Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1875—1877 - Den första julen och det första nyåret - Tankarna på ett »Skyddshem» börja förverkligas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
bröder, som bruka hjälpa oss, öfverfallits. En af dem
sårades i hufvudet, så att blod rann. Dock, Herren är
konung och skall näpsa satan i rätt tid.
En dag räknade vi gummorna, som besökte oss.
De voro 12. Elfva hade kommit för lekamliga behof,
den tolfte hade nöd för sina synder och grät öfverljudt.
Hon fröjdar sig nu öfver Guds nåd. Det är ju stort.
Så muntrar Herren upp oss ibland, så att vi icke
uppgifvas.
Tankarna på ett »Skyddshem» börja förverkligas.
Den ’% 1877 skrifver Elsa Borg:
Så omväxlande som de sista veckorna har ingen
tid förut varit. Ytterligheterna hafva riktigt mötts. Jag
nämnde om de tvänne kvinnornas oväntade installering
i hemmet under min frånvaro på Nådhammar. Att
ingen tid varit så otrefiig som denna, låter lätt tänka
sig. En af dem var mycket pratsam, och härigenom
kom »vildingens», Julias, alltid bullrande munkvarn i
gång. Samtalsämnena voro icke heller de trefiigaste,
och så inflytandet på vår lilla Edla! Hon blef en helt
annan flicka, narrades, var olydig, lat och »hårdsagd»,
så det var just bedröfligt på alla sätt. Julias fräckhet
öfvergick alla gränser, så att de båda kvinnorna voro
juveler att ha i jämförelse med henne, stackars barn!
En kväll flög hon som en tiger på bibelkvinnan Maria
Persson för att bita henne. Dock hade hon ju äfven sina
mjukare stunder. Vid ett par tillfällen, när jag talade
med henne, var hon helt vek.
Den ena af kvinnorna reste efter en vecka hem
till sina föräldrar, och har ett kärt bref anländt från
henne med innehåll, att hon kommit bland Guds barn
och gärna hör Guds ord. Herren gifve henne en frälst
själ på förlossningens dag — ja, nu!
Den andra visade sig allt emellanåt mycket orolig,
ej för sina synder, utan emedan hon plågades af att
vara här. Hon löpte ut till sina gamla vänner och blef
en gång borta en natt, hvarefter jag allvarligt förelade
henne att antingen stanna här, tills vi fått skaffa henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>