Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
” Om par-äklarna. 127
– Komparativus sakuas af: c .
me1–it–o med rätta,– meritissimo 1–1lled största rätt;
nove owanligt, nOvi8sime senast; —
nuper nyligen, nuperrime nyligast. —
Superlativus saknas af: A
sat,is nog,xsatiu6 bättre å(se § å77. Anm.);
Bēcus annorlunda, sēcius mindre (wanl. i förening med negatiou,
ck såsorn1nihillo secius icke desto mindre). M - — —
§ 123. B. Prepositionerna (Se § 19. 2.) hafwa till
störste delen uppkommit af adverb, som man senare förenade med
en kasus. Så betydde contra ursprunglligen som adverb gentöfwer,
men i förening med en kasus emot, t. ex. contra h0stem,
emot fienden. Om prepositionerIllas förening med ackusativus
eller ablativus se §§ 187 och 188. – — ch
” Anm. De —J—. k. p”raepositioneo inseparabile— äro adverb, som bIifwit
obrukliga och före omma endast i fisammansättningar. Dessa äro –an1b.am
eller —n omkring (t. ex. ajnbio gä oHnkring, amplector omfatta, ancopo dubbel);
dis eller di åtskfflls, i sär, (t. ex. diocel-po sönderstycka, diffundo utgHuta,
kringsprida); re. framför en vocal och h red, tillbaka (t. ex. remitto ter-
sända, l–edeo återgå); se afsides (t— ex. vejllngo afskilja, vecū1–uo sorgllös).
, ,
— § 124. C.” Konjunktionerna (Se § 19. 3.) åafhandlas i
syntaxen (Se § 256 och följaude).
D. Af interjektionerna (Se § 19. 4) äro att märka:
1) uttryck af smärta hei, heu, o, va3 (Se § 162);
2) uttryck af förundran ecce, en, hem, O;
3) wid anropande heus, o, ohe, prO.
VI. Om ordbildn.ing.
— § 125. OrdbildningD är af twå slag: hä—rledning och sam-
mansättning. – M
I. Medelst härledning bildas af pIvimitiva (ursprungliga)
ord derivata (härledda) genom tillfogande af för sig betydelselösa
ändelser, hwilka kallas suffix.n ch
A. Berb härledas
I. af andra verb. Dessa äro ā
1) åfrequentativa (intensiva), som uttrycka en ofta upp-
repad ellej: förstärkt handling. De bildas af supinum ge-
1Pom förwandling afå un”1”till are, t; ex. traho, tractum, t-racta1—e;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
