- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / Del I /
43

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

syskon fingo det första djupa intrycket av döden. Sedan
kom Agnes (f. 1830), Hugo (f. 1831) och Ida (f. 1833).

Men vi hade även en fosterbroder, Axel Arbin.

Vår styvfars halvsysterdotter, Fredrique Falkenberg
blev — femtonårig — gift med överstelöjtnant von
Arbin, militärbefälhavare på Gottland. Då denne
plötsligt dog, reste vår styvfar till Visby för att vara henne
till hjälp och råd. Ingen förmögenhet fanns och man
béslöt att hon skulle flytta till Kalmar. Sonen Axel
Arbin var då 9—10 år, gick i Kalmar skola men var
om somrarna på Ryssbylund, för att tillsammans med
oss andra läsa för Witt. Senare hjälpte honom vår
styvfar att bli frikadett på Karlberg och utverkade att
Oscar 1 betalade hans Mariebergskurs. Hans syster,
Charlotte, fick däremot sitt stadigvarande hem hos sin
faster, fru Mannerskantz på Värnanäs men var även
ofta på Ryssbvlund. En annan faster till syskonen
Arbin var landshövdingskan Adlersparre, vars dotter,
målarinnan Sophie Adlersparre, stundom besökte sina
kusiner på Ryssbylund och Värnanäs. Hon var ej lik
sin vackra och behagliga mor, född Arbin. Hon hade
ett kantigt — ja, mot sin mor t. o. m. frånstötande och
kallt — väsen och ett till synes hårt och kärvt sinne, som
dock mildrades mycket sedan hon fått följa sin kallelse
att bli målarinna och isynnerhet sedan hon övergått
till den katolska religionen, som på henne utövade ett
stort inflytande i god riktning. Sophie Adlersparre sade
sedermera — då vår mor var död — att en härligare
modell till madonna kunde hon aldrig fått.

Syskonen Arbins mor var en vacker, ståtlig brunett
och barnen liknade henne till det yttre.

Denna livliga, språksamma, fru Arbin med sitt goda
huvud och sin företagsamhet var en gärna sedd gäst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/1/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free