Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag vet inte, vad jag skulle ge till för att få se honom ännu en gång!» suckade Emelie.
»Jag visste väl, att du ville ändå!» Malla nöp Emelie i armen och de båda flickorna började härvid skratta på ett lustigt, uppsluppet sätt. »Se så, nu är det avgjort», fortfor hon, »kofferterna kunna när som helst bäras bort!» och den unga flickan trippade beskäftigt ut och in. »Allt är nöjaktigt arrangerat», fullföljde hon glättigt, i det hon ordnade blommorna på den nätta sommarhatten. »Var så artig och lämna också åt mig en plats framför spegeln... nå, hur tycker du jag tar mig ut?... Det är sant, du, skjutsen väntar i timvis på oss, och om någon söker oss, har jag givit vårt värdfolk besked om vad som bör svaras... Enformigheten skulle ta livet av mig, om vi inte emellanåt ställde till ett litet äventyr.» Härvid svängde Malla runt omkring för att från alla håll skärskåda sin toalett.
»Jag önskar, vi väl voro borta innan någon kommer... är du snart färdig?» sade Emelie en smula otåligt.
»Pultron!... Jag tycker det just skulle vara pikant att stå öga mot öga med Rosalinda...»
»För min del har jag inte någon smak för uppträden...»
»Du har en förnäm dams smak, det känner jag nog till», gycklade Malla. »Nej, jag vill inte längre pröva ditt tålamod... tag mig under armen, så kila vi åstad...»
»Penningfrågan oroar mig förfärligt...»
»Den frågan måste naturligtvis genast avgöras, inföll Malla. »Det är visst inte synnerligen comme-il-faut», tillade hon skrattande, »att på morgonkulan göra visit hos en kavaljer men...»
»Ändamålet helgar medlen», tillade Emelie leende.
»Precis min tanke...»
»Vår goda stjärna står oss emellertid bi», återtog Emelie, »ty ser jag rätt, så kommer ju vår riddare traskandes där borta och vi behöva inte bryta mot konvenansen...»
»Vilket lyckligt möte», sade Malla patetiskt, »vi ha tur med oss, Emelie», och hon vinkade med parasollskaftet mot herr Hartman, som med hastiga steg närmade sig.
»Vad i all världen står på?» sade han, så snart han kommit inom hörhåll. »Promenadklädda... tänka damerna inte resa?...»
»Ni skall snart få höra vad vi tänka», avbröt Malla, »men först och främst måste ni hjälpa oss med ett litet ficklån...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
