Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1883 - »Ynglingarne i Betel» - En upprättad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
)%%1
de mig, med sig i stor fart, pratande en hop smörja.
Ingen polis fanns i närheten. På det hela skedde ingen
skada, ehuru det var obehagligt nog, då det pågick.
Uppträdet påminde ovillkorligen om piltarna i Betel och
hånet mot Elisa. Stackars barn! Hvilka män skola väl
uppväxa af dessa? Några sådana hafva dock blifvit
ryckta som bränder ur elden. Kammarherre B. har för
våra gossar börjat en söndagsskola i Missionshyddan.
Själf har han de äldre, och några troende ynglingar
hjälpa honom med de yngre. Vi äro så glada åt denna
söndagsskola.
I dessa dagar står en af våra förra skyddslingar
brud. ITon får en snäll, kristen man. Hon är en af de
få pärlor, som blifvit beståndande, och har innehaft samma
plats hela tiden, sedan hon lämnade hemmet. Hennes
matmor, som nu håller bröllopet, skref en gång: »Jag
hoppas att länge få behålla henne.» Så visar Herren
emellanåt, att arbetet ej är förgäfves. — — —
En upprättad.
En mycket stor uppmuntran ha vi fått genom en
af våra gamla kunder, »storsuparen», som jag omtalat
"i mina tidigare rundbref. Han for till Amerika år 1880.
Före jul hade jag från honom ett innerligen kärt bref med
penningar, hvarmed han fyradubbelt betalade en gammal
kopparkittel, som han stal jämte något ved, då han var
vår vedsågare. Anden i brefvet var så frisk. Jag skref
och frågade^ om han ville berätta mig sin omvändelse,
och nu har jag fått ett långt bref, som i de lifligaste
färger skildrar, hur Herren fann sitt förlorade får.
Mannen bodde vid en kolgrufva i ett brädskjul. Fåglar och
vilddjur syntes honom ropa: »Förtappad, fördömd!»
Men så gaf Herren honom några tröstespråk, hvarpå
allt syntes honom sjunga till Guds lof. Ja, det var ett
riktigt märkligt bref, Herrens trofasthet till pris. Vi skola
nog få se flere juveler därhemma, som vi icke väntat.
»De yttersta skola blifva de främsta.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
