Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9o Formllära.
§97. Annllärkningar wid alāla fyra konjugatio-
nerna.
1) vell-ba deponentia hafwa utom supinmn twennc aktiva former:
participium pra–—=sentis och pal–t. fll1tul–ī. Af detta senare sallnmansättes fll1t.
inf. liksom i aktiva verb. Gerundivet behållcr sin passiva betydelse,
t. ex. hortandus börande uppmanas, och bildas derföre fullständigt blott
af transitiva deponentia, men gerundiet, som— har aktiv betydelse, äfwen
af intransitiva. —
2) Det gifwes några verb på eo och io, som gå icke eftcr andra och
fjerde, utan efter första konjugationen, t. ex. beo göra lycklig, c1-eo skapa,
i1laqueo insnärja, delineo rita, meo gå; cl–ll1cio plåga,.nuntio berätta,
flpolio beröfwa.
3) Likaså gifwes det verb på io, som gå icke efter fjerde, utan efter
tredje konjUgationen,”t. ex. capio taga, cupio åstunda, facio göra, fodio gräfwa,
fllgio fly, jacio kasta, pario föda, quatio skaka, 1—apio röfwa, sall1īo smaka,
Eammansätmingarna utaf det föråldrade 15cio locka (t. ex. all7cUo) och spēcio
”e (t. ex. adspĭcio) samt deponentia gradīol– gå, patiol– lida, morior dö. I
pr9esens och deraf bildade former finnes i dessa verb i framför de voka.-
Iiska ändelserna (undantagandes dcm, som börja med i eller ē. med undan-
tag af 3 pers. sing. af fut. ind. act., t. ex. capiēt). SåIedes cap-j-am,
cap-i-ēbam, cap-i-unt. cap-i-or, cap-i-endus, men deremot cap-is. icke cap-
i-is, capērc, capērer; p1–a3s. ind. pass. cal)-i-or, capēris. men fut. simpl.
l)ass. cap-i-ar, cap-i-ēl–is; ilnl). act. cape, capī”to, pass. capēre, capī”tol—; moriol—,
pl–3es. imp. morēre; pra3o. inf. mōri.
4) I perfecta på āvi, ēvi, īvi och deraf bildade focmer förekollmner
ofta en sammandragning, så at7l
a) i formell:na på avi och evi stafwelsen vi utstötes, om derpå föIjer ett
s, och stafwelsen ve, om derpå föIjer ett r; såIedes amavisti amasti;
an1avisse amasse; amaVerflIn amflram; deleVjssem delesseln; deleveraln
delē1—am; consl1cvērnnt consuēl—unt;
b) i formerna på iVi likaledes stafwelsen Vi, o1n ett s följer, t. ex. audī-
vist-i audīsti; audivjsgem audĭssem; följer deremot ett r, så utstötes
blott V, t. ex. aūdiveram audiell–aIn; audiVero aūdiero; petiVerjm petierim.
Så sammandrages också novjsse-till nosse. noveram till noram, l1ovis-
flem till nossem och samllnansättningen cognoveram till cogool-aln, cognoVi8-n
seln till cognossem.
5) Tredje personen pIur. af perf. ind. act. ändas ofta på ē1-e i st. f.
ērunt, t. ex. amavēre, scripsēre.
6) Andra perJonen sing. af rkes., imperf. och fut. simpl. pa8s. ändas ofta
på re i st. f. riv, s som amēris ocl8 amēre, doceārig doce=–ire, docebāl—is docebāro,
docebēris docebēl—e, abutēris abutēre. I 1–3eo. indic. är denna älldellse sällsynt.
7) Några l)al—ticipia fut. act. biå)as oregelbundet, t. ex. af seco,
secui, sectuIn icke sectu1—us, utan secaturus; af sono, vonuj, icke sol1itnrus,
utan sonatl1rus; af juvo, juvi, jūtum jūvaturus (men adjuturus); af pal—jo
(sup. partum) pa1-itul—us; af 1-uo (sup. rŭtum) ruitll1rus; af morjor, oriolv.
nascor moritull–us, oritll1rus. nasciturus.
8) Berben dicere, duce1–e, facere, ferre hafwa i iml1e1–. dic, duc,*—,t–ac,
fer; äfwensom sammansättningarna af dico (t. ex. praedic), duco (t. cx.
edvc), fero (t. ex. affell–) och de sammansättningar af facio, i hwilka a icke
förändras (t. ex. calefac, men contD7ce). I st. illnperativformen oci af scio
jag wet anwändes scito och i st. scite oftare scitote.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
