Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1881—1882 - Ett Andens blåsande - Unga medhjälpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
käre, älsklige broder Tiselius får du höra, hur Herren
gått frälsande fram i våra hem. Barnen har han tagit
upp i sin famn. De åtta äldsta lofva Herren, och de
två minsta jollra på sitt vis. På Skyddshemmet har
Herren »sopat» och frälsat. Det är obeskrifligt dyrbart,
huru Herren lär dem ropa och bedja för hvarandra.
En sådan nådesvind har ej förr blåst där.
Unga medhjälpare.
Den 30/s 1882–-
Jag tror, att vårförsäljningen ej hade ägt rum, när
jag sist skref. Den blef för oss ännu ett »Ebenezer».
Herren hjälpte oss då härligen. ITan hade förut lagt
några unga skolflickor på hjärtat att under vintern
arbeta för vårt barnhem, bildande en liten syförening för
sig själfva. Aftonen före försäljningen infunno de sig
och ordnade på det prydligaste sitt lilla särskilda bord,
som sedan väl öfvertäcktes. Efter frukosten hade de
fått skollof, och det såg riktigt näpet ut, då, just som
morgonbönen var afslutad, den unga, friska lilla raden
af högtidsklädda flickor inträdde, aftäckte bordet och
intog sina platser som säljare, under det våra barn,
föremålen för deras vänliga ifver, sutto med tindrande
ögon helt nära och sågo på, huru Herren krönte
säljarnas bemödanden med framgång. Ett exempel: Lilla
Elsa L. hade fått skänka flera små vackra saker,
däribland ett miniatyrpiano för ett dockskåp. Priset stod
påsatt »en krona». Kapten Ahlberg (barnhemsbarnens
förtjusning) köpte in det för fem kronor och skänkte
det till dockskåpet i vårt Barnhem. Barnens bord
inbragte 176 kronor. Allt detta var ju en stor
uppmuntran för våra unga vänner. — — —
Sedan vi började bedja om att slippa vara någon
något skyldiga, ha vi fått erfara dubbel välsignelse. —
De kära barnen vandra fortfarande i sanningen, och
det är en glädje att se, huru de fröjda sig åt att få
deltaga i husliga bestyr, och hvilken stor gåfva deras
husmoder har att leda och lära dem. En dag kommo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
