Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken - 3. Om Landets fordna widd, gränssor och fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller Bohus-län på Norrska sidan stöter til Dalsland,
som då kallades Markerne, sedan til Nordmarks
härad i Wärmeland alt til Eda skog, sedan
till kiöla fiällen i kiölens pastorat, sedan til
Fryxende och Elfwedals Finnemarker, det är wåra
nu warande Finskogar, sålunda gåendes genom
Wärmelandup åt Dalarne och widare åt Norden.
4. §.
Af Historien finne wi sedermera, at före och
wid Konung Ingiald Illrådas tid, wid pass 700
talet, då Swerige deltes gemenligen uti fyra Riken,
Swea-, Götha-, Hälsinge- och Wärmeriket, så utgorde
Wärmeland ett af desse riken, hwartil då
hörde Wäster-Dalarna, hela Dals-land samt
alla Markerne af Wärmeland[1]. Det intog således
den tiden en ansenlig rymd: hade i söder sin
gamla gränss Wänern, som då rundt om omgaf
det på den sidan ända til dess utlopp åt Götha
älf, der Wästergöthland möter: i södwäst sträckte det
sig öfwer hela Dals-land, som äfwen den tiden
kallades Markerne alt intil Bohus-Län: i Wäster
och Nordwäst ända upföre har på de Norrske
fiällarna eller gamla Sewebergen warit dess gränss,
hwilka det fölgt ända up åt Norr, tils der Dal-älfwen
möter, som skilger öster och wäster-Dalarne,
hwilken älf från desse bergen skal hafwa sitt ursprung;
synes således denna älf i Norr och Nordöst warit dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
