Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 5 - Flashover Characteristics of Non-uniform Spark Gaps with Standard 1×50 Impulses, by Jörgen Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flashover Characteristics of Non-uniform
Spark Gaps with Standard 1x50 Impulses
Civilingenjör Jörgen Fryxell,
Asea, Ludvika
621.316.933.1 : 621.3.015.33
Överslagskurvor för stånggap har stort intresse
framför allt därför att de flesta praktiska
konstruktioner har en överslagskarakteristik som nära
överensstämmer med den för ett stånggap eller ett
stång-plattagap. En mängd överslagsknrvor finns
publicerade, men de överensstämmer ganska dåligt, och
ofta publiceras de utan angivande av hur stånggapet
är placerat (horisontellt, vertikalt, höjd över jord
etc.), eller hur kurvorna skall användas.
Författaren har därför gjort systematiska
undersökningar med 1/50-stöt på ett vertikalt stånggap för
överslagsavstånden 50—600 mm. I allmänhet brukar
sannolikhetskurvan vara normalfördelad, dvs. om det
procentuella antalet överslag per spänningsnivå
inlägges på normalfördelningspapper erhålles en rät
linje. För vissa överslagsavstånd visar det sig
emellertid, att en S-formad kurva erhålles på
normalfördelningspapperet.
Denna S-kurva kan behandlas på olika sätt och i
artikeln presenteras en metod. Om S-kurvans första
och senare del användes för inläggning av två räta
linjer, figur 1 c—d, som extrapoleras till 50
%-över-slagsvärdet erhålles två stycken överslagsvärden, ett
högre och ett lägre. Den överslagskarakteristik som
erhålles på detta sätt visas i fig. 2. Det är intressant
att konstatera att de två inlagda räta linjerna har en
lutning som motsvarar en standardavvikelse på 3—
4 %, dvs. samma storleksordning som för
gausskur-vorna vid överslagsavstånd utanför det osäkra
området.
Ett vanligt tekniskt problem är att bestämma det
s.k. hållvärdet. Minimikurvan, fig. 2, har ett jämnt
förlopp, vilket däremot inte maximikurvan har. Vid
bestämning av överslagsavstånd med låg
överslagssannolikhet (hållvärdet) kan den jämna
minimikurvan användas, och risken för överslag kan beräknas
på vanligt sätt med en standardavvikelse på 3—4 %.
Då endast några speciella stånggap har behandlats
på ovan beskrivna sätt bör givetvis ännu ej alltför
stor vikt läggas vid denna iakttagelse av jämn
mini-mikurva.
I Cigré-rapport 326/1956 redovisade Berger
jämförande mätningar som utförts av fjorton olika
europeiska laboratorier på bland annat stånggap.
De presenterade 50 %-överslagsvärdena visade stor
spridning. Differensen mellan maximi- och
mini-mivärdena var ca 25 % för både positiv och
negativ polaritet. Det ovan omnämnda osäkerhetsområ-
det med S-formad överslagssannolikhet kan förklara
skillnaderna vid negativ polaritet, men någon
förklaring till skillnaderna vid positiv polaritet har
ej erhållits vid den här presenterade
undersökningen.
The report gives the result of a systematic
investigation on the flashover probability with 1 X 50
impulses on rod-rod gaps spaced 50—600 mm apart.
It is shown that for certain spacings the flashover
distribution is not Gaussian. This non-Gaussian
range seems to be identical with that range where
an apparent uncertainty is present in previously
published flashover curves for rod-gaps. By help of
an unconventional treatment of the test results it is
possible to reduce the uncertainty range.
The present investigation is compared with others.
In some cases observed discrepancies in published
flashover values can be explained by the
non-Gaussian range. Other cases, however, fall beyond
the range where the uncertainty factor seems to be
present.
Introduction
A study of the flashover mechanism of rod-rod and
rod-plane gaps has great technical importance. One
of the reasons is that the rod-gap in some countries
is used as a protective device in high voltage
networks but still more important is that a number of
insulating constructions such as string insulators,
supporting insulators etc. have a flashover
characteristic which corresponds more or less close to that
of a rod-gap. Therefore systematic tests on rod-gaps
can be assumed to give generally applicable results.
However, published data about the flashover voltage
for rod-gaps disagree sometimes considerably.
Further, it is not always possible to be sure from the
publication of the exact data for the arrangement of
the gap (vertical or horizontal, height above
earth-plane etc.) nor as to how the characteristic is to
be interpreted (the relevant flashover probability,
the dispersion etc.).
Such considerations have led the author to
undertake systematic flashover tests with standard 1 X 50
impulses on rod-rod gaps with spacings ranging from
50—600 mm. During the main test series the gap has
been vertical as this most closely conforms with
actual constructions.
ELTEKNIK 1 958 1 ] 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
