Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Horn d. 25 Maj 1812.
Bästa Emile!
För Ditt lilla bref, samt at Du kommer i hog Mamma,
får jag tacka. Gifve Gud at Du ville så använda Din
tid at då dagen vore slutad, du giort dig nytta och Din
l ar samt Din Mamma glädje.
Hvad jag kan försäkra är att jag för vårt samfälta
väl är så öfverhopad med göromål, så at stundtals jag
har möda vid at hinna.
Du bör besinna at så mycke, Du förr har uträttat
hemma, har jag nu til ökt mina, nog förut trägna
husålssysslor. Gud måtte en gång straffa Mig om jag
någonsin skall förtjena dän förebråelsen at jag hjelpt
till att förstöra dän egendom, som jag altid ansett som
ett Lån, och som skaffat mig så mången besvärlig och
bitter stund. Och besta goda Emile, jag är nöjd at
möta hvad olycka som hälst. Med rent hjerta och Lugn
i själen vill jag gå alla mina öden till mötes och önskar
ingenting mera än at Du måtte bli en sann, ädell varelse,
ej någon skrymtare, som inbillar sig sådant och talar
om den dygd, som man alldrig ägt. Kan du utan
kostnad söka nöjjen, så bör man vist ej försaka dem; emedan
man sedan mera glad och munter går till sin
bestämmelse. Måtte du alltid lika glad och med samma
innerliga förnöjelse gå till dina Göromål — och aldrig finna
dem besvärliga; då är jag säker at Du vinner framgång.
Och hvem vet om ej Försynen så lagat at Du en gång
skall göra Dig värdig at understödja en Far — eller
en Mor — hvars Maka frånfallit och i hela värden ej
finner någon tröst, ingen lindring utom Dig. Ack hvad
Du då vore lycklig. Men vet at en sådan Man ej kan
l.i denna värdighet uttan Egen förtjenst och allmän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
