- Project Runeberg -  Ellen Key Människovännen /
31

(1924) [MARC] Author: Ann Margret Holmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Förändrade levnadsförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRÄNDRADE LEVNADSFÖRHÅLLANDEN 31

mans minsta önskan, att tänka och handla för hans trevnad,
att deltaga i hans intressen, att vara till hands för hans
hjälp. Till sig själv tog hon inga hänsyn. Och vad hon
fordrade av sig själv, fordrade hon även av sina döttrar.
Fadern var medelpunkten för allas kärlek i hemmet. Hela
familjens strävan gick ut pä att jämna svårigheterna för
honom. Ellen Key säger att föräldrarna buro sitt tunga öde
»stort, milt och ödmjukt»..

Vid auktionen på Sundsholm kunde Ellen köpa en liten
bosättning åt sig för 1,000 kronor som hon hade fått i
faddergåva. Med dessa kära minnen från barndomshemmet
satte hon ett eget anspråkslöst litet bo i Stockholm. I detta
hem samlades vänner och bekanta omkring henne.

På söndagsförmiddagarna kunde vem som ville besöka
henne, viss om att alltid vara välkommen. Där träffade man
intelligenta och mer eller mindre framstående personer. De
som hade något på hjärtat eller törstade efter andligt utbyte
sökte sig dit. Där dryftades tidens tankar och dagens frågor,
där fördes spirituella samtal emellan eliten av författare och
konstnärer, samt socialt och litterärt intresserade. Ofta
kommo intelligenta och kunskapstörstande arbetare, liksom
utlänningar som flitigt uppsökte den redan på 80- och
90-talet mer och mer kända författarinnan Ellen Key.

En afton hos henne i mer slutet sällskap var något man
aldrig kunde glömma. Man befann sig i en atmosfär av högsta
kultur och hemtrevnad. Man kunde t. ex. få höra Oscar
Levertin läsa högt någon nyutkommen dikt eller Richard
Bergh och Tor Hedberg resonera om konst. Eller där
diskuterades politik och litterära och sociala frågor m. m.
Endast ett fattades i den fullständigaste andliga njutning och
själfullaste stämning, det var musik. Ellen Key ägde intet
piano, hur högt hon än älskade musik.

Hennes önskan i detta lilla hem, liksom överallt annars,
var att ge med fulla händer. Här samlade hon också den
s. k. »juntan», en liten vänkrets av konstnärer och litterater,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ellenkeym/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free