Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Förkunnande av fosterlandskärlek och fredskärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRKUNNANDE AV FOSTERLANDS- OCH FREDSKÄRLEK 59
tålighet kan stiga till hög lyrik och få en genial glans och
tillförsikt; den är det stora och produktiva livets egen retorik.»
Ellen Keys fredskärlek har även yttrat sig i kamp mot
allt klasshat. Hon har därvidlag ständigt givit ungdomen i
de skilda samhällsklasserna allvarliga uppmaningar att mer
se till bjälken i det egna ögat än till grandet i sin broders.
Att Ellen Key ofta är före sin tid har hon i ofantligt
många fall visat. Så t. ex. var hon den första kvinna i
Sverge som talade offentligt för kvinnans rösträtt. Detta
skedde 1893 på ett agitationsmöte för den så kallade
»folkriksdagen». Föredraget hade troligen låtit vänta på sig några
år, om inte den energiske och intensive dr David Bergström
hade lyckats övertala henne att träda fram.
Ellen Key har även senare med innerlig övertygelse
uttalat sig i rösträttsfrågan. Ar 1913 skriver hon i sin broschyr,
»Ungdomens förvildning och kvinnornas ansvar för
ungdomen», att det var inte blott kvinnornas rätt men deras
högsta plikt att skaffa sig makt över de villkor, som avgöra
det nya släktets fysiska och psykiska utveckling, över
omdaningen av det samhällsskick och de lagar, som skola
bestämma detta släktes väl eller ve.
Även i hennes önskan om rösträtt för kvinnan låg en
stark fosterlandskärlek. Utan rösträtten kunde kvinnorna inte
bli fullt medborgerligt besjälade, och inte ingjuta denna ands
i det uppväxande släktet. Endast genom att delta i de
allmänna värven kunde de medverka till att det politiska livet
får ädlare former och att det goda där skall kunna
övervinna det onda. Det var mer de medborgerliga plikterna än
de medborgerliga rättigheterna hon eftersträvade för kvinnorna.
I rösträttsfrågan liksom i alla stora omdaningsfrågor delar
hon av fullt hjärta Mirabeaus uppfattning: »Få vi inte
kvinnorna med, så kommer ingenting att ske.» Samma tanke
har uttalats vid flera tillfällen av Björnstjerne Björnson.
Så otroligt det än kan låta att Ellen Key nånsin deltagit
i en valagitation, så var detta dock fallet när Föreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
