- Project Runeberg -  Elteknik : Tidskrift för elektrisk kraftteknik, teleteknik och elektronik / Årgång 1. 1958 /
1

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Roterande elektriska förstärkarmaskiner, av Fredrik Dahlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Roterande elektriska förstärkarmaskiner

Professor Fredrik Dahlgren,
KTH, Stockholm

The rotating amplifiers dealt with in this article
are entirely of the type D. C. generators for constant
speed. In a short introduction a general theory is
given regarding time constant and gain, exemplified
on a normal generator with separate excitation. From
this fundamental type the author passes over to
more advanced amplifiers, based on unstable
self-excitation and cascade connection, the latter
subdivided in such based on different numbers of poles
and different pole axis directions (quadrature field),
as well as combinations of both. Various industrial
designs of such machines are described and
compared.

Inom regleringstekniken i detta ords mest
vid-sträcka bemärkelse spelar den elektriska
förstärkar-apparaturen en viktig roll. De elektriska
förstärkarna kan i stort sett utföras som elektroniska
apparater, transduktorer eller roterande maskiner. Någon
gradering av dessa typer efter deras betydelse kan
knappast göras, enär typvalet från fall till fall är
beroende av aktuella omständigheter. I större
regleringsanläggningar använder man ibland
kombinationer av de olika typerna, varvid ofta de roterande
förstärkarna utgör slutsteg. I det följande lämnas en
kort översikt över de roterande elektriska
förstärkare, som finner användning i den moderna
regleringstekniken, varvid framställningen helt begränsas
till kommutatormaskiner för likström.

Vid behandling av förstärkare inom kretsar, där
dynamiska förlopp spelar en viktig roll, intresserar
man sig i första hand för två grundstorheter,
nämligen förstärkningen F och tidkonstanten T. Man
brukar härvid bedöma en anordnings effektivitet
efter dess godhetstal F/T. Detta godhetstal kallas
ibland oegentligt dynamisk förstärkning. Begreppen
framgår klarast, om man i anslutning till fig. 1
betraktar en mycket enkel förstärkarkrets, vars
överföringsfunktion i operatorform <p (p) har utseendet

F

~1 + pT

Om nu ingångsstorheten är en språngfunktion med
enhetsamplitud, blir utgångsfunktionen eller svaret
en exponentialkurva, vars asymptotiska slutvärde är
förstärkningen F och för vilken tidkonstanten på
känt sätt kan konstrueras som figuren visar. Det nyss
angivna godhetstalet är nu identiskt med kvoten

F

T = tg*

Vid konstruktion av förstärkare liar man ganska
stor frihet att välja förstärkning eller tidkonstant

621.313.236

medan däremot kvoten mellan dessa, dvs.
godhetstalet, är bunden inom tämligen snäva gränser.

Olika typer av roterande förstärkare

De roterande förstärkarna kan på grundval av sitt
verkningssätt indelas i olika typer. De typnamn som
anges är i samtliga fall rena firmabenämningar, som
emellertid trängt in i det allmänna medvetandet.
De kan sammanställas enligt följande:

A. Normala separatmagnetiserade maskiner

B. Maskiner med labil självmagnetisering (rototrol,
regulex)

G. Kaskadkopplade förstärkare

1. Kaskad av flera maskiner (rapidyn)

2. Kaskad inom en maskin

a) Skilda polaxelriktningar, dvs.
tvärfälts-principen (amplidyn, magnicon)

b) Skilda poltal (magnavolt, rototrol)

Grundläggande uttryck

Utan härledning angives här några generella men
samtidigt approximativa uttryck för förstärkning
och tidkonstant jämte dessas kvot, hänförande sig
till roterande förstärkare enligt föregående
sammanställning, varvid förutsättes konstant varvtal. För en
enkel separatmagnetiserad generator gäller sålunda

_ Po Sp
~ à Q Is

F = va B A Sg Sp (hänförd tm effekt)

Q Is i2s

F _ [Lp ra A _ Va A
T ~ B ö ~ Ms

Annan form

F Pa

Härvid betecknar

B magnetisk flödestäthet i luftgapet
A elektrisk strömbeläggning
Va periferihastighet
Ss totalt koppartvärsnitt i fältspole
sP polyta
e ledarresistivitet
h ledarlängd per varv
Ns antal lindningsvarv per pol
is magnetiseringsström
8 luftgap
Må magnetomotorisk kraft per pol
Pa avgiven effekt
wm magnetisk energi

ELTEKNIK 1958 1 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:40:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elteknik/1958/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free