Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1908 - Två hemförlofvade vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
Två hemförlofvade vänner.
Under våren igo8 hämtade Herren hem till sig två
för E. B. mycket kära vänner: predikanten F.
Westerlund och iMoster Lena», en af de äldsta bibelkvinnorna.
Den förre hade alltifrån verksamhetens början varit
en af stödjepelarna i arbetet. Han hade varit outtröttlig
i att tjäna med ordets förkunnande och genom sin
barnatro och sitt kärleksfulla väsen varit till stor
välsignelse.
Ur en lefnadsteckning öfver den senare vännen,
införd i T. H., meddela vi här nedan ett och annat:
»Moster Lena», eller, som hennes egentliga namn
var, Sofia Malena Lundin, kom redan vid tolf års ålder
till en lefvande gemenskap med Herren Jesus. Och för
hennes hjärta blef han så dyrbar, att hon icke kunde
låta bli att tala om honom med alla, med hvilka hon
kom i beröring, hvarför hon ofta blef ansedd som
besynnerlig. Många gånger fick hon äfven vara ett medel
i Herrens hand att bringa budskap från honom till
sargade hjärtan äfvensom att i sann mening vara en
frid-stifterska. Särskildt utmärkande för henne var äfven,
att hon så ofta hade en tydlig förnimmelse af Herrens
ledning.
Efter att flere år ha tjänat i olika familjer och
sedan haft en liten handel, ingick hon 1878 vid 50 års
ålder som elev på Bibelkvinnohemmet och stod
alltsedan i förtrolig förbindelse med verksamheten.
Efter genomgången kurs hade hon först sitt arbete
bland sjömännen och verkade sedan som bibelkvinna i
Stockholm, därifrån hon dock allt emellanåt kallades till
privat sjukvård. För detta arbete syntes hon ha haft
både särskild lust och förmåga. Under sin verksamhet
som bibelkvinna bodde hon ett stycke från hemmet men
kom flertaliga gånger utan att vara efterskickad just vid
tillfällen, då hennes närvaro särskildt önskades. Då hon
tillfrågades: »Hur kunde du veta, att vi önskade, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>