Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 Syntax. —
något för1It nå1lI1Idt. I sistnän1nda betydelse elIcr såsom prononllen
fför tredje personclI (l)alll) anwändes det likwäl mest i ca-sus ob-
liqui. POlemarchus est vir bonus atque ho11estus. Is (deu-
samme ellcr denne) ad Ve1—rem in jus —eductus est. Om nu
—:alet skullIe fortsättas sålunda: då han ankom, förtörnades
Berres, så skullIe det blott hPta: quum advenisset (nemll. Po-
Iemarchus), Verres indjgnatus est, ickeA quum is advenisset,
–meI—ll wäl adventun1 ejus Ver1Ves indigne tulit. ;
Anm. En särskild närmare bestämning af ett begrepp fillfogas med
eftertryck genom et is, isque. atque is, et is quidem och det, nec is och
det icke. Habet hOlno prilnum lānemorialn et eam infinitam re1—ll1m in-
numerabi1īum. Uno atque eo facili proelio caegi ad Antium hosteo. Ado-
1escentes a1iquot nec ii tenui loco orti. På samma sätt säges sed is.
Seve1—itatem in sel1ectute probo, sed ealn, sicut a1ia,”modica1n. Om den
1llärmare bestämningen ocl) det afser predikatet eller hela satsen, så sättes
Us .i neutrum. Negotium magnuIn est navīgal—e atque id (idque) mense
Quintili. .
§ 223. Idem brukas ofta, då twå skilda p1—edllkat tilläggas
MallIInlla sUbjekt, och öfwcrsättes då n1ed derjemte, tillika, äfwen,
på samnIe gång elIer med deremot, likwäl. Quidquid hone—
stukn est, iden1 est utile. Multi, qūi propter victoria9 cupi-
”ditateln vulne1va exceperunt fortiter, iidem omissa contentione
dolorem morbi ferre non possunt. OnI deremot twå olika
subjekt bestämmas af lika prcdikat eller predikatsord, a1lwändes item.
Ille nihi1o secius exe1–citui postea pra3fuit 1–esque in Africa
gessjt itemque Mago, frater ejus, usque ad P. Sulpicium,
C. Anll—elium consules. (Då det swenska dellsamn1c utan efter”-
Hryck b”lott autyder lIågot förut ol1Italadt, heter det is, icke idem;
j—fr § 221). — – M
§ —224. Ipse motswarar ofta det swenska just: ipso i1lo
die just på den dage11;, nul1c ipsum just nll, tuln ipsum
iust då; triginta e1—ant dies ipsi (jemnt; icke mer och icke n1in-
dre), quum has dabaIn literas. v
§ 225. Ipse i reflexiva uttryck hänföres till subjektet i lika
kasus, när detta fra1nhålles i motsats till alla andla, n1en öfwer-
ensstämmer med objektct eller nägon annan satsdel, när detta eller
denna framhålles i motsats till alla andra. Se ipsos omnes
natulN3– diligunt. Nosce te ipsum. Manus sibi illpse il1tulit..
Non egeO medicina= me ipse col1sōlor—. De se ipse p1—εJedicat.
Dock har ālatinet en wiss benäge11hct att sätta ipse i nomiuati-
vus, isyn”nerhet om det stär framför pronOmen persOnale, äfwen-
ffom efter per 1ne, per se (i och för sig). Medici ipsi se cu1–are
non possunt. Ego ceteris. sat.isfacio on1nibus: 1nihi ipse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
