- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / Del I /
66

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brevbefordran är tidsbetecknande. Så anbefalles fru
Lautier att befordra det brev, en annan person lämnat
brevskrivarinnan till en fjärde, liksom att befordra ett
inneliggande brev från brevskrivarinnan till Helgerum
och för det ändamålet taga reda på »Postgöran», som tre
gånger i veckan vandrade mellan Västervik och Helgerum!

Vindö arrenderades för huvudarvingarnas — Emil
och Marie Louise Keys — räkning av morbrodern Carl.
Men när Marie Louise gift sig med Carl Raab på
Helgerum och den förre i grannskapet av Helgerum köpte
gården Sundsholm, sålde de sina delar i Vindö till
sin mors äldste bror, Carl Fleetwood. Denne var vacker
som alla syskonen, med en lugn elegans i hållningen.
Han dansade väl, blåste flöjt och sjöng vackert, skrev
ledigt tillfällighetsvers och var mycket bemärkt i
sällskapslivet för sitt älskvärda väsen. Qenom dessa
egenskaper hade han till brud vunnit ’en dotter av den
ovannämnde Sixten Sparre. Carl Fleetwood var
dessutom mycket godsinnad och vänlig mot alla. *

* Ett exempel härpå må såsom betecknande anföras.
Under några årtionden ägde Småland en berömd stortjuv,
som stundom anlade fruntimmerskläder och därför kallades
Lasse-Maja. Hans humor liksom hans ädelhet — han stal
nämligen ofta från de rika för att ge åt de fattiga — gjorde
honom till en slags folkhjälte och i min barndom sysselsatte
han livligt fantasien. En gång, då Lasse-Maja just avtjänat
några av sina ofta återkommande fängelsestraff och ingen
ville ge honom arbete eller hjälpa honom att börja ett bättre
liv, tog Carl Fleetwood honom till sig på Vindö och
behandlade honom med stor vänlighet. Han hade honom ofta
med sig på sina jakter och höll långa samtal med honom
samt försökte få honom att inse företrädet av ett hederligt
liv. Carl Fleetwood gick så långt att, när han som major
under krigsåret 1848 var kommenderad till Fy en samman
med en del av svenska armén, var det åt stortjuven, han
anförtrodde magasinsnycklarna 1 Carl Fleetwood fick ej ångra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/1/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free