Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 11 - Installation av en 380 kV transformator för 1000 MVA, av Bengt Nordström och Gunnar Nordlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ändringsarbeten i ställverket för 20 kV
De mest komplicerade ombyggnaderna erfordras i
20 kV-ställverket, över vilket f.n. en
synkronkom-pensator, två belastningsreaktorer och två
lokaltransformatorer är anslutna till transformatorernas
delta-kopplade tertiärlindning. Märkeffekten hos
tertiär-lindningen är på de nuvarande enheterna 150 MVA
och blir på de nya 300 MVA. Det är i huvudsak den
ökade kortslutningseffekten, som kräver
ombyggnader, men i vissa delar av ställverket även
belastningsströmmen. Efter några år kommer en andra
synkronkondensator att installeras, vilket medför ett nytt
språng i kortslutningseffekt och belastningsström.
Den totala kortslutningseffekten närmar sig i detta
stadium 4 000 MVA. Befintliga skenor är utförda som
lådsektioner med distanshållare mellan de enskilda
skenorna, varvid distanshållardelningen är 500 mm.
Största förekommande area är 4 440 mm2 koppar.
Kortslutningshållfastheten kan ökas något, genom att
distanshållardelningen minskas till ca 200 mm, och
därigenom kan en mera genomgripande ombyggnad
av lätt åtkomliga delar uppskjutas, till dess att den
andra maskinen kommer. Vidare kan tillåten
belastningsström för befintliga skenor ökas ca 20 %
genom att skenorna målas med lämplig färg, som
minskar temperaturfallet skena-luft, samtidigt som
man räknar med att tillåta högre temperaturstegring
än normalt (ca 35°C). Maximal area efter
ombyggnad blir 6 000 mm2 koppar.
Efter transformatorbytet kommer alla brytare att få
för liten brytförmåga med undantag för dels de
två-poliga brytarna för de enfasiga
transformatorenheterna (S i fig. 3), dels brytarna för
lokaltransformatorerna, vilka skyddas av
strömbegränsningsreakto-rer. Kortslutningseffekterna blir så stora, att det är
otänkbart att installera trefasiga fulleffektbrytare.
Fram till tidpunkten för den andra synkronmaskinen
beräknas emellertid även de svaga brytarna liksom
de flesta frånskiljarna ha tillräcklig hållfasthet mot
kortslutningskrafterna, varför några brytarbyten ej
behöver göras. Reläutlösningar för fel på hela 20 kV
systemet måste läggas på de tvåpoliga
transformator-brytarna. Detta medför, att transformatorgruppens
deltakopplade 20 kV-lindning öppnas vid fel på 20
kV-systemet, varvid gruppen således drives utan ut-
Fig. 2. Uppställning av transformator i bergnisch.
Arrangement of the transformer unit.
20 kV
Fig. 3. Kopplingsschema för de ^-kopplade 20
kV-lind-ningarna.
Diagram of the 20 kV detta windings.
jänmingslindning. Om det samtidigt skulle inträffa
ett jordfel på 380 kV eller 200 kV med åtföljande
spänningsstegring (maximalt ca 60 % på 380 kV),
finns risk för en driftstörning, varför tiden för drift
med öppen deltalindning måste hållas kort. Detta
åstadkommes, genom att lindningen efter
brvtar-1’iinktionen skiljes från det felbehäftade 20
kV-syste-met med en avståndsmanövrerad frånskiljare (F i
fig. 3), varefter de likaledes avståndsmanövrerade
tvåpoliga brytarna kan slås till igen, så att
deltalind-ningen åter slutes.
Som delvis redan nämnts, blir det huvudsakligen
skenor och apparater för belastningsreaktorer och
synkronmaskin, som kommer att få för låg
kortslutningshållfasthet, när den andra synkronmaskinen
tillkommer. Dessa delar har i befintligt skick
tillräcklig märkström för slutstadiet, och det kan
därför bli möjligt att för dessa delar utnyttja
stötström-begränsare med sprängpatron. F.n. är denna teknik
ej tillräckligt långt utvecklad med hänsyn till de
data, som här erfordras, men man har några år på
sig att försöka utveckla tekniken.
Kontroll- ocli lokalanläggning
Kontrollanläggningen för den befintliga
transformatorgruppen, vilken bl.a. omfattar en separat
kontrolltavla för inkoppling av reservenhet utan
driftavbrott, kommer att kunna användas utan större
ombyggnader. I lokalanläggningen måste matningen ut
till transformatornischerna förstärkas, eftersom de
nya transformatorerna har högre effektbehov för sina
vågrörskylare.
Om byggnadskostnader
Den totala kostnaden för utökning av
transformatoreffekten från 300 MVA till 1 000 MVA beräknas till
ca 12 Mkr, varav ca 75 % utgör kostnad för själva
transformatorgruppen. Utslaget på effektökningen
700 MVA ger detta knappt 20 kr/kVA. För en ny
station ligger kostnaden vid drygt 50 kr/kVA, således
mer än dubbla kostnaden.
1 ()() ELTEKN I K 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
