- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / Del I /
126

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är uteslutande E. K- själv, som i det följande
berättar. Ty även där anföringen ej är omedelbar,
brukas vid sammanfattningen bokens egna ord.

*



Hösten 1843 började färden. Vid avresan från
Kalmar stodo släkt och vänner viftande farväl. Och så
länge en strimma av land var synlig höll den unge
resenären ögonen vemodigt fästade därpå. Först när
strimman försvunnit kände han glädje av vissheten att
nu ha skurit upp ett nytt blad i sin levnads bok.

Den första nya erfarenheten var en stark storm och
natten genomlevdes på däck, tack vare en fullkomlig
oemottaglighet för sjösjuka. Efter stormen, i. dagningen
uppstod en egendomlig stämning, som ynglingen sålunda
förklarade: att allt stort och farligt såsom minne
efterlämnar vemod: det är som om en ärad och älskad,
om än allvarligt rättande vän, ännu vinkar sitt farväl ur
det avlägsna fjärran. Han fortsätter:

»Den påföljande natten var även på sitt vis skön. Månen
juvelströdde vågorna, som, uttröttade av det förflutnas
dansnöje, stilla drömmande kastade sig av och an på den
mjuka bädden. Himlen var klar, hög och blå. Det rådde ett
lugn, en frid, som blott naturen stundom och barndomens

första bilder alltid äga dem.–-Har mitt hjärta någon

gång varit fullt av outsägligt vemod, av levnadsfröjd och
levnadssmärta, har min själ varit överfylld av friska, varma
och heliga känslor, så var det i dessa ögonblick. För mina
blickar upprullades minnets alla tempelmålningar, tavlor av
välkänt behag; framtiden svävade som en dunkel, beslöjad
gestalt omkring dem. Jag tänkte tillbaka på hemlandet,
som inom sig gömmer alla de ställen, varest jag levat, fröjdats
och lidit, så mycket ynglingadrömmarna givit livet tid därtill.
Jag tänkte, o Sverige I på din höga allvarliga moders-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/1/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free