Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektroluminiscenta ljusförstärkare och minnen, av Bertil Peterson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 12. Ekvivalent schema för ett sammansatt
ferroelek-triskt minneselement, a växelspänning, b
kondensator med EL-skikt, c kondensator med
ferroelek-triskt skikt, d isoleringsmotstånd, e styrspänning.
Equivalent circuit of a three-component
ferroelectric memory element.
Fig. 13. Ferroelektrisk minnespanel, a ledande stavar, b
transparent skiktelektrod, c elektroder, d glas, e
isolatorskikt, f EL-skikt.
Laminate-form of ferroelectric memory panel.
i fig. 12, och av fig. 13 framgår det praktiska ut-
förandet av motsvarande minnespanel. På en
glasplatta skiktas en genomskinlig elektrodskiva, ett
EL-skikt med en mosaik av separata små elektroder på
ena sidan, ett isolerande skikt innehållande
ledningar till alla celler, och överst en ferroelektrisk skiva
med ytterligare en mosaik av elektroder liggande
rakt över elektroderna i EL-skiktet. En matris eller
xy-styrning kan t.ex. arrangeras vid denna panel,
om elektroderna på det ferroelektriska skiktet
sammankopplas i rader, vinkelräta mot de visade
längsgående ledarna i det isolerande skiktet. I enlighet
med fig. 12 kopplas en rad av de förstnämnda till
styrspänningens pluspol och en rad av de
sistnämnda till minuspolen. I skärningspunkten mellan dessa
rader exciteras EL-skiktet, om den tredje
signalledningen enligt fig. 12 ligger ansluten kontinuerligt.
Är den tillgängliga styrspänningen så stor, att den
kan kopplas över de båda ferroelektriska
kondensatorerna i serie, blir kopplingarna något enklare.
Några tilledare utöver de i fig. 13 behövs sålunda ej.
Paneler av denna typ torde kunna tillverkas med
upp mot 8 celler per cm, men med vissa andra
metoder är det möjligt att åstadkomma upp mot 25
celler per cm. En sådan metod är att den fria ytan
av en EL-panel pålägges ett stort antal små elektro-
der genom vakuumförångning av elektrodmaterialet
genom en hålskiva. Därpå skiktas ett ferroelektriskt
material och ovanpå detta åter en mosaik av små
elektroder.
Vid den hittills beskrivna spänningskontrollen kan
en ändring från 50 till 200 V ge en hundrafaldig
ökning av ljusstyrkan (kontrastförhållandet = 100:1).
Ljustätheten hos en sådan panel uppnår maximalt
omkring 0,01 normalljus/cm2 ^314 apostilb. En
TV-skärm har en ljustäthet av ca 200 apostilb.
I stället för att ändra laddningarna på de
ferroelektriska kondensatorerna via en spänning, kan det
ske direkt medelst en elektronstråle. Ett material
med en sekundäremissionsfaktor större än 1
pålägges härvid kontrollelektroderna och ett positivt
kollektorgaller placeras parallellt med och mycket
nära dessa. När en elektronstråle avsöker panelen,
kommer varje cell att uppladdas i enlighet med
variationen i styrspänningen, som är ansluten till
kollektorgallret och kondensatorplattorna närmast
EL-skiktet. En i samband med exciterings- eller
skrivförloppet mycket viktig egenskap hos det
ferroelektriska materialet är, att de erforderliga
laddningsändringarna kan ske mycket snabbt. Det torde
t.ex. säkert bli praktiskt möjligt att upplagra
information med en snabbhet motsvarande den som är
nödvändig för televisionsbilder.
Kombinerad minnes- och ljusförstärkarpanel
Den ferroelektriska minnespanelen kan även
styras med ljusstrålning, oin ett FL-skikt pålägges varje
ferroelektrisk kondensator. Laddningarna på dessa
kondensatorer blir härvid bestämda i förhållande
till intensitetsfördelningen av ljuset.
Växelspänningen pålägges i detta fall naturligtvis endast över
det ferroelektriska skiktet och EL-skiktet, varför
fotoledaren ej behöver upptaga någon förlusteffekt.
Det är tydligt, att denna typ av minnespanel
samtidigt kan betraktas som en mycket effektiv
ljusförstärkare, där det ferroelektriska skiktet motsvarar
ett extra förstärkarsteg. Det tidigare uppställda
kravet, att fotoledaren måste ha både hög
mörkerresis-tans och fotokänslighet för erhållande av
tillräckligt kraftig förstärkning, behöver ej längre uppfyllas.
Vissa fotoledare, som ej kan användas i samband
med vanliga ljusförstärkare, men som har mycket
goda egenskaper i fråga om snabba reaktionstider,
kan nu utnyttjas. En treskiktspanel ger 10 till 100
gånger högre förstärkning än en vanlig
tvåskiktsför-stärkare. Arbetena med treskiktspaneler befinner sig
ännu på experimentstadiet, men de hittills erhållna
resultaten verkar mycket lovande.
Litteratur
1. Dle-Mer G, Klasens H, Zaiji P: Electroluminescence and image
intensification. Philips Tech. Review Vol. 19 Nr. 1 1957—58, s. 1—11.
2. Garrick G F J: Solid state image amplifiers. Journal of Sci.
Instr. December 1957, s. 475—476.
3. Kazan B, Nicorx E: An electroluminescent light-amplifying
picture panel. PIRE Dec. 1955, s. 1888—1897.
4. Kazan B: Solid state panel amplifies X-rays. Electronics, eng.
issue. Sept. 12, 1958, s. 84—87.
5. Butler H, Koury G: The Sylvatron, a new application of
electroluminescence. Sylvania Technologist Okt. 1957, s. 98—101.
6. Rajchman J, Briggs G, Lo A: Transfluxor controlled
electroluminescent display panels. PIRE Nov. 1958, s. 1808—1824.
7. Sack E A: Elf —• a new electroluminescent display. IRE National
Conv. Record, Part 3, 1958, s. 31—39.
.88 ELTEKNIK 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
