Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grevliga ätten Wrangel af Salmis, nr 13, † - Wrangel af Sauss, nr 1770, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WRANGEL AF SALMIS—WRANGEL AF SAUSS. 35
och generalguvernör i Pommern s. å. 1/6 till sin död;
kansler för universitetet i Greifswald s. å.; greve
1651 26/3 med Salmis och Suistama socknar i
Keksholms län till grevskap (introd. 1652 under nr 13);
riksviceamiral 1653 26/2; erhöll s. å. 6/4 friherrskapet
Lindeberg, bestående av Varbergs kungsladugård
och Lindbergs sn (Hall.) samt 127 mantal och 18
fiskelägen i Lindbergs, Träslövs och Valinge sr
(Hall.); lagman i Närke 1655 6/2; deltog med
utmärkelse i Carl X Gustafs polska krig, förde flottan
utanför Danzig 1655, var hertig Adolf Johans stöd
i slaget vid Gnesen 1656 27/4 och deltog såsom
kurfursten Fredrik Vilhelms närmaste man i slaget vid
Warschau s. å. i juli; följde konungen till Danmark
och intog med storm fästningen Frederiksodde s. å.
24/10; riksamiral s. å. 11/12; lagman i Uppland s. å.
15/12; förde arméns högra flygel vid övergången av
Lilla Bält 1658 30/1 och följde efter konungen över
Stora Bält s. å. 5/2; intog med Dahlberghs biträde
Kronborgs slott s. å. 6/9 och förde befälet över
flottan i slaget i Öresund s. å. 29/10; överbefälhavare
över svenska krigsmakten i Danmark efter
konungens död 1660; riksmarsk och president i
krigskollegium 1664 13/5; fick utbyta grevskapet Salmis
mot Sölvesborg 1665; † 1676 25/6 på Spieker och
slöt själv på svärdssidan sin grevliga ätt; jordfäst
1680 21/9 i Riddarholmskyrkan och sedan förd till
Wrangelska graven vid Sko kyrka, där hans vapen
och anvapen uppsattes. ’Han gjorde under sina
fälttåg rika byten, därtill särskilt uppmanad av
fadern, och uppbyggde det praktfulla Skoklosters
slott. Hans namn med årtalet 1658 anbragtes på
sjökrigsskolans hus på Skeppsholmen år 1879. —
— G. 1640 1/6 i lägret vid Erfurt m. Anna
Margareta von Haugwitz, f. 1622 18/1 i Calbe an der Saale
i ärkestiftet Magdeburg, † 1673 20/3 i Stockholm
och begr. i Wrangelska graven vid Sko kyrka,
dotter av Baltzar Joakim von Haugwitz, till Calbe,
och Sofia von Weltheim.
Barn:
Hannibal Gustaf, f. 1641 17/9, † 1646 8/1 i
Lüneburg4 och begr. 1646 7/6 i Skoklostergraven. 2
Carl Henrik, † 1643.
Margareta Barbara(?), f. 1643 3/5. [4]
Margareta Juliana, f. 164(4), † 1701 9/7 och begr.
i Ö. Ryds kyrka (Sth.). G. 1660 27/12 i Stockholm
m. riksrådet och amiralen greve Nils Brahe, nr 1,
f. 1633, † 1699.
Akilles, † 1648 eller 16494 och begr. i Skokloster-
graven. 3
Augustus Gideon, † 1648 eller 1649.4 [Två söner,
som dött i Tyskland 1648, skulle begr. i maj 1649
i Skoklostergraven. 12
Carl Filip, f. 1648 16/7 i Bayern; student i
Greifswald, sedan i Heidelberg 1660—1665; fänrik vid
faderns reg. 1666 och följde armén mot Bremens. å.;
reste 1667 till Holland och följde därifrån greve
Dohna på dennes ambassad till England; † 1668
13/4 i London, begr. 1670 14/12 i
Riddarholmskyrkan[2] och sedermera förd till Skoklostergraven,
varest hans vapen uppsattes. 3
Eleonora Sofia, f. 1651 i Wollgast2, † 1687 13/2
i Stralsund.3 G. 1678 7/4 i Stockholm2 m. översten
för ett kavallerireg., lantrådet och
arvlantmarskalken i Pommern Ernst Ludvig von Putbus, till
Putbus, friherre till Falkenhagen, Useltz och
Spieker, f. 1649 17/12, † 1702 6/10 i Mitau, av samma
släkt som grevliga ätten Putbus, nr 79.
Charlotta Emilia, f. 1652 24/8 i Wollgast, † 1657
12/7 och begr. i Skoklostergraven. [4]
Christina, f. 1654, † 1657 22/7 och begr. i
Skoklostergraven. [4]
Polydora Christiana, f. 1655 5/11 på Spieker, f† i
barnsäng 1675 2/2 i Stade och begr. i Badelunda
kyrka (Vm.). G. 1673 m. generallöjtnanten greve
Leonard Johan Wittenberg, nr 15, f. 1646, † 1679.
Augusta Aurora, f. 1658 5/6, † ogift 1699 27/1,
(hon var enl. bouppt. »nyss» † 16/2)5. Ägde
Ekebyhov.
Herman, f. 1661 3/4, † s. å. 16/5 och begr. i
Skoklostergraven, där hans vapen uppsattes. [3]
Anna Lovisa, dp 1664 31/7 i Stockholm (Hovf.).
En son, † 1665 16/5, fem veckor gammal. 5
1 Af. 2 At (L).
3 At (Sch). 4 Pt 1908, sid. 70—71.
5 At (So).
Adliga ätten WRANGEL AF SAUSS, nr 1770, f†.
Natural. 1723, introd. s. å.; ättens sist levande medlemmar upphöjda i friherrlig och grevlig värdighet.
Om ättens ursprung och äldsta släktled se adliga ätten Wrangel, nr 2092.
Tab. 1.
Jürgen Wrangel (son av
Bertold Wrangel, se adliga
ätten Wrangel, nr 2092, Tab.
1), till Karrol och Itfer m. m.
i Haljalls sn, Estland; sålde
jämte sin moder och sina
bröder gods i Jewe sn, Estland,
till Reinhold Lode 1424;
deltog såsom livländsk
ordensvasall i striderna i Litauen
1435 och blev därunder fången;
köpte 1452 en del av Pödderas i Haljalls sn,
Estland.
Son:
Otto Wrangel, till Karrol, Itfer och Pödderas
m. m.; manngericht or i Harrien 1463—1471;
en av medlarna mellan staden Dorpat och tyska
orden 1481; levde 1484, men † före 1485 31/5. —
G. m. Margareta, som levde änka 1485 31/5.
Son:
Moritz Wrangel, till Itfer samt Jess i Haljalls
sn, vilket han köpte 1520 20/2, m. m.; mannrichter
i Wierland 1508—1521; levde 1523; † före 1526.
— G. 1:o m. Catharina Wrangel, † 1521, dotter av
Bertold Wrangel, till Jess, av linjen
Hoebbet-Adinal, och Margareta Deken; 2:o m. Anna
Hastfer, som levde ännu 1550, dotter av Hans
Hastfer och Anna von Kalff.
Söner:
2. Moritz Wrangel, f. omkr. 1523, † före 1590.
Se adliga ätten Wrangel af Fall,
Tab. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
