f. 1700
30/6, † 1781 28/4, den sista av släkten och namnet,
på Torslunda i Haga sn (Sth.) och begr. i Haga
kyrka, där hennes gravsten ses mitt framför altaret.
G. 1719 19/5 på Görväln m. kammarrevisionsrådet
Nils Assarsson, adlad Lagerstolpe, nr 1630, † 1750.
Hedvig Witte, adlad von Witten, f. 1712, † 1741
21/4 i barnsäng och begr. s. å. 28/4 i Storkyrkan i
Stockholm. G. 1727 17/8 m. ryttmäståren Jakob
Danckwardt-Lillieström, nr 408, i hans 2:a gifte,
f. 1693, † 1759.
Anna Catharina, f. 1719 18/6 i Stockholm, † 1720
2/4 på Görväln.
1 At (Sch). 2 Ldk. 3 Af.
Adliga ätten VON WITTEN AF STENSJÖ, nr 450, †.
Adlad 1649 1/53, introd. s. å.; utdöd 1659 11/4.
Johan Witte; president i
Holland. — G. m. Dorotea
Mach.
Son:
Casper Witte, adlad von
Witten af Stensjö, till
Stensjö, Långkvarn och Fiskaby,
alla i Svenarums sn (Jönk.),
vilka han fått i donation och
för sina gamla krigstjänster
och ålderdomssvaghet fått
förbättrade 1649 30/1 under Norrköpings besluts
villkor1; f. i Holland; inkom till Sverige och blev
sist kapten; adlad 1649 1/3 (introd. s. å. under nr
432, vilket sedan ändrats till 450); † 1659 11/4
utan söner och slöt således själv sin adl. ätt på
svärdssidan samt begr. på Svenarums kyrkogård,
där hans och hans frus gravsten med deras namn
och vapen uthuggna ses; en sorgefana, också med
namn och vapen, uppsattes i kyrkans kor. Han
upplät 1653 den 19 dec. sina förläningsgods i
Svenarums sn till mågen Hillebard.1 — G. m.
Anna von Rassfelt, † kort efter 2 1673 23/12, dotter
av överstelöjtnanten Fredrik von Rassfelt och
Dorotea Meijer.
Döttrar:
Catharina † 1667 före 11/11 i Kalmar. 3 G. m.
överstelöjtnanten Erik Axelsson, adlad Hillebard,
nr 629, † 1676.
Susanna, † efter barnsäng 1645 7/7 och begr.
under föräldrarnas gravsten på Svenarums
kyrkogård, där likväl hennes dödsår är felaktigt utsatt
till 1655. G. 1644 i sept. m. översten Per Jönsson
Hammar, adlad Stålhammar, nr 496, i hans 1:a
gifte, f. 1612, † 1701.
1 KA, reduktionskollegii akt 52 (OA). 2 Ab (L). 3 Västra
härads dombok 11 nov. 1667 (OA).
Adliga ätten WITTENBERG (nr 187), †.
Introd. 1634; den sist levande manliga medlemmen introducerad i grevlig värdighet 1652.
Den 15 juli 1634 introducerades »Wittenberger i Finland», d. v. s. bröderna Johan och Arvid Wirtenberg
von Debern, under nr 187 i äldsta riddarhusmatrikeln. Sedan Johan avlidit ogift 1649 och Arvid upphöjts
1651 i friherrlig och 1652 i grevlig värdighet, uteslöts ätten ur matrikeln redan 1668 vid den revidering av
densamma, som ägde rum på 1660-talet, då de ätter avfördes, vilka voro introducerade såsom grevliga eller
friherrliga. Bröderna skrevo sig alltid själva Wirtenberg (von Debern), och namnet Wittenberg torde hava
uppkommit genom felskrivning i protokoll och grevebrev. I arbetet Frälsesläkter i Finland upptages
med tvekan såsom broder till Hans Wirtenberg von Debern en Nikolaus von Wirtenberg, hövidsman över en
fänika Västgötaknektar 1590. Denne återfinnes i det 1931 utkomna arbetet av E. Benzow, Skaraborgs
regementes historia, D. 1, såsom knekthövidsman i Västergötland 1583—1604 och kallas där vid sitt första
övertagande av en fänika för Nickell Schwabe von Wittenberg. Han satt jämte Mårten Krakou 1 609 i
slottsloven på Gullberg och uppgives hava avlidit sannolikt 1616, då hans hustru Anna Jönsdotter fick ett nådår
på tre gårdar, bland dem Ulvstorp, vilken senare hon (1618) fick behålla. Möjligen var en son till honom
den Johan Wittenberg, som 1641 ägde Möckleryd i Näshults sn (Jönk.) och då kallas löjtnant samt var g. m.
Maria Rääf, syster till löjtnanten Bengt Rääf i Småland, nr 189. År 1690 nämnes en Sara Wittenberg i
Karlstorps sn (Jönk.), möjligen hans dotter. — Fru Brita Wittenberg begrovs 1663 den 9 maj i Storkyrkan i
Stockholm. 2
Litteratur: J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden.
Son:
Hans Wirtenberg von Debern, till
Wadis-Ratzenhof eller Wadenhof; var ryttare vid Mattias Ostens
fana 1592; undertecknade Uppsala mötes beslut
Johan Wirtenberg, till Wadis-Ratzenhof, som
utgjorde en del av Wainselska slottsområdet i
Livland, och som tilldelats honom 1567 av polska
administratorn Chodkiewitz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>