Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 8 - Aktiv distorsionskompensering, av Per-Olov Leine - SEN-normer - Konferens om det fasta tillståndets fysik och elektronik, av Bertil Peterson - Vågutbredningskonferens i Belgien - Brittisk komponentutställning i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föres blir bandbreddsegenskaperna mycket dåliga.
Inverkan från de båda delförstärkarnas ändliga
ut-impedans medför vidare att egenskaperna hos den
totala förstärkaren ej blir så gynnsamma, som
analysen ger vid handen.
Förstärkartypen enligt fig. 1 torde ha sitt
berättigande i system där man kräver hög säkerhet mot
driftsavbrott. På något sätt måste dock in- och
utgångarna hos de båda delförstärkarna säkras mot
kortslutningar, då denna typ av fel desavouerar
analysen ovan. Det är möjligt att införa en avsiktlig
felspänning (ton) på ingången till förstärkare 1, och
automatiskt kolla att förstärkare 2 lämnar samma
ton och med sådan styrka att utgående signal blir
fri från den avsiktliga felsignalen, fig. 5.
Driftsavbrott i någon av delförstärkarna kan då upptäckas
och ersättningsenheter insättas vid lämplig tidpunkt.
Genom att utnyttja dualitetsprincipen kan ett
flertal varianter av aktiva distorsionskompenserade
kopplingar erhållas, där valet dem emellan blir
bestämt av tillverkningssynpunkter.
Per-Olov Leine.
SEN-normer. Svenska Elektriska Kommissionen (SEK)
har utsänt följande förslag på remiss, nämligen SEN R
36 03 15 Kontrollutrustningar för kraftanläggningar.
Driftformer samt SEN 42 21 Halvledare. Fysikalisk ordlista.
Förslagen kan rekvireras från Svenska Elektriska
Kommissionen, Box 3295, Stockholm 3.
IEC-publikationer. Recommendations for Insulation
Coordination (Second edition).
Rubricerade publikation ersätter den första upplagan av
IEC-publikation 71, som utgavs 1954. Den innehåller
rekommendationer för samordning av isolationen för alla
apparater för växelströmssystem med en nominell
spänning av minst 1 kV för användning utomhus, med
undantag för generatorer, roterande maskiner, jordkablar och
luftledningar. Utomhusinstallation definieras här som
"installation, i vilken apparaten kan bli föremål för
överspänningar av atmosfäriskt ursprung". Publikationen
innehåller definitioner, grundläggande principer för
samordning av isolationen, standardiserade isolationsnivåer
och allmänna provningsbestämmelser. Tabeller på
standardiserade isolationsnivåer ges i två delar, den första
för systemspänningar under 100 kV och den andra för
spänningar från 100 kV och uppåt.
Denna IEC-publikation, no 71 utgåva 2, är på 21 sidor
och försäljes genom Sveriges Standardiseringskornmission,
Box 3295, Stockholm 3.
Konferens om det fasta tillståndets fysik oeh elektronik
Området för det fasta tillståndets elektronik, som för
några år sedan var en tämligen speciell vetenskap med
endast få praktiska tillämpningar, befinner sig för
närvarande i ett språngartat utvecklingsskede. Detta framgick
tydligt vid den nyligen i Bryssel hållna Congrès
International sur la Physique de 1’Etat Solide et ses Applications
à 1’Electronique et aux Télécommunications.
I fem parallella föreläsningsserier presenterades
sammanlagt 273 föredrag. Nära hälften av dessa behandlade
halvledare, deras materialteknik, egenskaper och användning
samt nyare rön beträffande brus, yteffekter och inverkan
av höga fält. Flera nya transistortyper beskrevs, bl.a. en
transistor med tyratronkarakteristik och en skikttransistor
som arbetade vid mycket höga frekvenser, omkring 1 000
MHz. Konstruktionsprinciper för effekttransistorer och
högeffektdioder berördes också. Av speciellt intresse var
vidare föredragen om sådana blandardioder av
lågbrus-typ, som har en spänningsberoende kapacitans. De kan
användas i s.k. parametriska förstärkare. På grund av sitt
låga brus och egenskapen att kunna arbeta vid
rumstemperatur, utgör denna förstärkartyp en allvarlig konkurrent
till molekylarförstärkaren (Elteknik feb. 1958 s. 23). En
s.k. mikroetsad diod kan användas vid frekvenser upp
mot 10° MHz, dvs. iinda in i det infraröda området.
I en annan ämnesgrupp behandlades magnetiska
materials egenskaper och användning samt magnetisk resonans.
Speciellt behandlades egenskaperna hos olika typer av
ferriter och "garnets". Garnets är ett engelskt namn på
en grupp syntetiska material, som erhålles vid sintring av
järnoxid med oxider av t.ex. yttrium, erbium eller
gadolinium. Bruttoformeln är Me»Fe50j2, diir Me är en trevärd
metall. Den ferromagnetiska resonans, som
uppkommer vid ett visst magnetfält och ger absorption av
hf-energi, ligger vid dessa material inom ett synnerligen
smalt område, vid yttrium-järngarnets av
storleksordningen 0,5 örsted. Denna egenskap medför att t.ex.
riktnings-dämpare med garnelmaterial kan konstrueras för betydligt
lägre frekvenser än vad som varit möjligt med ferriter.
Användningen av både ferriter och garnets i parametriska
förstärkare av den typ som Suhl föreslagit (Physical
Review 15 april 1957 s. 384) diskuterades även. Ett typiskt
värde på brusfaktorn hos en sådan förstärkare, som
arbetar vid rumstemperatur, är 1 dB. I den enklaste typen av
parametrisk förstärkare eller oscillator är
pumpfrekvensen alltid högre än signalfrekvensen. Genom
seriekoppling av flera sådana förstärkare, anses det emellertid
möjligt att få en anordning där pumpfrekvensen skulle
kunna vara mycket lägre än signalfrekvensen.
Av de beskrivna molekylarförstärkarna var nästan alla
av trenivåtyp. I några av dessa nyttjades
fördröjningsledningar och således förstärkning av vandrande vågor för
att få största möjliga bandbredd. En sådan förstärkare
för X-bandet gav en förstärkning av 4,5 dB/cm vid en
bandbredd av 0,1 °/o. Brusmätningar på en maser av
re-flexionskavitetstvp har givit brustemperaturer av 25°K
för hela förstärkarsystemet (kavitet och cirkulator), men
därav är bidraget från kaviteten och det paramagnetiska
saltet endast 3°K. En teoretisk undersökning av en helt
ny maser presenterades också. Den strålningsutsändande
rekombinationen av elektroner och hål i germanium skulle
därvid utnyttjas och koherent strålning erhållas vid
frekvenser upp mot flera hundra MHz.
Bland övriga vid kongressen behandlade ämnesgrupper
var elektroluminescens, lysämnen, infraröddetektorer samt
"olika teorier för det fasta tillståndet. Samtliga föredrag
kommer att publiceras av Academic Press Inc. i en
samlingsvolym, som beräknas utkomma under december 1958.
Bertil Peterson
Vågutbredningskonferens i Belgien. I Palais des Congrès,
Liège, Belgien, hålles den 6—11/10 1958 International
Conference on Electromagnetic Wave Propagation. Från
nordisk sida deltar ett antal forskare, nämligen A. Omholt,
Oslo, med Ionization by Auroral Particles, C. Wilhelmson,
Köpenhamn med The scattering of an Obliquely Incident
Plane Electromagnetic Wave by an Electron Beam, A. F.
Blomquist, FOA3, Stockholm, med Local Ground Wave
Field Strength Variations in the Frequency Range 30—
1 000 MHz samt G. Carlson, FOA3, Stockholm med Beyond
the Horizon Propagation Characteristics at 3 000 MHz.
Brittisk komponentutställning i Stockholm. The Radio &
Electronic Component Manufacturers’ Federation ordnar
den 29/9—3/10 1958 i Östermans Marmorhallar, Birger
Jarlsgatan 18, Stockholm, en utställning av komponenter,
elektronrör och mätinstrument för användning inom
teletekniken och elektroniken. Utställningen är öppen mellan
kl. 10.00 och 18.30.
ELTEKNIK 1958 1 1 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
