Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1875—1877 - Tankarna på ett »Skyddshem» börja förverkligas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ys- m ? 59
I lerren kom själf och sökte honom i syner och
drömmar. Han tyckte sig nedkastad i djupet från höga
klippor och drefs därigenom att läsa bibeln. Här
stannade han för jämförelsen i Uppenbarelseboken mellan
den heliga staden och svafvelsjön. En dag fingo vi
underrättelse om att A. slutat dricka och låg sjuk.
Jag gick till hans hem. Hustrun bekräftade, att
supbröderna fått afslag, då de bjudit på brännvin, och att
de flesta måst gå sin väg. »Har Andersson fäste för
sin själ?» frågade jag. »Fäste? Nej, jag har syndat
emot den Helige Ande», svarade han, och så fortsatte
vi vårt samtal. Han var mycket sjuk efter det tvära
afbrottet, och så är han ännu. Emellertid frågade han,
bäst det var: »Skulle då jag få tro nåd och syndernas
förlåtelse, där jag ligger?» Jag läste Matt. 9 kap. och
förkunnade honom syndernas förlåtelse. Han började
själf bedja och sedan tacka. Men jag blef så häpen
och rädd, att icke allt hade gått riktigt till, att jag blef
stående där alldeles »hopsnörd» och kunde inte vara
glad. Inte kunde jag heller helt låta bli att vara det.
Det var så förunderligt. Så var det ock med hustrun.
På hemmet tordes jag knappt tala om, hvad som händt,
men tordes inte heller låta bli. Och hvar gång någon
härifrån besöker Anderssons hem, fruktar jag få höra,
att satan skall hafva återtagit sitt rof. På min fråga
sade den af bibelkvinnorna, som var dit i dag: »Han
är mycket sjuk och så het, att det ryker af honom.
Men framför sig har han bibeln, och han läser så mycket
han orkar. Begäret efter giftet har Gud alldeles tagit bort.»
Hvad skola vi säga härom? Väl är, att min otro
icke kan göra Guds ord om intet. Tänk en sådan Gud!
Nog borde vi lita på honom och ha förtroende till
honom.
I bref till Antonia och Elisabet Borg heter det åter:
Det har ju icke alltid sett så kärt ut med Edlas
nådelif som de första dagarne. Tvärtom. Dock har
jag haft ett par samtal med henne, som gladt mig mycket.
Vid det första berättade hon för mig, huru djäfvulen
frestar henne att icke tala om, när hon gjort något
pbeskedligt m. m. Jag upprepade då några bibelspråk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
