Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Transistorer i databehandlingssystem, av Börje Larsson - ASEA Research
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. En positiv förspänning införes för att förbättra
funktionen vid högre temperatur.
Introduction of positive bias voltage for better
operation at high temperatures.
Inom vissa militära användningsområden kan högre
omgivningstemperatur än +55 à 60° G vara aktuell.
I sådana fall kan man behöva använda
kiseltransis-torer. Dessa utmärkes av den mycket låga
kollektor-backströmmen, som gör dem användbara vid en
temperatur över + 100°C. Hittills har emellertid
kisel-transistorernas pris varit högt och kvaliteten ojämn
på grund av tillverkningssvårigheter. Dessa synes
vara på god väg att minska och det kan därför vara
värt att mera på allvar räkna med att man kan
använda kiseltransistorer i databehandlingssystem.
Driftsäkerhet
Spetstransistorn, som förekom ända till för tre à
fyra år sedan, uppfyllde ej helt förhoppningarna om
större driftsäkerhet jämfört med elektronrören.
Skikttransistorn bör vara avsevärt bättre, men eftersom
verklig storproduktion förekommit först efter år
1955, kan man ännu inget definitivt säga om dess
livslängd. Till detta kommer givetvis, att
transistorerna i dag har mycket större livslängd än de som
sattes på livslängdsprov för exempelvis tre år sedan.
I sifferräknemaskiner är man i allmänhet ej
intresserad av extremt stor livslängd hos komponenterna
i motsats till vad förhållandet är vid t.ex.
telefonanläggningar. Man har i första hand behov av stor
driftsäkerhet under några få år trots ett mycket stort
komponentantal. Därför kan det vara riktigare att
tala om felprocent per viss tidsenhet i stället för
om livslängd. I detta sammanhang är det viktigt att
klargöra vad som menas med fel och hur tiden skall
mätas. Felen kan vara av två slag, dels rena
katastroffel såsom avbrott och kortslutningar och dels en
långsam förändring av parametrarna. I det senare
fallet brukar passerandet av en bestämd gräns ånge
livslängden. Här framträder en olikhet mellan
elektronrören och transistorerna. För elektronrören
räknas livslängden i det antal timmar röret varit i
funktion. Transistorerna däremot blir normalt ej sämre
av att ha varit i drift. Att katastroffelen måste vara
inera sällsynta för transistorer än för elektronrör,
kan redan på förhand antagas och detta kan
bekräftas under relativt kort användningstid. Man kan
också förmoda, att livslängden kan definieras
generöst för sådana transistorer, som endast användes
för att ge en reläfunktion.
I litteraturen börjar numera förekomma en del
uppgifter om driftsäkerhet för system med ett stort antal
transistorer. Ett exempel är den vid Lincoln
Laboratory vid M.I.T. byggda räknemaskinen TX-2, som lär
innehålla 22 000 transistorer. Två transistorfel
uppges ha inträffat under 16 millioner transistortimmar.
En annan uppgift gäller den förut nämnda maskinen
Leprechaun, innehållande mer än 5 000 transistorer.
Den har enligt en uppgift i mitten på 1958 gått mer
än 15 millioner transistortimmar utan att någon
transistor har behövt ersättas.
Uppgifterna från olika håll antyder, att livslängden
för transistorerna ej är sämre än för övriga
komponenter, såsom motstånd och kondensatorer.
Driftsäkerheten hos ett databehandlingssystem kommer
då även att bestämmas av på vilket sätt
komponenterna hopfogas till ett större system. Vid
monteringen av komponenterna torde det vara nödvändigt
att använda tryckta (etsade) kretsar, och detta ej
endast för att göra arbetet ekonomiskt utan även
för att så mycket som möjligt undvika felkoppling
vid monteringen. De tryckta kretsarna medger också
en mera rationell metod att utföra en säker lödning
av det extremt stora antalet kopplingspunkter. I ett
komplicerat system är det också viktigt att kunna
särskilja olika enheter för provning. Detta förutsätter
även ett mycket stort antal kontaktpunkter, där
svårigheter kan uppträda.
Litteratur
1. Eckert J P: Univac-Larc, the Next Step in Computer Design.
Proc. Eastern Joint Computer Conference, dec. 1956.
2. Dunwell S W: Design Objectives for the IBM Stretch Computer.
Proc. Eastern Joint Computer Conference, dec. 1956.
3. Githens J A: The Tradic Leprechaun Computer. Proc. Eastern
Joint Computer Conference, dec. 1956.
4. Maddox J L, 0’Toole J B, Wong S Y: The Transac S-l 000
Computer. Proc. Eastern Joint Computer Conference, dec. 1956.
5. Ett antal artiklar om "Lincoln TX-2 Computer" i Proc. Western
Joint Computer Conference, feb. 1957.
6. Goldstine H: Framtidens automatiska siffermaskiner. Teknisk
Tidskrift 1957, s. 197—201.
7. Digital Computers Earn Their Wings. Control Engineering,
sept. 1957.
8. Ebers I I, Moll I L: Large-Signal Behavior of Junction
Transistors. PIRE, dec. 1954.
9. Beter R H, Bradley W E, Brown B B: Directly Coupled
Transistor Circuits. Electronics, juni 1955.
10. Wahl A J, Rleimack J J: Factors Affecting Reliability of
Alloy Junction Transistors. PIRE, april 1956.
11. Henle R A, Walsh J L: The Application of Transistors to
Computers. PIRE, juni 1958.
12. Yorke H S, Slobodzinski E J: Millimicrosecond Transistor
Current Switching Techniques. Proe. Western Joint Computer
Conference, febr. 1957.
13. Henle R A: High-Speed Transistor Computer Circuit Design.
Proc. Eastern Joint Computer Conference, dec. 1956.
14. Magnusson B G: Transistorn som omkopplare i pulskretsar.
Teknisk Tidskrift 1957, s. 571—578.
15. Harris J B: Direct-Coupled Transistor Logic Circuitry. IRE
Transactions on Electronic Computers, mars 1958.
ASEA Research heter en ny publikation utgiven av ASEA,
Västerås, vars första häfte utkom i slutet av 1958. Dess
syfte är främst att i samlad form återge vetenskapliga
uppsatser som ASEA-forskare publicerat i olika
tidskrifter. Det första häftet av ASEA Research innehåller ett
tiotal uppsatser på engelska, franska och tyska inom det
krafttekniska området.
ELTEKNIK 1959 1 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
