Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man kastar en sten i vattnet och allt större ringar
uppstå. Inom världshistorien vidgar sig ringarna: först
despotism, så aristokrati, så monarki, så folkvälde. Ett
nödvändigt förlopp, som ej rubbas även om en cirkel
tillfälligtvis brytes t. ex. genom att en fallen tron åter
reses på en republiks ruiner.» Han motsäger Herweghs
yttrande — att »franska historien sover med Napoleon
i Invaliderdömen» — liksom Hegels sats: att intet folk
mer än en gång spelar en världshistorisk roll.
»Visserligen,» medger han, »nödgas de folk och världsdelar, som
en gång haft en stor uppgift för bildningen, till en tid
vänta, medan andra folk föra bildningen framåt till större
ljus och nya segrar. Men folken sova endast för att
stärka sig, folkanden är viss om att en gång åter bliva
väckt.» — — —
Nu fanns, berättar, E. K-, ingen fransman, vilket
parti han än tillhörde, som icke var stolt över det stora
drama, då ett folkets barn bar världen på sina och
Frankrikes skuldror. Denna folkstämning hade Ludvig
Philip på ett ädelt — eller klokt? — sätt kommit till mötes
i och genom de av Paris’ monument, som nu förhärligade
Napoleonstidens underbara epos.
Det är betecknande för E. K- att han inför Napoleons
»vulkaniska obegriplighet», en »sammandrabbning av
stridande element», icke ger sig hän i obetingad
hänförelse. Han står inför gåtan med lika mycket undran
som beundran. »Hur,» frågar han, »skall man t. ex.
förstå att Napoleon, då luften fylles av klagoskri, av
dödssuckar och åskor; då marken var betäckt med
krossade lämningar, stympade bitar, sprittande delar av ett
helt, som dock utgjort en människa, då stod kall, men
liill en ensam, en ringa krigare, huru ofta kunde han
ej då böja sig ned att förbinda?» E. K. undrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
